Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag är det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar. Vi diskuterar i vår studie konstnärskap och entreprenörskap genom sex 3D-animationsstudenters berättelser. Detta görs utifrån en narrativ ansats och en socialkonstruktivistisk syn på de båda begreppen. Deras berättelser har utgått från dem själva och deras tankar om konstnärskap och entreprenörskap. Entreprenören presenteras i berättelserna som självständig, extrovert och vinstdriven, medan konstnärens karaktär beskrivs som flummig, introvert och känslodriven. I mötet av de båda skapas en viss ambivalens där konstnären och entreprenören såväl krockar som går hand i hand, och på vissa plan till och med blir samma person.

<p>In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.</p>

In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden’s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ‘artistic freedom’ concept by examining what it stands for and how it is being used. Through our discussions of the ‘artistic freedom’ concept we demonstrate attitudes and needs of the Swedish Art community. These discussions provide an example of how you can approach abstract concepts in esthetic research. The data used in the present study was extracted from qualitative interviews conducted with five Swedish artists.

The aim of the essay is to analyze destructivity and the aspiration of artistry in August Strindberg´s debut novel Röda rummet. By the method of close reading the thematic analysis is performed. The method is also based on an hermeneutic way of looking at literature. A historical context is adapted and the characters are compared to historical descriptions of artists such as bohemians, decadents and dandys. The artists of the novel prove to be, like the bohemians of the 19th century, standing outside and against society, although the presence of relations and cultural exchange seem to be just as important. There is also an ambivalence to be found in their relationship with the city and it´s lifestyle. The question at issue is how the development of the characters´ artistry come about, and in what ways the characters are influenced. The essay focuses on the downward heading movement that leads the characters from positions of elevated status to alienation, to poverty, to drunkenness, bitterness, death, madness or reversion to the upper or middleclass. The thesis of the essay and the initial interpretation is that the aspirations of artistry lead the characters into a destructive way of living. Although the analysis shows that it is rather the society and its conventions, and the artists dependence on the bourgeoisie to purchase the art, that creates the destructive pattern.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes. Howard S. Beckers teori om konst som social process och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv används i uppsatsen för att analysera resultaten och identifiera den sociala processen i debatten och de roller som ingick i den. Resultaten i uppsatsen visar på att de olika sociala rollerna som ingick i debatten i stor grad påverkade porträtteringen av Anna Odell som konstnär och konstnärsrollen överlag, beroende på debattörernas egna yrkesroller och respektive kompetensområden. Det stora medieintresset för händelsen, och innehållet i debatten, ledde även till konsekvenser för Konstfack som institution och det spekulerades i huruvida domen mot Anna Odell kunde leda till konsekvenser även för den fria konsten och yttrandefriheten. Uppsatsen exemplifierar hur olika sociala roller i interaktion bildar sociala processer, som i media bidrar till allmänhetens uppfattning om specifika yrkesgrupper, i det här fallet konstnären som yrkesperson.

Vad en konstnär vill med sin konst och hur den uppfattas behöver inte vara samma sak. Ulf Trotzig (1925 – 2013) hade många utställningar som konstnär, men vad ville han med sin konst och hur uppfattades detta av tidningarnas skribenter? Med utgångspunkt i kommunikationsteori och genom content analysis och en diskursanalys belyses hur Trotzig såg på sitt konstnärskap hur konstkritiker/skribenter uppfattade hans konst samt hur dessa stämde överens. Ett randomiserat stickprov på 42 av 84 tidningsartiklar och notiser ingår i studien.   Trotzig genomgick flera stadier, från kubism till abstrakt och landade i en egen version av abstrakt expressionism. Han ville skapa rörelse med sin färg, vind som blåser genom träd, en fågel som dras med av vinden, natur i rörelse. För Trotzig kom färgen först och rörelsen skapades av färgen. Skribenterna uppfattade konsten på ett likartat sätt, men satte rörelsen först. Studien konstaterar att det Trotzig ville också uppfattades av tidningarnas skribenter. Diskursmässigt är samtliga kategorier stängda, utom en som är öppen: skribenternas egna omdömen och upplevelser. Med en öppen diskurs avses att det finns mer än en dominerande åsikt.   En forskningsfråga var även att se om kommunikationsteori kan vara en utgångspunkt vid denna typ av studier. Kommunikationen mellan konstnär och skribenterna fungerade väl. Kommunikationsteorin gjorde det enklare i undersökningen för att ställa konstnärens sändning mot skribenternas mottagande. Troligen hade resultatet erhållits även utan denna teori, men dels gör det jämförelsen tydligare och dels om det hade varit skillnader mellan sändning och mottagande hade analysen av dessa varit enklare med teorin.

