En starkt konkurrerande marknad har tvingat företag att hitta nya vägar att marknadsföra sig på. Att använda förpackningsdesign har visat sig vara ett starkt verktyg för företag att nå ut med sin marknadsföring till konsumenter. Förpackningen har fått en viktig roll genom att få produkten att sticka ut i butikshyllan men den är även ett sista steg att kommunicera ut varumärket. Teorier om förpackningsdesign samt konsumentbeteende har hjälpt till att skapa en överskådlig bild över vad som studerats tidigare men även ge en förförståelse för fenomenet förpackningsdesign. Detta har bidragit till valet av studiens angreppsvinkel, vilken är att undersöka förpackningsdesign ur ett konsumentperspektiv för att få möjligheten att förstå hur en konsument tänker inför ett köpbeslut, samt vad som kan ligga till grund för vad en konsument attraheras av. Vad som var högst påtagligt efter en snabb överblick var att en förpackning påverkar en konsument, men hur mycket och till vilken grad var svårare att analysera. Det är många faktorer utöver förpackningen som även dessa har betydelse för vilken produkt en konsument i slutändan väljer. Efter en mer grundlig analys av data, insamlad med hjälp av fokusgruppsintervjuer samt de tidigare framtagna teorierna kunde slutsatsen dras att konsumenten påverkas av olika faktorer tillsammans vid val av lågengagemangsvara. Dock observerades en antydan till att konsumenter inte påverkas av förpackningen i lika stor utsträckning som av tidigare preferenser, varumärke och pris. Sammantaget krävs ett samspel mellan design och utformning samt pris, positionering och innehåll för att skapa en lyckad förpackningsdesign. / A highly competitive market has forced companies to find new ways to market themselves. Using package design has proven to be a powerful tool for companies to reach out with their marketing to consumers. The package has got a major role as a last step to communicate the brand to the consumers. This study aims to examine and analyse what factors influence a consumer in the decision making process when choosing a packaged product in the FMCG (fast-moving consumer goods) industry. Three focus group interviews with consumers has generated qualitative data which is presented in relation to the theoretical framework of the study. The results show that there are many factors in addition to the package that also have a bearing on what product a consumer ultimately choose. A conclusion is drawn that different factors work together to influence the consumers choice of product. However, consumers seem to be less affected by the package than by past preferences, brand and price. Overall an interaction between design and form, price, positioning and content is required to create a successful package design.

Frågeställningar: Hur påverkas konsumtionen av digitala nyheter av individuella preferenser och ålder? Hur påverkas inställningen till digitala nyheter på olika utlämningsformer av individers preferenser och ålder? Syfte: Studiens syfte är att beskriva konsumtionen av digitala nyheter i olika åldersgrupper och att analysera konsumenters individuella preferenser gällande detta. Vidare är syftet att analysera de faktorer som påverkar konsumtionen av digitala nyheter. Ett delsyfte är även att beskriva och analysera olika åldersgruppers preferenser och inställning gällande olika utlämningsformer för digitala nyheter. Det slutliga syftet är att tillhandahålla rekommendationer till digitala nyhetsbyråer som de kan använda sig av för att tillmötesgå individers preferenser vid konsumtion av digitala nyheter. Metod: Studien har genomförts med en en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Primärdata samlades genom intervjuer och fokusgrupper. Resultat och slutsatser: Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att konsumtionen av digitala nyheter påverkas i större grad av individuella preferenser än ålder. Vidare identifierades påverkansfaktorer, där intresse påvisades vara en av de viktigaste. Respondenterna uppvisade en positiv inställning till mobila nyhetsapplikationer och sociala medier som utlämningsformer för digitala nyheter. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studien bidrar med åtta faktorer som påverkar konsumtionsmönstret av digitala nyheter. Vidare bidrar studien med en klargörelse av individuella preferenser gällande utlämningsformer för digitala nyheter. Studiens resultat kan sedan ligga till grund för hur digitala nyhetsbyråer kan tillmötesgå konsumenters preferenser.  