Research shows that customer involvement is an important factor affecting project outcomes in agile system development projects but the phenomenon is in practice less studied. The study aims to build an understanding of customer involvement in practice and the factors that influence the phenomenon. The study has been carried out as a case study at a Swedish consulting company active in the IT industry. Through interviews with participants in product teams for five system development projects, data has been collected regarding two themes, work methods and customer involvement. The analysis was based on the theoretical framework used in the study. In the discussion, this was compared to the purpose of the study. Conclusions were drawn in relation to theory, purpose and research questions. The study provides insights into the practical application of customer involvement in relation to its theoretical benefits, and presents factors that may affect its application. The study's conclusions describe what customer involvement can look like in practice based on the projects studied, as well as factors that have been found to affect involvement. Furthermore, problems associated with generalising an approach to the phenomenon are also discussed. The study has found that customer involvement was crucial to the outcome of the studied projects and the study's conclusions can be used to promote customer involvement in future projects. Lessons learnt from the studied projects and their outcomes can contribute to a better understanding of the design of customer involvement initiatives. / Forskning visar att kundinvolvering är en viktig faktor som påverkar projektutfall inom agila systemutvecklingsprojekt men fenomenet är i praktiken mindre beforskat. Studien avser att bilda en förståelse kring kundinvolvering i praktiken och de faktorer som påverkar fenomenet. Studien har utförts som en fallstudie på ett svenskt konsultföretag verksamt inom it-branschen. Genom intervjuer med deltagare i produktteam för fem systemutvecklingsprojekt har data samlats in gällande två teman, arbetssätt och kundinvolvering. Analysen grundades på den teoretiska referensram som använts i studien. I diskussionen ställdes detta mot studiens syfte. Slutsatser drogs i förhållande till teori, syfte och frågeställningar. Studien bidrar med insikter kring praktiskt förankrad kundinvolvering i förhållande till dess teoretiska fördelar, och redovisar faktorer som kan komma att påverka dess tillämpning. Studiens slutsatser beskriver hur kundinvolvering kan se ut i praktiken utifrån de projekt som studerats, samt faktorer som funnits påverka involveringen. Vidare diskuteras även problematik kopplad till att generalisera ett tillvägagångssätt för fenomenet. Studien har funnit att kundinvolvering varit avgörande för utfallet av undersökta projekt och studiens slutsatser kan användas för att främja kundinvolvering i framtida projekt. Lärdomar från studerade projekt och dess utfall kan bidra till bättre förståelse kring utformning av insatser gällande kundinvolvering.

Several studies have been conducted regarding the importance of knowledge managementwithin an organization. Furthermore, due to the successful outcome of the implementation ofagile project management approaches within the IT-sector, they have been implemented inother sectors as well. The purpose of this master thesis is to examine how agile projectmanagement influences knowledge sharing within a project team in an engineeringconsultancy firm.The study was conducted through a qualitative approach at a Swedish engineeringconsultancy firm. Data was gathered from observations of project meetings and interviewswith consultants involved in projects that have implemented agile methods. Moreover,interviews were conducted with external experts with expertise in agile project managementin order to obtain additional perspective. Semi-structured interviews were conducted withmodified questions for consultants and agile experts. Thereafter, the empirical findings wereinterpreted by the theoretical concepts in order to sum up the report with conclusions.Firstly, the study confirmed that the implemented agile methods influence explicit knowledgesharing whereas the tacit knowledge sharing is not enabled sufficiently within a project team.Secondly, it could be concluded that the implemented agile methods influence projecttransparency, team-collaboration and communication. This positive influence enablesknowledge sharing within a project team. Lastly, the conducted research concluded that agilemethods influence consultants to share knowledge due to the nature of required inputs inthese methods. Since tacit and explicit knowledge sharing and its documentation is equallyimportant for the success of a project and the consultancy company subsequently, thisresearch has concluded that a hybrid of traditional management approaches and agile methodsis essential to share and document both types of knowledge for alike consultancy firms.Consequently, the research findings resulted in recommendations which aim to improve theprocess of creating and implementing a hybrid of management approaches. / Flera studier har genomförts avseende betydelsen av kunskapshantering inom en organisation.Som en följd av flera framgångsrika resultat av implementerade metoder inom agilaprojektledning inom IT-sektorn har dessa metoder även börjat implementeras i andra sektorerSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur agil projektledning påverkarkunskapsdelning i ett projektteam i ett tekniskt konsultföretag.Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt vid ett tekniskt konsultföretag iSverige. Data samlades genom observationer av projektmöten och intervjuer med konsultersom deltar i projekt där agila metoder har implementerats. Dessutom genomfördes intervjuermed externa experter med kompetens inom agil projektledning för att få ytterligareperspektiv. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med modifierade frågor för konsulteroch agila experter. Därefter tolkades de empiriska resultaten med de teoretiska koncepten föratt sammanfatta studien med slutsatser.För det första konstaterade studien att de implementerade agila metoderna påverkar denexplicita eller uttalade kunskapen medan den underförstådda eller tysta kunskapsdelningeninte påverkas tillräckligt inom ett projektteam. För det andra kan det konstateras att deimplementerade agila metoderna påverkar ett projekts transparens, samarbetet i ett team ochkommunikation. Detta positiva inflytande möjliggör en kunskapsdelning inom ettprojektteam. Slutligen konstaterade studien att agila metoder påverkar konsulternas vilja attdela med sig av kunskap på grund av metodernas karaktärer vilka fordrar input. Eftersom tystoch explicit kunskapsdelning är lika viktiga för ett projekts framgång har den härundersökningen dragit slutsatsen att en hybrid av traditionell projektledning och agila metoderär avgörande för att upprätthålla båda typerna av kunskapsdelning för konsultföretag avlikadant slag. Forskningsresultaten resulterade följaktligen i rekommendationer som syftar tillatt förbättra processen att skapa och genomföra en hybrid av projektledningsmetoder.