Utifrån tankar om makt, begär och normalitet ämnar texten skapa en förståelse både för Alva Roselius konstnärskap, och idén om konstnärskap i vidare bemärkelse. Med avstamp i personliga berättelser diskuteras Friedrich Nietzsches begrepp ‘ressentiment’ och Wendy Browns tanke om att alla människor i ett senkapitalistiskt samhälle bär på detta. Vidare avhandlas språket, och dess inneboende makt, i relation till kroppen och den fysiska akten av att brodera. Broderiet diskuteras fortsatt utifrån sin kvinnligt kodade tradition och med utgångspunkt i Tiqquns Preliminary Materials for a Theory of a Young-Girl ifrågasätts idén om the young-girls universalitet. Att den ideala medborgaren i ett konsumtionssamhälle beskrivs som en young girl handlar om makt snarare än slump. Det feminint kodades icke-universella varande stärks av Rozsika Parker som härleder konsthantverkets, jämte konstens, låga status till dess utövare. Hon visar på att konst traditionellt skapats av män medan konsthantverk utförts av kvinnor. Texten resonerar avslutningsvis kring motsättningen mellan det kvinnliga och det konstnärliga och menar att detta idag är helt förändrat, då konstnärens prekära arbetssituationen givit denne en kvinnligt kodad expertis. Alla konstnärer är således kvinnligt kodade. Konstnären är inte längre ett ensamt geni som drivs av behovet att skapa, konstnären är the young girl, driven av upprättelsebehov. Texten rör sig mellan ett poetiskt och ett akademiskt språk och refererar, i linje med detta, till poeter tillika teoretiker och konstnärer.

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap.

Uppsatsen behandlar Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap. Med genusperspektiv som teoretisk grund undersöker Två kvinnors konstnärskap – Ett nedslag och analys av Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap hur det såg ut för kvinnor och kvinnliga konstnärer i Sverige under 1800-talet. Då många kvinnor har blivit bortglömda eller dolda bakom sina manliga kolleger har Emma Ekwall och Anna Nordgren lyfts fram som verksamma konstnärer under 1800-talet. Analysen som genomförs av fyra olika verk belyser respektive konstnärskap och synliggör underliggande strukturer som har påverkat konstnärerna både motiviskt och hur motiven framställs. Genom att Emma Ekwall främst skildrade barn, rörde hon sig inom typiskt kvinnliga genremotiv, samtidigt som faktumet att hon var kvinna låste henne på ett sätt som skiljer som från männen under samma årtal. Här visas att även Anna Nordgren rörde sig till viss del inom vad som ansågs typiskt kvinnliga motiv, men hade däremot en bredare repertoar. Anna Nordgren var mer mobil och utvecklade såldes sitt konstnärskap mer tekniskt, men syntes även mer på konstscenen utomlands. I båda konstnärernas verk har kvinnor och flickor skildrats annorlunda från vad pojkar har gjorts. Detta visar på skillnaden mellan synen på män och kvinnor, samt hur århundradets sociala och politiska underliggande strukturer hade en väsentlig del i det hela.

Konstnärskap och entreprenörskap är fenomen som båda kännetecknas genomskaparlust, hängivenhet, fritt och självständigt tänkande. Trots att det finns en dellikheter sinsemellan konstnärer och entreprenörers personlighetsdrag råder det likasåen missvisande bild vad gäller entreprenören som personlighetstyp. Den beskrivs oftasom en extraordinär, stor risktagande individ som skiljer sig från mängden. Inomkonstnärskretsar däremot kan det snarare upplevas smaklöst att tjäna för mycketpengar på sin verksamhet och det är likaså vanligt förekommande att som kreatör tvivlapå sin kompetens inom området. Dessa föreställningar kan rimligtvis skapa starkaberöringspunkter för den som driver en konstnärlig verksamhet som utöverkonstnärskapet sannolikt även behöver vara entreprenöriell för att lyckas ekonomisktoch framgångsmässigt. Studiens syfte var att belysa några utmärkande framgångsfaktorer som kan varaviktiga för konstnärliga entreprenörer. Undersökningen gjordes genom en kvalitativforskningsansats där fyra olika konstnärliga egenföretagare samt en ännu ejföretagsverksam konstnär intervjuades utifrån studiens syfte. Respondenternas svarsammanställdes och analyserades därefter med stöd av vetenskapliga forskningsteoriersom huvudsakligen bestod av ett ramverk skapad av Philip A Wickham. Ramverket utgickifrån tretton avgörande framgångsfaktorer för generella entreprenörer. Undersökningen kom fram till att de medverkande egenföretagarnas utmärkande framgångsfaktorer var; hårt arbete, engagemang för andra, självständighet,att vara aktiv på sociala medier, att ha en nyfikenhet samt en vilja och strävan attutvecklas. Utifrån ramverket sammanföll en del av faktorerna med konstnärligaentreprenörers framgångsfaktorer och andra bara till en viss del. Det som däremot intekorrelerade lika stark med den generella entreprenören var faktorer som; självsäkerhet,motståndskraftig samt en bekvämlighet med att besitta makt.