Global ETD Search

21	A JavaScript Backend for the Miking Compiler Rågstad, William January 2022 (has links) This thesis presents the design and implementation of an extension of the self-hosted Miking compiler to enable the generation of JavaScript code for different runtime environments and web browsers. Miking is a framework for developing domain-specific and general-purpose programming languages through sound language fragment composition, among other things, to create efficient compilers. Miking Core encapsulates a meta-language called Miking Lang and a fundamental functional Miking Expression language which Miking Lang itself is also lowered to. The presented backend translates Miking expressions into semantically equivalent effective, readable, sound, and correct JavaScript programs. In this report, development challenges, implementation methods, and techniques are also discussed and evaluated along with a review of the final compiler backend. Likewise, details on JavaScript-specific optimizations and pattern-matching compilation are presented, including how tail recursion is handled to enable complex Miking programs to be compiled into flexible and efficient JavaScript. / Detta examensarbete presenterar design och implementation för utveckling av Miking-kompilatorn, med syfte att möjliggöra generering av JavaScript-kod för olika exekveringsmiljöer och webbläsare. Miking är ett ramverk för att utveckla domänspecifika och generella programmeringsspråk genom sund komposition av språksfragment som kan används för att skapa effektiva kompilatorer. Miking Core ramverket innehåller ett metaspråk kallat Miking Lang, vilket ”sänks” till det mer grundläggande funktionella Miking Expression-språket. ”Sänkning” betyder i huvudsak att skriva om mer komplexa semantiska konstruktioner i form av enklare. Den backend som presenteras översätter Miking-uttryck till semantiskt ekvivalenta JavaScript program som också är effektiva, läsbara, sunda och korrekta. I denna rapport diskuteras och utvärderas även utvecklingsutmaningar, implementeringsmetod och andra tekniker som har använts under arbetet. På samma sätt presenteras detaljer om JavaScript-specifika optimeringar och mönstermatchningskompilering, inklusive hur svansrekursion hanteras för att möjliggöra kompilering av komplexa Miking-program till flexibel och effektiv JavaScript med hjälp av ”trampoline” teknik. Bachelor’s Thesis Miking JavaScript Compiler Semantics Code Generation Optimization Correctness Soundness and Readability Kandidat Examensarbete Miking JavaScript Kompilatorer Semantik Kodgenerering Optimering Korrekthet Sundhet och Läsbarhet Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
22	Talhastighet indikerar korrekthet i vittnesmål / Speech rate indicates accuracy of testimonies Elvesund, Alexandra, Harrysson, Elin January 2021 (has links) Eyewitnesses are important for the outcome of many criminal cases. Sometimes other evidence is lacking and the testimony then becomes decisive, but it is difficult to know how reliable the eyewitness’ memories are. This study aimed to investigate speech rate as an indicator of memory accuracy. The hypothesis was that correct memories would be presented with a faster speech rate than incorrect memories. The participants (n = 10) were students who were part of a previous study by Lindholm et al. (2018). The students watched a film sequence and were interviewed afterwards about what they had seen. Their answers were recorded and the voice was analyzed digitally. A t-test for dependent samples showed that correct statements had significantly faster speech rate than incorrect ones. The results support the hypothesis and are in line with previous research on making asserted statements faster. Should future research show similar results, the method of digital voice analysis could be used as a complement in the judiciary to evaluate testimony. Understanding what acoustic indicators are on correct or incorrect memories could be helpful in assessing testimonies for judges, jurors, legal representatives and the police force. / Ögonvittnen är viktiga för utgången i många brottmål. Ibland saknas övrig bevisning och vittnesmålet blir då avgörande men det är svårt att veta hur pålitliga ögonvittnens minnen är. Denna studie syftade till att undersöka talhastighet som en indikator på korrekthet i minnen genom användning av digital röstanalys. Hypotesen var att talhastigheten vid korrekta minnen skulle vara snabbare än vid inkorrekta. Deltagarna (n = 10) var studenter som ingick i en tidigare experimentell studie av Lindholm et al. (2018). Studenterna fick se en film och intervjuades efteråt om vad de sett. Deras svar spelades in och