Med BIM- (Building Information Modeling) är målet att effektivisera anläggningsbranschen i Sverige. För att BIM ska uppfylla dessa mål och generera maximal lönsamhet måste arbetsmetodiken anpassas därtill.  VDC – Viritual Design and Construction, är en koordinerad projektmetodik där BIM tillämpas på organisation, process och produkt. Hur denna metodik, VDC, ska utnyttjas och användas för att generera så stor lönsamhet som möjligt är en intressant och komplex fråga. Det är därför av stor vikt att ha en förståelse för de olika delarna i metoden, och hur de samverkar med varandra. Studiens syfte är att med utgångspunkt i VDC-Scorecard undersöka vad som kan mätas i denna metod för att få fram ett mått på arbetets effektivitet. Genom att anpassa VDC-Scorecard till projekteringsskedet i anläggningsbranschen och sedan konvertera det, ska arbetets effektivitet i uppdrag hos Sweco Civil kunna mätas.  Studien behandlar forskning kring VDC- Scorecard, vilken kopplas samman med en fallstudie över VDC- arbetet på Sweco. Resultatet av studien visar på delar som konsultföretaget kan påverka för att effektivisera sitt arbete och därför är relevanta att mäta. Resultatet visar även på vad man kan mäta under delarna samt vilka samband som finns dem emellan. Detta sammanställs i VDC- Metrics. “Measurement is the first step that leads to control and eventually to improvement. If you can´t measure something, you can´t understand it. If you can´t understand it, you can´t control it. If you can´t control it, you can´t improve it.” – H. James Harrington / Is BIM- (Building Information Modeling) used in the most efficient and practical way in the infrastructure industry today? The difficulty in implementing BIM as a method throughout the process and organization in an industry that always relied on its traditions is one of the main subjects of the Swedish Transport Administration. Therefore they have elaborated a long-term plan with a primer objective that in the year 2015 have established a requirement that there future project shall require a certain involvement of BIM. What if there was a measurement tool that could evaluate all the aspects of a project using BIM as a tool and then compare it to other projects in purpose to value where in the organization, technology and process things could have been better. Wouldn’t the process and all aspects of it evolve a lot faster if conclusions could be drawn of the up- and downsides on earlier projects and experiences could be gained from other practices? In USA such a tool has been developed and named the VDC- (Virtual Design and Construction) Scorecard which was created by researchers working for CIFE (Center for Integrated Engineering) in Stanford University. With grander influence as a helping tool for that industry it´s in the authors interests to create a similar tool, but different in the way that it would be adapted to a particular part of the process; the projecting. This could later on be in great use for the consultant company to who the authors are collaborating with. The objective must be to create a measurement tool that in a neutral manner can value both the project in general and the importance of each aspect. By study how the VDC Scorecard was built and immerse into the general projecting process of infrastructure projects a fundament for this measurement tool will be built.

