Examensarbetet behandlar hur IT-konsultföretag arbetar för att kvalitetssäkra systemutvecklingsprocessen. För att utreda problemställningen har jag genomfört litteraturstudier om kvalitet, systemutveckling och ISO 9000. Jag har även intervjuat fem IT-konsultföretag, varav två företag är certifierade enligt standarden ISO 9001. Syftet med intervjuerna var att undersöka om kvalitetssäkringsprocessen varierande mellan olika företag och om det var stor skillnad mot hur litteraturen föreskriver kvalitetssäkring. Resultatet som framkommit utifrån det insamlade materialet är att företagen använder sig av en systemutvecklingsmodell, men det kan variera om det är en standardiserad modell eller en egenutvecklad systemutvecklingsmodell. I samband med systemutvecklingsprocessen arbetar företagen i projektform. När ett projekt startar skapas en projektplan som bl.a. innehåller en tidsplan och anvisningar om när tester ska genomföras. Det är inget krav från kunderna att företagen ska vara certifierade enligt någon standard, men företagen måste kunna visa att de arbetar på ett strukturerat sätt.

Syftet med studien är att få en inblick i hur IT-konsulter anställda på ett konsultföretag upplever deras anställningstrygghet. Vidare är syftet att undersöka hur IT-konsulter upplever förändringar i deras arbetsinnehåll och vilka arbetsrelaterade delar som identifierats som ett behov. Resultatet har samlats in via åtta semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats samt ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts. För att analysera resultatet har teorierna job insecurity, prekariatet, inköpsmodellen och främlingen använts. Det huvudsakliga resultatet visar på att IT-konsulter känner sig relativt trygga i sin anställning och att det framför allt grundar sig i deras särskilda kompetens. Vidare visar resultatet att IT-konsulter ser positivt till förändringar i deras arbetsinnehåll vid nya kunduppdrag samtidigt som vissa delar i arbetsinnehållet utgör behov hos konsulter.

Forskningsfrågor:- Hur skapar konsultföretag förtroende i kundrelationer?- Hur skapar konsultföretag engagemang i kundrelationer? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultföretag kan skapa och bevara relationer till deras kunder. Utifrån en teoretisk referensram vill vi identifiera hur konsultföretag arbetar med att skapa förtroende och engagemang till deras kunder och vad som leder till en långsiktig kundrelation.  Metod: Empirin som ligger till grund för studien har samlats in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes nio intervjuer från sju olika konsultföretag. Slutsats: KMV-modellen går att applicera inom konsultbranschen och beskriver vad som krävs för en långsiktig kundrelation. Hur stark påverkan byteskostnader, relationsfördelar, delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende har på förtroende och engagemang skiljer sig åt beroende på konsultföretaget storlek och omsättning. / Research questions:- How do consulting companies create trust in customer relationships?- How do consulting companies create commitment in customer relationships? Purpose: The purpose of this study is to investigate how consulting firms can create and maintain relationships with their customers. Based on a theoretical framework, we want to identify how consulting companies work to create trust and commitment to their customers and what leads to a long-term customer relationship. Method: The empirical data on which the study is based on has been collected through a qualitative method in the form of semi-structured interviews. A total of nine interviews were conducted from seven different consulting companies. Conclusion: The KMV model is applicable to the consulting industry and describes what is required for a long-term client relationship. The impact of switching costs, relationship benefits, shared values, communication and opportunistic behavior on trust and commitment differs depending on the size and revenue of the consulting firm.

No description available.