Nyckelord: Konsumentbeteende, konsumtionsmönster, individuella preferenser, ålder, digitala nyheter / Research question: How is the consumption of digital news affected by individual preferences and age? How is the attitude towards digital news on different digital channels affected by individual preferences and age? Purpose: The purpose of the study is to describe the consumption of digital news in different age groups and to analyse consumers’ individual preferences regarding this. The purpose is furthermore to analyse factors influencing the consumption of digital news. It is also to describe and analyse different age groups preferences and attitudes towards news on different digital channels. The final purpose of the study is to provide digital news agencies with recommendations that they can use to meet individual preferences regarding the consumption of digital news. Method: The study is based on an inductive approach and a qualitative research method. The data has been collected through interviews and focus groups. Results and conclusions: Based on the study’s results we conclude that the consumption of digital news is affected to a greater extent by individual preferences than age. Furthermore factors that affect the consumption of news were identified, where interest was shown to be one of the most important factors. The respondents showed positive attitudes towards mobile news applications and social media as digital channels for news. Theoretical and practical contribution: The study contributes eight factors that affect the consumption of digital news. Furthermore the study clarifies different age groups attitudes towards news on different digital channels. The study’s results could form the basis for how digital news agencies can accommodate consumer preferences. Keywords: Consumer behaviour, Consumption pattern, individual preference, age, digital news

The traditional media channels are beeing more and more digitalized and is now offering the consumers access to the content anywhere, anytime. There are indications from different researchers that this could lead to a fragmentation of the media audience. This could be because the content is beeing more and more specialised to different demographic groups of people. With this paper we sought to find out if we could get any indications on if the development tend to continue regarding on demand-services. Does the media audience think they will continue their subscriptions to the services, and if so - why? If not, how will they consume media if not via on demand-services? We conducted an online survey where 243 individuals participated and found out that our respondents indicated to continue their subscriptions because of the quantative content the service offers. Although our result indicated that the people who now are subscribing on an on demand-service will continue to do so - the majority of our respondents showed that they would turn to illegal filesharing and streaming if they, for any reason, would cancel the on demand-subscription.

Trenden att handla via internet, e-handla, har stadigt ökat de senaste två decennierna. Den digitala kanalen har gett konsumenter frihet att enkelt söka igenom och välja bland ett stort utbud av produkter. Modebranschen har varit en av de större aktörerna inom e-handeln där konsumtionen stadigt växt. Samtidigt har en allmän ökning setts av impulsivt köpbeteende och impulsiva köp hos konsumenter. Impulsivitet är något som ofta kopplas ihop med köp av kläder och att kombinera dessa två nämnda områden, (1) shopping på internet av kläder och (2) impulsivitet vid köp, gav uppsatsen dess ansats. Genom en undersökning av variablerna personlighetsdrag, hedonisk respektive utilitarisk motivation och engagemang har uppsatsen syfte varit att kartlägga om det finns en korrelation mellan impulsiva köp av kläder och de tre nämnda psykologiska faktorerna. Populationen som undersöktes var Södertörns Högskolas programstudenter under vårterminen 2016, vilket krävde ett kvantitativt tillvägagångssätt. Detta utmynnade i en enkät via internet där studenterna fick besvara frågor om köpvanor. Genom användning av trait theory, tidigare forskning inom utilitarisk och hedonisk motivation samt engagemang kartlades studenternas personlighetsdrag, motivation och engagemang. Resultatet visade att personlighet till viss del påverkar frekvensen impulsiva köp av kläder på internet, mer specifikt uppmättes en negativ korrelation mellan dessa impulsiva köp och personlighetsdraget samvetsgrannhet. Studiens resultat visade också på ett samband mellan studenter med högre grad hedonisk motivation och färre impulsiva köp vilket visar att internet används i nöjessammanhang utan att leda till en högre frekvens impulsiva köp av kläder. Studien kartlade även att engagemang till kläder hos studenterna har ett positiv samband med ökad frekvens av impulsiva köp av kläder på internet.

