Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur unga kvinnor som arbetade i gymbranschen upplevde sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv samt om de upplevde att de påverkades av fysisk aktivitet i sitt arbete. Frågeställning: Hur upplever dessa personer sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv? Hur upplever dessa personer att de påverkas av fysisk aktivitet i sitt arbete? Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i Karaseks och Theorells krav-kontroll-stödmodell, 1990. Den baserades på åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 21-30 år från sju olika gymkedjor. Utifrån studiens syfte, teoretiska modell samt tidigare forskning utformades en intervjuguide som testades och utvärderades i tre pilotintervjuer. Intervjuerna genomfördes vid ett personligt möte och spelades in. Det transkriberade materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Först med en deduktiv ansats utifrån teoretisk modell och studiens frågeställningar med teman krav, kontroll, socialt stöd och fysisk aktivitet. För att försäkras om att inget i materialet systematiskt uteslutits genomfördes därefter en analys med induktiv ansats. Utifrån denna skapades ytterligare ett tema träningsintresse. Studien förhöll sig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer med de fyra huvudkraven. Resultat: Samtliga respondenter upplevde att arbetsmängd, tidspress och inflytande över arbetet varierade beroende på kundflödet in och ut från gymmet under hög- respektive lågsäsong. De upplevde att de hade utvecklats under sin tid i branschen och beskrev arbetet som varierande uppgiftsmässigt vilket upplevdes som stimulerande. En majoritet av respondenterna upplevde en god relation till och känslomässig stöttning från sina chefer och/eller kollegor. Däremot upplevde de flesta ett missnöje över låg lön. Alla var fysiskt aktiva på fritiden och upplevde att träning påverkade dem positivt i deras arbete. De uppgav att deras eget träningsintresse bidrog till en positiv upplevelse av arbetsmiljön eftersom det gjorde att arbetet kändes roligt, meningsfullt och att det skapade sammanhållning med deras kollegor. Slutsats: Respondenternas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön var både positiva och negativa. De positiva upplevelserna bidrog till att respondenterna kände att de trivdes bra med arbetet i nuläget. Däremot bidrog de negativa upplevelserna till att de inte såg någon längre framtid inom branschen. Utifrån respondenternas upplevelser verkar gymbranschen vara en arbetsplats där de anställda arbetar under en kortare period för att för sedan söka sig vidare karriärmässigt. Det skulle vara intressant att vidare undersöka om dessa arbetsförhållanden är medvetet utformade av arbetsgivarna eller om föreliggande studies resultat eventuellt skulle kunna användas som underlag för förändring av arbetsvillkoren inom gymbranschen.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs. minskad grad av socialt stöd i arbetsmiljön och minskad grad av känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Ledaregenskaper kopplade till en auktoritär ledarstil upplevs av informanterna ha en negativ inverkan på graden av handlingsutrymmet och känslan av begriplighet utifrån teorin om känslan av sammanhang, vilket leder till försämrade förutsättningar att hantera stress i arbetet.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan variabler som kan påverka upplevd stress vid distansarbete. Frågeställningar som berördes var om det fanns samband mellan stress och variablerna; kvantitativa krav, arbetstempo, inflytande, erkännande, socialt stöd från överordnade och socialt stöd från kollegor samt vilken av variablerna som påverkade upplevd stress i högst grad. Studien undersökte även om det fanns skillnad i upplevd stress mellan kvinna och man samt om det fanns skillnad mellan ovan nämnda variabler gällande könen. Studien hade en kvantitativ ansats och metoden som användes var enkätundersökning där frågorna grundades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Totalt antal respondenter var 62; av dessa var 44 kvinnor och 18 män. Åldersspannet var 26–66 år (M= 42.6, SD=9.1). Av enkätundersökningen framkom att det fanns signifikant korrelation mellan upplevd stress och kvantitativa krav samt arbetstempo. Gällande stress fanns ingen skillnad mellan kvinna och man, dock visade resultatet att viss skillnad fanns bland övriga variabler som ingår i studien. Studien visade även att det fanns skillnad i vilken variabel som påverkade upplevd stress i högst grad mellan könen. Utifrån resultaten kunde slutsatsen dras att delar av studien går att generalisera till befolkningen. / The purpose of the study was to investigate whether there was a correlation between variables that can affect perceived stress when working at distance. Questions that were addressed was whether there was correlation between stress and the variables; quantitative demands, work pace, influence, recognition, social support from supervisor and social support from colleagues and which of the variables influenced perceived stress to the highest degree. The study also investigated whether there was a difference in perceived stress between women and men and whether there was a difference between the above-mentioned variables regarding the sexes. The study had a quantitative approach and the method used was a questionnaire where the questions were based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). The total number of respondents was 62; of which 44 were women and 18 were men. The age range was 26–66 years (M= 42.6, SD=9.1). The survey showed that there was a significant correlation between perceived stress and quantitative demands as well as work pace. Regarding stress, there was no difference between women and men, however, the results showed that there was some difference among the other variables included in the study. The study also showed that there was a difference in which variable affected perceived stress to the highest degree between the sexes. Based on the results, it could be concluded that parts of the study can be generalized to the population.