Att företag ska visa en så rättvisande bild av sin verksamhet som möjligt i årsredovisningarna har blivit ett allmänt accepterat faktum. Den här studien behandlar och granskar om och hur konsultföretag redovisar sitt humankapital samt om det är möjligt att komplettera årsredovisningen med en icke obligatorisk humankapitalsvärderingsmodell, likt hur GRI fungerar idag.  Syftet med uppsatsen är således att förklara hur konsultfirmor hanterar redovisning av humankapital, samt att baserat på det ge förslag till kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer rättvisande.  I den teoretiska referensramen presenteras olika definitioner samt tidigare forskning inom redovisning, redovisning av humankapital samt de vanligaste förslagen till humankapitalsvärderingsmodeller. I studien har det brukats en kvalitativ metod med redskapen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.  Analysen fokuserar på vad det arbete som bedrivs idag i konsultföretag med humankapitalsredovisning innebär samt vad som eventuellt kan tilläggas det redan existerande arbetet. I analysen behandlas även konsultföretagens åsikter angående de humankapitalsvärderingsmodeller som finns.  Exempel på viktiga slutsatser som kan dras av analyskapitlet är att det med absolut säkerhet kan sägas att det finns en möjlighet och en vilja från konsultföretag att komplettera årsredovisningar med humankapitalsvärderingsmodeller. Anledningen till att värderingsmodellen läggs som komplement är att det är svårt att införa humankapitalsvärderingsmodeller i den officiella årsredovisningen, med tanke på rådande värderingsprinciper för tillgångar. / That companies is supposed to show the most true and fair view possible in their annual report has become socially accepted. This study will reflect on and examine how and if consulting firms present their human capital, and whether or not it is possible to add a human capital valuation model as a non-compulsory addition to the annual report.  The purpose of the study is to explain how consulting firms present their human capital, and based on that give suggestions on human capital valuation models as additions that might increase the level of true and fair view in the annual report.  The theoretical framework presents different definitions and previous research about accounting, presentation of human capital in accounting and the most common suggestions on human capital valuation models. In the study we have been using a qualitative method with the tools; face-to-face interview, e-mail interview and documentary secondary data.  The analysis focuses on what kind of work is being made in the consulting firms today regarding human valuation, and what might be added to that already existing work. In the analysis the consulting firms views on existing human capital valuation models is also being treated.  Examples of important conclusions are that there seems to be possible to add a human capital valuation model as a complement to the annual report, as long as it isn’t compulsory. It is regarded as difficult to add a human capital valuation model as a part of the annual report, which makes putting it as a complement to the annual report the reasonable suggestion.

Dagens konkurrenskraftiga arbetsmarknad har lett till att företag snabbt anpassar sig till förändringar i dynamiska miljöer. Projekt som arbetsform har blivit allt vanligare i verksamheter. Till varje projekt tilldelas en projektledare för att driva projektet. På grund av brist på personal anlitar organisationer konsulter som exempelvis projektledare, för att analysera och lösa specifika problem samt driva projekt. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar uthyrda projektledare upplever. För att besvara undersökningens frågeställning och syfte har en kvalitativ metod använts. Genom semistrutkurerade intervjuer med tio olika uthyrda projektledare inom ett tekniskt konsultföretag utreds vilka utmaningar de upplever. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en tematisk analys och relevanta teman har identifierats. Undersökningen har visat att utmaningar som tekniska uthyrda projektledare upplever handlar om begränsad handlingsförmåga, där struktur, befogenheter, tillgång till budget samt rätt resurser, förhindrar uthyrda projektledare att utföra sitt arbete och driva ett projekt. Andra utmaningar som upplevs gäller identitetskris och känslan av tillhörighet, där tillhörighet till konsultföretaget och kundföretaget samt skillnaderna mellan uthyrda projektledare och anställda, inte har stor påverkan på projektledningen i sig utan inverkar på projektledaren som individ. / Today's competitive labor market has led companies to swiftly adapt to changes in dynamic environments. Projects such as work methods have become increasingly common in businesses. Each project is assigned a project manager to manage the project. Due to a lack of staff, organizations employ consultants such as project managers, to analyze and solve specific problems and manage projects. The purpose of the study is to investigate the challenges experienced by the consultant project manager. In order to answer the main question and the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through interviews with ten different consultant project managers within a technical consulting company, the challenges they are experiencing investigated. The interviews have been analyzed by using a thematic analysis and relevant themes have been identified. The study has shown that challenges experienced by technical consultant project managers are about limited ability to act, where structure, authority, access to budget and the right resources prevent consultant project managers from carrying out their work and manage a project. Other challenges are about identity crises and the feeling of belonging, where relationship to the consulting company and the clients, as well as the differences between consultant project managers and employees, do not have a major impact on the project management itself, but affect the project manager as an individual.