<p><p>Den traditionella bokhandeln har under senare år tappat marknadsandelar. Det har skett i takt med att Internethandeln vuxit och blivit en alltmer naturlig inköpskanal. Det lägre priset hos Internetbutikerna har gjort att konkurrensen mellan den vanliga bokhandeln och Internet har blivit allt hårdare. Detta har framför allt drabbat bokhandlare som tillhandahåller kurslitteratur. Det främsta skälet till detta är studenters generellt sett dåliga ekonomi. Den gör att priset blir en väldigt avgörande faktor i valet av inköpskanal för kurslitteratur, som är en stor utgiftspost. Men hur stor vikt har prisfaktor, och finns det även andra faktorer som påverkar studenters köp av kurslitteratur? På uppdrag av Studentbokhandeln i Uppsala sökte vi svar på dessa frågor och hur bokhandeln kan bemöta detta växande problem. Med hjälp av Philip Kotlers konsumentbeteendeteori ämnar uppsatsen studera vilka preferenser som studenter vid Uppsala universitet har vad gäller anskaffning av kurslitteratur och val av återförsäljare. Studien har genomförts med hjälp av en Internetenkät som skickades ut till programstuderande vid samtliga nio fakulteter vid Uppsala universitet. Resultatet av denna enkät visade sig vara givande. Det visade bland annat väldigt stora skillnader mellan de olika fakulteterna.</p><p>Slutsatserna som kunde dras var att studenter oftast väljer pris som främsta faktor vid köp av kurslitteratur. Det gäller när studenter väl bestämt sig för att köpa viss litteratur, men detta beslut är beroende av studenters perceptioner av hur viktig kurslitteraturen är för att klara kursen. Dessa bedömningar skiljer det sig mycket mellan de olika fakulteterna. Med andra ord så verkar perceptionen av hur viktig litteraturen är vara den viktigaste faktorn vad gäller studenters preferenser, vilket gör att valet av återförsäljare bestäms först i andra hand, när valet att köpa kurslitteraturen eller ej först har gjorts. I detta skede har alltså priset störst betydelse. Med detta i beaktande bör Studentbokhandeln följa utvecklingen på Internet och med hjälp av hemsidor som Pricerunner och Prisjakt visa tillgänglighet och pris på kurslitteratur via de kanaler som studenter bevisligen använder sig mest av.</p></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som inom fast fashion har påverkat företagen på den internationella modemarknaden. Världen har förändrats och konsumenter ställer högre krav på modeföretag. Tiden blir en allt mer drivande faktor i och med att leverantörskedjor utvecklar kortare ledtider. Produktionsstrategin inom fast fashion företaget är i leverantörskedjan av stort fokus. Vi vill med denna uppsats skapa uppmärksamhet till det omtalade fenomenet som har tillkommit, fast fashion. Därför har leveranskedjan samt andra utvecklade strategier idag utvecklats eftersom det har en stor betydelse för att överleva som ett fast fashion företag i modeindustrin.</p><p>Vi har under uppsatsens gång utgått ifrån de teorier som vi funnit vara relevanta inom ämnet för att kunna koppla den till empiri. Studien är därför utförd efter en kvalitativ undersökningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Till stor del är uppsatsen baserad på sekundärdata, vi har här utgått ifrån fallstudie av Zara och H & M. En anonym kvalitativ intervju med en anställd inom ett världskänt fast fashion företag är genomförd. Vi har sedan analyserat och framfört empirin emot den valda teorin för att finna samband och skillnader av de valda fast fashion företagen.</p><p>Slutsatsen är att fast fashion begreppet står för effektivitet, flexibilitet och vetskapen om de rätta trenderna. Tiden, kommunikation och korta ledtider är viktiga faktorer som spelar en huvudroll inom fast fashion. Det visar sig att konsumenternas preferenser idag ändras på ett ögonblick, vilket är skapat av att fast fashion företag visat att det är möjligt att leverera det senaste modet på några få dagar. Slutsatsen visar att den viktigaste strategin inom fast fashion är att kunna reagera snabbt på modemarknadens efterfrågan.</p>

Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan. Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering. Denna studie syftar därför till att på uppdrag av Kramfors kommun undersöka hur individerna i staden uppfattar staden i dagsläget och vad de önskar ska prioriteras i den kommande utvecklingen av stadskärnan för att skapa en så attraktiv stad som möjligt. Studien utförs på två intressentgrupper, boende och besökare, vilka studeras genom en kvantitativ enkätundersökning. Studien undersöker en omfattande samling faktorer som enligt tidigare forskning bidrar till en attraktiv stad. Faktorerna som undersöks i studien är kopplade till stadens fysiska miljö och har undersökts genom två huvudfrågor: 1.      Till vilken grad uppfattas olika faktorer i stadskärnan vara tillfredsställande för individen? 2.      Vilka faktorer bör prioriteras för att göra Kramfors stad mer attraktiv i framtiden? Studiens resultat har sammanställts och genererat ett underlag för boende och besökares nuvarande uppfattning av stadskärnan tillsammans med de faktorer som dessa anser bör prioriteras först i den kommande utvecklingen. Studien har visat att de faktorer som båda intressentgrupper tycker bör prioriteras först är Parker och grönområden, Handelsutbudet och Arrangemang och aktiviteter i stadskärnan (dagtid). Övergripande visar studien att det är faktorer som ökar motiven till att besöka stadskärnan som bör prioriteras högt och de faktorer som istället utgör bekvämligheter som Parkeringsplatser eller Belysning i stadskärnan som enligt individerna i staden inte bör prioriteras i första hand. Studien visar också att individens nuvarande uppfattning om en faktor inte behöver bara låg för att individen önskar att den ska prioriteras. En faktor med högt utbud har i studien också visat sig ha låg tillfredsställandegrad och hög önskad prioritering. Genom att använda sig av denna studies resultat kan Kramfors kommun arbeta kundorienterat för att skapa en attraktivare stad på ett både tids- och kostnadseffektivt sätt.

No description available.

The common view of brand choice in consumer marketing is that brands compete against each other within a specified product category. For example, different coffee brands are compared and evaluated by consumers and the most preferred brand is selected. Is this the only adequate way of demonstrating how consumers make brand choices? This thesis challenges the common view on brand choice and brand choice determinants in consumer markets on several accounts. First, brand choice is made in goal-derived categories (e.g., "foods to eat while on a diet"), and research on goal-derived categories and consumption goals suggests that consumers often choose between brands from different product categories. For example, a consumer may choose between brands of coffee, tea, and soft drinks to fulfill a consumption goal. Second, there is the question of complementarity. Are brands always chosen one by one? We argue in this thesis that consumers often choose brand constellations from complementary product categories in goal-derived categories (e.g., hamburgers and soft drinks when on a short lunch break). The thesis consists of four articles based on empirical studies. The articles cover single-brand choice and brand constellation choice in goal-derived categories, and the use of goal-derived categories by marketing practitioners. The general conclusion is that consumers evaluate more aspects than just brand-related ones when they choose brands in goal-derived categories. Product category associations (i.e., how typical a product category is perceived in a goal-derived category) are a more important determinant of brand (constellation) choice than brand associations. Also, in brand constellation choice, complementarity (i.e., perceived fit between brands) is more strongly related to brand choice than attitude towards individual brands. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003</p>

Bakgrund E-handel av livsmedel är en av de e-handelsbranscher som växer starkast i Sverige just nu. Enligt Svensk Digital Handel förväntas e-handel av livsmedel omsätta 5,7 miljarder kronor år 2016, vilket innebär en ökning med 38 procent från föregående år. Den första satsningen på e-handel av livsmedel gjordes i början av 2000-talet, dock lade de flesta aktörer inom branschen i Sverige ned efter bara några år. Idag år 2016 är denna typ av bransch mer mogen än vad den var då, på grund av snabbare internetuppkopplingar och att fler har datorvana och även större vana att handla på internet. Dock stod livsmedelshandeln på internet för endast 1,5 procent av den totala livsmedelshandeln i Sverige år 2015. Trots att e-handeln av livsmedel ökar är det alltså fortfarande många konsumenter