<p>Detta arbete behandlar kopieringsskydd och hur dessa fungerar. Det övergripande syftet</p><p>med detta arbete är att analysera de nuvarande tekniker som finns inom kopieringsskydd,</p><p>dess säkerhet och tekniska inriktning.</p><p>Analyseringen av de nuvarande teknikerna inom kopieringsskydd och dess faktorer</p><p>gjordes genom en litteraturstudie. Genom studien kunde man identifiera säkerheten och</p><p>andra faktorer till varje teknik. Denna information användes sedan som grund för en</p><p>undersökning där informationen relaterades till vilka generella faktorer som kan tänkas</p><p>påverka valet av kopieringsskydd. Om utvecklarna påverkas av säkerhet eller om de gör</p><p>andra val på grund av andra faktorer.</p><p>Säkerheten som först ansågs vara den viktigaste faktorn när det kommer till skydd mot</p><p>kopiering var i själva verket inte alls lika relevant. Istället regerade kostnaden som en stor</p><p>faktor, tillsammans med dålig kunskap inom utvecklingen av kopieringsskydd samt dålig</p><p>planering.</p>

Detta arbete behandlar kopieringsskydd och hur dessa fungerar. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera de nuvarande tekniker som finns inom kopieringsskydd, dess säkerhet och tekniska inriktning. Analyseringen av de nuvarande teknikerna inom kopieringsskydd och dess faktorer gjordes genom en litteraturstudie. Genom studien kunde man identifiera säkerheten och andra faktorer till varje teknik. Denna information användes sedan som grund för en undersökning där informationen relaterades till vilka generella faktorer som kan tänkas påverka valet av kopieringsskydd. Om utvecklarna påverkas av säkerhet eller om de gör andra val på grund av andra faktorer. Säkerheten som först ansågs vara den viktigaste faktorn när det kommer till skydd mot kopiering var i själva verket inte alls lika relevant. Istället regerade kostnaden som en stor faktor, tillsammans med dålig kunskap inom utvecklingen av kopieringsskydd samt dålig planering.

No description available.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga och beskriva hur modebranschen förhåller sig till fenomenet kopiering. Genom att kategorisera olika attityder gentemot kopiering samt de aktörer som står bakom attityderna, analyseras även varför vilka aktörer har specifika attityder kopplat till fenomenet.Design/Metod/Ansats: Uppsatsen presenterar, med hjälp av kategorier, de attityder och aktörer som är representerade i debatten om kopiering. Ett urval har gjorts i fråga om vilka media och texter som ska analyseras i ramen för studien. Dessa texter har sedan analyserats så till vida att kategorier av attityder kunnat identifieras i texterna. I ett andra steg har de aktörer som står bakom de identifierade attityderna kategoriserats. Slutligen har en analys gjorts gällande varför vissa attityder kan sammankopplas med vissa aktörer. Resultat: Studiens referensram och uppsatsens empiriska studies resultat har vid analys kunnat visa på vilka attityder gentemot kopiering som finns representerade i modebranschen, samt på vilka aspekter som påverkar hur, och förklarar varför, en aktör resonerar och förhåller sig till kopiering på det sätt som görs.Originalitet/Värde: Uppsatsen belyser nya typer av kopiering som är aktuella idag och kompletterar på så vis tidigare forsking inom området, vilken framför allt behandlat piratkopiering. Dessutom fokuseras modebranschens interna och professionella aktörer istället för konsumenter, vilket också syftar till att belysa ämnet kopiering utifrån en nytt perspektiv.Objective: The main objective of this paper is to identify and describe how the fashion industry is related to the phenomenon of copying. By categorizing different attitudes toward copying, and the actors behind the attitudes, analysis is made as to why the actors have specific attitudes associated with the phenomenon. Design/Methodology/Approach: The thesis presents, using categories, the attitudes and actors that are represented in the debate on copying. A selection has been made on what media and texts are to be analyzed in the study. These texts were then analyzed in the sense that the categories of attitudes were identified in the texts. In a second step, the actors behind the identified attitudes also were categorized. Finally, an analysis is made as to why certain attitudes are associated with certain actors.Results: When analyzed, the study of reference and the thesis empirical study results, show the attitudes toward copying that are represented in the fashion industry. The analysis also present the aspects that affect how, and explains why an actor think and relate to copying in the manner set out.Originality/Value: The thesis highlights new types of copying that are relevant today and the thesis is therefore complementary to previous research in the area, which has mainly focused on piracy. Furthermore, the thesis is focused on the fashion industry&apos;s professional actors rather than consumers, which also serves to illustrate the subject of copying from a new perspective. / Program: Textilekonomutbildningen