rösten analyserades digitalt. Ett t-test för beroende mätningar visade att talhastigheten vid korrekta påståenden var signifikant snabbare än vid inkorrekta. Resultatet stödjer hypotesen samt ligger i linje med tidigare forskning kring att säkra påståenden sker snabbare. Skulle framtida forskning visa på liknande resultat skulle metoden med digital röstanalys kunna användas som ett komplement inom rättsväsendet som stöd vid vittnesmål. Förståelse för vilka akustiska indikatorer som finns på korrekta eller inkorrekta minnen skulle kunna vara hjälpsamma i vittnesförhör, både hos domare, nämndemän, juridiska ombud och hos polisen. memory witness assessments eyewitness accuracy speech rate voice analysis minne vittnesbedömningar korrekthet i vittnesutsagor talhastighet röstanalys
23	”Nuförtiden får man ju inte säga ett skit” : En debattanalys av Europaparlamentarikers kritik mot ”politisk korrekthet” Storm, Louise January 2020 (has links) Uppsatsen “Nuförtiden får man ju inte säga ett skit” ‘ är en debattanalys av Europaparlamentarikers kritik gentemot politisk korrekthet i EU. Studien tar ett avstamp i tidigare forskning berörande populism, euroscepticism, GAL-TAN dimensionen, och applicerar detta till ett inte tidigare tillämpat teoretiskt perspektiv för denna typ av forskning, politisk korrekthet. Syftet med studien är att beskriva och kategorisera de huvudteser samt argument som förs i kritiken gentemot ett påstått PK-etablissemang i EU:s viktigaste och enda demokratiskt valda organ. De huvudteser som återfanns i argumentationen var följande: att EU består av ett etablissemang som underminerar EU-medborgarnas sanna vilja med PK-het, att EU är i politisk kris då yttrandefriheten förtrycks, att EU bär på en dubbelmoral av vilka åsikter som får uttryckas och inte, att EUs överstatlighet försummar nationernas egna intressen, och att PK- etablissemanget i EU förvrider den objektiva sanningen och kallar sina motståndarna för populister likt ett retoriskt vapen. Det nytillämpade teoretiska perspektivet, PK, bidrar med ett nytt synsätt på den politiska debatten och de dimensioner av sociala normer som tycks styra det politiska talrummet. politisk korrekthet political correctness EU debattanalys argumentationsanalys populism euroscepticism GAL-TAN PK-etablissemang yttrandefrihet
24	Özz Nûjens ståuppkomik som diskursiv praktik: Humor, PK och självmotsägelser Connor Jutterstedt, Emelie January 2017 (has links) Humour has for a long time been regarded as something unproblematic that in general shouldn’t be taken seriously, and humour research has mainly focused its positive functions and effects. However, humour is indeed a social and discursive practise that, just like others, have social implications. The aim of this essay is, informed by an intersectional perspective, to problematize and critically examine stand-up comedy as discursive practise and to make visible how humour build upon dominating discourses in society. The aim is also to examine the self-contradictory dimension of the jokes. In a critical discourse analysis of Özz Nûjen’s show Dålig stämning (2013), using PC (political correctness) as an overall analytical framework, the analytical categories ‘women’ as well as ‘ethnicity and culture’ are focused. My conclusion is that in all cases of Nûjen’s prerogative of interpretation, ‘stupidity’, as the lowest common denominator, sticks to symbols, bodies and phenomenon that are associated with something deviant or negative. By what is not expressed, a white, normative Swedish PC-identity is constructed as the abstract, preferable subject. Nûjen’s stand-up comedy, i.a. in expressions of self-contradiction, proves to mainly reinforce social norms. Consequently, negative preconceptions and biased representations of reality are cemented. Though Nûjen does contribute to sociocultural change to some extent, the elaborations of the jokes in most cases prove to sustain the social order. A renegotiation of identities is therefore made strictly limited. However, in one case, Nûjen does challenge the notion of identities as fixed and essential, when renegotiating the master status and construction of “The ethnical Other woman”. Stand-up comedy PC political correctness humor discourse discourse practice social practice intersectionality women ethnicity culture racism homophobia stickiness affective economies Critical humour studies critical discourse analysis Ståuppkomik PK politisk korrekthet humor diskurs diskurspraktik social praktik intersektionalitet kvinnor etnicitet kultur rasism homofobi klibbighet affektekonomier Critical humour studies kritisk diskursanalys Gender Studies Genusstudier

Page generated in 0.0439 seconds