i Sverige som inte köper livsmedel på internet. Syfte Syftet med studien är att identifiera barriärer till att handla lösplock av livsmedel på internet för konsumenter i Sverige som inte tidigare har använt sig av konceptet. Som en del av syftet ingår även att identifiera eventuella likheter och skillnader för olika typer av hushåll genom att analysera om barriärerna varierar beroende på hur hushållens utformning och förutsättningar ser ut. Genomförande Studien utgår från ett konsumentperspektiv och med en abduktiv ansats och en kvalitativ strategi genomfördes intervjuer med tio hushåll. De hushåll som deltog i intervjuerna hade ännu inte e-handlat livsmedel och det som undersöktes var varför de inte anammat konceptet. Ett uppföljningsmoment genomfördes därefter där de intervjuade hushållen bads att testa att handla livsmedel på internet för att sedan svara på några korta frågor i en uppföljningsintervju. Sju av hushållen medverkade i uppföljningsmomentet. För att sätta resultatet från de intervjuade hushållen i perspektiv och för att skapa bredd i studien genomfördes även en enkätundersökning där 154 respondenter deltog. Slutsats 38 barriärer till e-handel av livsmedel identifierades. Dessa barriärer har grupperats i följande kategorier: vana, sättet de handlar livsmedel på, att inget problem uppstår, personlighet, okunskap, fördelar med fysiska livsmedelsbutiker, negativa aspekter eller antaganden som de har till e-handel av livsmedel, att de inte har möjlighet samt att de är skeptiska. Alla barriärer som går under dessa kategorier presenteras i studien. Inga mönster som identifierar att barriärerna varierar beroende på hur hushållens utformning och förutsättningar ser ut kunde hittas. Att flera olika hushållstyper studerades kan dock tänkas ha bidragit till att många olika barriärer kunde identifieras. / Background Grocery e-commerce is one of the e-commerce sectors with the strongest growth in Sweden right now. According to Svensk Digital Handel, the expected turnover for grocery e-commerce in 2016 is 5,7 billion SEK, which is equal to an increase of 38 percent compared to the previous year. The initial investment in the grocery e-commerce industry was made around year 2000, however, most of the businesses in Sweden was shut down after only a few years. Today, this type of industry is more mature than it was at that time because of faster internet connections and that more people are used to using computers and shopping on the internet. But still the grocery e-commerce is responsible for only 1.5 percent of the total turnover in the grocery industry in Sweden in 2015. Despite the fact that the use of grocery e-commerce increases, there are still many Swedes who are not using the internet for buying groceries. Aim The study aims to identify barriers to buy groceries online for consumers in Sweden who have not previously used the concept. A part of the aim is also to identify possible similarities and differences of the different types of households by analysing if the barriers vary depending on the type of household. Completion The study is using a consumer perspective, and with an abductive and qualitative approach ten interviews was conducted. The households that participated in the interviews had not yet tried grocery shopping online and we examined why they did not yet adopt the concept. After the interviews all the households were asked to try the grocery e-commerce concept, of which seven of them took part. Those were asked a few questions in a follow-up interview. To put the results of the interviews of the households in perspective, and to broaden the study, a survey was also carried out, were 154 respondents participated. Conclusion 38 barriers to grocery e-commerce were identified. The barriers have been categorised info following categories: habit, the way they are buying groceries, there is no problem existing, personality, ignorance, that they prefer traditional grocery stores, negative aspects or assumptions about grocery e-commerce, that they do not have the opportunity and they are sceptical. All the barriers in these categories are presented in the study. No patterns that identifies that the barriers vary depending on the type of household could be found. That different household types were studied could however have contributed to the fact that many different types of barriers could be identified.