Studie syftar till att förstå hur lärare samt elever upplever distansundervisning när det gällerderas digital kompetensutveckling, motivation samt balans mellan arbete och privatliv.Studien syftar även till att redogöra deras upplevelser när undervisningen sker på plats igen. Igenomförandet av studien syfte har vi använt oss av tidigare forskning om distansarbete samtdess möjligheter och utmaningar, kompetensutveckling, motivation bland både samtligagrupper. Även teorierna Work-Life-Balance, Krav-Kontroll-Stödmodell samt Herzbergsmotivationsteori ligger till grund för vår studie. Detta är en kvalitativ studie som gjorts medhjälp åtta intervjupersoner varav tre är lärare och fyra är studenter. Vi har använt oss av ettstrategiskt målstyrt urval där samtliga personer uppfyllt kraven utifrån våra aktuellaforskningsfrågor. Vi konstruerade två semistrukturerade intervjuguider som riktade sig motlärare och elever. Resultaten tyder på att respondenterna upplever att distansundervisning erbjuder en delfördelar för lärare och elever, men det medför även många utmaningar som väger tyngre änfördelarna. Bland våra respondenter såg vi att den digitala omställningen påverkade dem påolika sätt. Resultatet visar även hur den digitala omställningen påverkade relationen mellanläraren och elever, vilket i sin tur påverkade deras inställning gentemot arbete eller studierna.Resultatet visar att respondenternas motivation påverkas negativt under distansundervisningenoch att undervisning på plats upplevs som bättre på grund av den sociala kontakten. Vi märkteäven att den upplevda balansen mellan arbetsliv eller skolliv och privatliv blandrespondenterna beroende på deras livssituation. Vi fann dock en koppling till att en delrespondenter upplevde att deras balans försämrats till följd av digitaliseringen.

Syftet med denna studie är att undersöka om HR-personal upplever stress i förhållande till en HR-transformation. De frågeställningar som applicerades på uppsatsen innefattade; resultatet av HR-transformationen, vilka svårigheter den kunde medföra HR-personalen samt hur HRtransformationen inverkade på deras psykosociala arbetsmiljö med fokus på stress. Studien genomfördes med hjälp av sex respondenter som arbetar på HR-avdelningar och som i någon mån varit med om en HR-transformation. Insamling av data utgick från semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Det som framkommit av resultatet är att hälften av respondenterna upplevde stress i relation till HR-transformationen. Resultatet av HR-transformationen blev ett verksamhetsnära stöd, synlighet i verksamheten, ett bra kollegialt stöd och att HR-perspektivet fanns med i strategiska beslut. Svårigheterna som uppstod var otydlighet i förändringsprocessen, att det var tidskrävande och att arbeta enligt de nya kraven. Förvirringen kring nya arbetssätt, otydlig arbetsfördelning vid implementeringen och ett outtalat krav att ständigt vara tillgänglig för verksamheten var faktorer som bidrog till upplevd stress. / This study´s purpose is to investigate whether HR staff experience stress relating to an HR transformation. The issues applied to the essay included; the result of the HR transformation, what kind of difficulties it could cause the HR staff, along with how the transformation affects their psychosocial working environment with focus on stress. The study was performed with the help of six informants, who is currently working in an HR department and have in some form participated in an HR-transformation. Data collection was based on semistructured interviews and analyzed with a thematic method. The result showed that half of the informants experienced stress relating to the HR transformation. The HR-transformation resulted in close operational support, visibility in the business, good collegial support and that the HR perspective was included in strategic decisions. Difficulties that arose were ambiguity in the process of change and that the process was time-consuming and working with the new requirements. Confusions about new working methods, unclear division of labor at implementation and an unspoken requirement for constant availability for the business were factors that contributed to perceived stress.