<p>Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande. </p><p>Avgränsningar: Studien omfattar endast kunskapsintensiva konsultföretag. Med värde avses individens subjektiva tolkning snarare än värde i monetära termer. Genomförande: Intervjuer har genomförts med representanter för: Andersen Consulting, NYX, Olander Organisationsutveckling, KPMG, LR Revision, Information Highway samt IT-Design. </p><p>Resultat: Såväl Service som Knowledge Management hjälper oss att förstå kunskapsföretags värdeskapande på ett förtjänstfullt sätt och ger sitt specifika bidrag till förståelsen. Centrala element som identifierats är: behovsidentifiering, anpassning av lösningen, kundens utveckling samt att värde kan skapas successivt i oändlighet om rätt förutsättningar råder. Sammanfattningsvis förstår vi värdeskapande som kundens egen förmåga att tillgodogöra sig och vidareutveckla kunskap och därefter driva värdeskapandet vidare på egen hand.</p>

<p>Bakgrund: Kontexten den"nya ekonomin"gav en speciell strategisk utveckling för många IT/Internetkonsulter i form av mycket snabb tillväxt där företag, finansmarknad och media såg lönsamhet som något för tillfället sekundärt. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka faktorer som drivit förändring i företag från den så kallade"nya ekonomin", i vårt fall IT/Internetkonsulter, samt hur och varför detta skett. Det är även vår avsikt att utreda om någon livscykel vilken illustrerar företagets utveckling kan observeras samt studera företagens förändringsprocess kopplat till kontexten den"nya ekonomin". </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med IT/Internetkonsulter samt affärspress. </p><p>Resultat: Aktörerna företagsledare, media samt finansmarknaden vilka företräder liknande uppfattningar i kombination med en teknik vars implikationer för ekonomin är dåligt förstådda ger en mycket kraftfull drivkraft för förändring. Den snabba förändringsprocessen var en produkt av ovanstående drivkraft och kan ej ses som ett långsiktigt bestående fenomen. Vid mycket snabb tillväxt utvecklas en"diffus livscykel"vilken inte liknar den livscykel som traditionell teoribildning presenterar.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka vilka framgångsfaktorer som företagsledningar i konsultföretag använder för att få sin personal motiverade.</p><p><strong> </strong><strong>Metod</strong>: Jag har valt en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Min intervjuform är semistrukturerad med öppna frågor.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsats</strong>: Ledningen i företagen som ingick i studien har använt sig av en ekonomisk motivationsfaktor i kombination med flera icke ekonomiska motivationsfaktorer för att motivera personalen. Denna kombination av motivationsfaktorer kan ses som framgångsfaktorer i företagen.<strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: Samma typ av studie men istället en undersökning av en annan bransch, en annan storlek på företagen, eller ett annat geografiskt område t.ex. i en större stad. Ett annat förslag är att intervjua personalen istället för den personanalansvarige. Att mäta motivationen, före och efter, vissa motivationshöjande åtgärder.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag</strong>: Uppsatsen har bidragit till att bättre förstå vad som motiverar personal i konsultföretag.</p> / <p><strong>Aim</strong>: To investigate what kind of success factors management in consulting companys uses to get a motivated personnel.</p><p><strong>Method</strong>: I have chosen a qualitative method with a inductive position. My interviews are done semistructured with open questions.</p><p><strong>Result and conclusion</strong>: The management in the companys who was part of the study has used a economic factor of motivation combined with several non-economic factors of motivation to get their personnel motivated. This combination of factors of motivation are success factors in the companys.</p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: The same kind of study, but instead a investigation<strong> </strong>of a another  industry, another size of the companys or a another geography area, for example a bigger town. Another proposal is to interview the personnel instead of the personnel management. To measure motivation, before and after, certain measures that increases motivation.</p><p><strong>Contributions of the thesis</strong>: The essay has contributed to better understand what motivates the personnel in consulting companys.</p>

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande. Avgränsningar: Studien omfattar endast kunskapsintensiva konsultföretag. Med värde avses individens subjektiva tolkning snarare än värde i monetära termer. Genomförande: Intervjuer har genomförts med representanter för: Andersen Consulting, NYX, Olander Organisationsutveckling, KPMG, LR Revision, Information Highway samt IT-Design. Resultat: Såväl Service som Knowledge Management hjälper oss att förstå kunskapsföretags värdeskapande på ett förtjänstfullt sätt och ger sitt specifika bidrag till förståelsen. Centrala element som identifierats är: behovsidentifiering, anpassning av lösningen, kundens utveckling samt att värde kan skapas successivt i oändlighet om rätt förutsättningar råder. Sammanfattningsvis förstår vi värdeskapande som kundens egen förmåga att tillgodogöra sig och vidareutveckla kunskap och därefter driva värdeskapandet vidare på egen hand.