Efter att jag har genomfört en litteraturgenomgång fann jag ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Studiens syfte är därför att bidra med mer kunskap om hur chefer beskriver sin yrkesidentitet och hur de reflekterar kring sitt ledarskap. Min ambition är att fylla ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Kvalitativ metod användes för att undersöka hur respondenterna tänker och beter sig i olika situationer som berör yrkesidentitet och reflektion. Narrativa semistrukturerade intervjuer tillämpades som kvalitativ forskningsmetod för att samla in data. Totalt intervjuades åtta chefer från olika nivåer i företagshierarkin i ett IT konsultföretag med minst 200 anställda. En teoretisk analysmodell och tidigare forskning tillämpades för att kunna analysera och tolka empirin. Empirin består av två kategorier och sex innehållskategorier som är strukturerade utifrån studiens två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan som lyder "Hur beskriver chefer sinyrkesidentitet i ett företag?" är relaterad till kategorin yrkesidentitet och de tre innehållskategorierna: hur ledarskap utövas, företagets struktur och vad som påverkarledarskapet samt när ledarskap inte utövas. Medan den andra forskningsfrågan som lyder "Hur reflekterar chefer kring sitt ledarskap i ett företag?" är kopplad till kategorin reflektion och de tre innehållskategorierna: situationer som leder till reflektion och icke-reflektion, skapa goda förutsättningar för anställda och att förbättra sig samt tidens roll vid mest respektive minst reflektion. Studiens slutsatser är att respondenterna ville lyssna på sina medarbetare innan respondenterna tog ett beslut och vara allmänt öppna för feedback. Företagets struktur, aspekter inom och utanför företagets kontext kunde påverka ledarskapet. I de fall ledarskap inte utövades var för att exempelvis medarbetare skall kunna utvecklas. Reflektion kring ledarskapet kan utlösas i form av utvärderingar med underställda, innan en tuff sak skall framföras och sättet att kommunicera med underställda. Reflektion kring sitt ledarskap var framträdande kring att utveckla sina medarbetare och underlätta deras arbete. Respondenterna reflekterar och tänker kritiskt kring sitt ledarskap mest efter arbetsdagen och minst under arbetsdagen. De som var reflexiva på arbetet var oftast meta-reflexiva. / After I conducted a literature review, I found a research gap that concerns managers' professional identities and their reflexivity. The purpose of the study is therefore to contribute with more knowledge about how managers describe their working identity and how they reflect on their leadership. My ambition is to fill a research gap that affects managers' working identity and their reflexivity. Qualitative method was used to examine how the respondents think and behave in different situations that affect working identity and reflection. Narrative semi-structured interviews were applied as a qualitative research method to collect data. A total of eight managers from different levels in the company hierarchy were interviewed in an IT consulting company with at least 200 employees. A theoretical analysis model and previous research were applied to analyze and interpret the empirics. The empirics consist of two categories and six content categories that are structured along the study's two research questions. The first research question that reads "How do managers describe their working identity?" is related to the category of working identity and the three content categories: how leadership is exercised, the company's structure and what affects the leadership and also when leadership is not exercised. While the second research question is "How do managers reflect on their leadership in a company?" is linked to the category of reflection and the three content categories: situations that lead to reflection and non-reflection, create good conditions for employees and to improve yourself and also the role of time in most and least reflection, respectively. The conclusions of the study are that respondents wanted to listen to their employees before the respondents took a decision and be generally open to feedback. The company's structure, aspects within and outside the company's context could affect leadership. In cases where leadership was not exercised where for example so employees could be developed. Reflection on leadership can be triggered in the form of evaluations with subordinates, before a tough thing is to be presented and the way of communicating with subordinates. Reflection on their leadership was prominent in developing their employees and facilitating their work. The respondents reflect and think critically about their leadership most after the working day and least during the working day. Those who were reflexive at work were usually meta-reflexive.

<p>Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli</p><p>ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten</p><p>sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön</p><p>kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.</p><p>Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en</p><p>hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer</p><p>inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på</p><p>dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade</p><p>entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande</p><p>kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna</p><p>typ av företagande.</p><p>Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer</p><p>entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?”</p><p>Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan</p><p>deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer</p><p>med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag.</p><p>Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska</p><p>referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa</p><p>olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer.</p><p>Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka</p><p>nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö</p><p>och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett</p><p>miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som</p><p>befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig</p><p>ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan</p><p>initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området</p><p>vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar,</p><p>lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste</p><p>uppnå regleringar och policyer.</p>

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden. Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna typ av företagande. Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?” Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag. Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer. Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar, lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste uppnå regleringar och policyer.