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning. AD-gruppen organiserade sin kopiering signifikant sämre än kontroller. Även MCI-gruppen visade tecken på nedsatt exekutiv funktion.

I denna undersökning jämförs upphovsrättslagens syn på original och kopiering med den syn som allmänt råder i konstvärlden. Min frågeställning är: på vilket sätt har appropriering förändrat synen på originalitet och kopiering i konsten och hur samstämmer den med upphovsrättslagens syn? Appropriering är ett begrepp som i konstnärliga sammanhang använts sedan 1980-talet och betyder att man tar något och gör det till sitt eget. Den konstnär som är mest känd för sina approprieringar är Sherrie Levine som målade kopior av äldre kända konstnärers verk och fotograferade andra kända konstnärers fotografier och ställde ut dem som sina egna. Men även tidigare har konstnärer utnyttjat andras bilder och material för egna konstnärliga syften. Även om appropriering idag är allmänt accepterat i konstvärlden frågar jag mig om den är lika accepterad av upphovsrättslagen. Vid en närmare granskning av upphovsrättslagen tycker jag mig finna en förlegad konstsyn som bygger på modernistiska föreställningar om konstnären som ett ensamt geni som, opåverkad av omvärlden, skapar fritt ur sin egen fantasi. I min gestaltning undersöks närmare om det kan finnas en konflikt mellan upphovsrättslagens och konstvärldens syn. Genom att använda mig av appropriering av andras verk som metod prövar jag med olika ingångar gränserna för upphovsrättslagen. Jag har sedan låtit en jurist och en konstnär titta på mina verk för att diskutera och bedöma verken utifrån sina olika perspektiv. Resultatet redovisas i denna uppsats. / BI

Denna c-uppsats undersöker filosofen och författaren Thomas Thorilds (1759–1808) egna författarideal och hur han förhöll sig till härmande. Våra litteraturhistoriska läroböcker attribuerar romantiken för att vara den första epok där idealet om den originella författaren uppkommer. Detta i samband med Europas första upphovsrättsliga lagstiftningar. Thorild introducerades ett nytt originellt författarideal i Sverige, denna uppsats är ett nytt perspektiv på den svensk romantiken förhållande till härmandet utifrån Thorild. Undersökningen utgörs av en historiserande metod med perspektiv på Thorilds egna synsätt och värderingar. Mitt källmaterial bygger på Thorilds egna dikter och verk som En Critik Öfver Critiker (1791) samt Om Efterhärmning (1792). Det teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är tidigare forskare såsom Martin Fredrikssons och hans avhandling, där han anayserar konstruktionen av författaren i laglig bemärkelse. Sedan Martha Woodmansee vars forskning ifrågasätter bilden av att ”de sköna konsterna som något evig och densamma genom historien. Vår moderna syn bottnar i romantiska ideal, men de formas alltid efter sin samtid. Sist ut är I Michel Foucault som diskuterat individualiseringen av författaren och när författarjaget blir synonymt med bokens liv. Denna undersökning är högst relevant då studier av den svenska romantikens ideal och förhållande till originalitet inte har studerats utifrån Thomas Thorild i samband med hans författarideal. Thorild är han som attribueras som den som introducerade det romantiska författaridealet till Sverige och därför det självklara valet för undersökningen.

No description available.

<p>Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.</p>

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.