Covid-19 tog världen med storm, samhället förändrades och social distansering blev ett faktum. Men anställda i livsmedelsbutiker måste arbeta, de har ett samhällsviktigt arbete som de skakänna sig stolta över, dock utsätts de dagligen för risken att smittas av viruset. Kunder som inte tar hänsyn till eller följer de åtgärder som finns för att minska smittspridningen är en del av vardagen för personalen i livsmedelsbutiker, samtidigt känner personalen oro för att smittas. Uppsatsen baseras på en kvantitativ enkätstudie som genererat 286 svar från arbetstagare i livsmedelsbutiker runt om i Sverige. Vi har analyserat svaren och dragit slutsatser som besvararvåra frågeställningar och är relevant för syftet med undersökningen. Vilket är att belysa och uppmärksamma läsaren om hur arbetstagare som arbetar inom livsmedelsbutiker i Sverige har påverkats av covid-19-pandemin i sitt dagliga arbete. I den teoretiska referensramen presentera vi relevanta teorier och informerar läsaren om vad covid-19 är samt vilken betydelse rådande pandemi kan ha på anställda i allmänhet. Vi tar också upp ämnet ”mental hälsa” och ”oro”. Sedan introduceras läsaren till Karaseks krav- och kontrollmodell samt Johnson och Halls utvidgade krav/kontroll/stödmodell. I slutet av den teoretiska referensramen kan återfinns våra frågeställningar. Därefter, i nästkommande kapitel, följer en presentation av undersökningens metodval. I resultat och analys går vi igenom de resultat vi kunnat utläsa från undersökningen med hjälp av tabeller och diagram. Bland annat att arbetskraven ökat under pandemin, kunder som inte visar hänsyn och ett förändrat arbetssätt i livsmedelsbutikerna. Vi redovisar också om uppfattningen skiljer sig något mellan respondentgrupperna. I undersökningen framkom det också att de flesta känner sig stolta över att arbete inom ett samhällsviktigt arbete under pandemin men att nästan alla känner sig oroliga för att smittas av coronaviruset när de befinner sig på arbetsplatsen. Oron grundar sig i att anställda känner sig oroliga för att föra smittan vidare till närstående. Avslutningsvis redovisas undersökningens slutsatser och således svar på våra frågeställningar samt en diskussion om fortsatt undersökning och vad vi hade kunnat göra annorlunda.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo & Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm. Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning. Vårt syfte med studien är att ge utökad kunskap och förståelse kring temat psykosocial arbetsmiljö genom att undersöka psykiska och sociala arbetsförhållanden bland olika projektmedarbetare inom olika projekt. Komplexiteten i den psykosociala arbetsmiljön är stor och för att få fram en helhetsbild av den psykiska och sociala arbetsmiljön tänker vi i denna studie fokusera på psykiska arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd och konflikter, ledarskap, kommunikation och lärande samt motivation. Vi har valt att göra en studie där vi använder en kvantitativ metod med en enkätundersökning som har skickats till samtliga projektmedlemmar på Projekt AB. I enkäten har vi berört centrala frågor inom området psykosocial arbetsmiljö. Resultatet är en beskrivning av hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs inom Projekt AB. Svaren från undersökningen ger ett samlat underlag för verksamhetens ledning att utveckla sin psykosociala arbetsmiljö inom projektverksamheten på ett gynnsamt sätt, både ur ett medarbetar- och företagsperspektiv. Svaren på enkätstudien visade en hög arbetstillfredsställelse bland projektmedarbetarna. Det framkom i studien att den psykosociala arbetsmiljön på Projekt AB upplevs i stort sett positivt trots att medarbetarna anser att de har mycket att göra. Följande förbättringsområden har identifierats: bättre återkoppling, förbättrat lärande i stort, ökad erfarenhetsöverföring, ökad delaktighet hos projektmedarbetare, minskad arbetstempo och ökad social kontakt. Utifrån resultatet i denna fallstudie kan företaget diskutera möjliga åtgärder och förändringar som skulle kunna bidra till bättre psykosocial arbetsmiljö. Ett formellt forum för erfarenhetsöverföring samt positiv och negativ återkoppling som ges oftare både inom projektgruppen och mellan projektmedarbetare och projektledare anser vi är de viktigaste åtgärderna som företaget bör fokusera på i sina arbetsmiljöarbeten. / This thesis has been performed in a small company in Stockholm called Projekt AB. The company is a qualified project management company that works with all types of construction projects regardless of the complexity and size. The company was founded in 1993 and is today one of the leading project management companies in the Stockholm area.The background of this thesis was the fact that the company wanted to describe the psychosocial work environment from project members´ point of view. The purpose of this study is to provide and increase knowledge and understanding on the theme of psychosocial work environment by examining the psychosocial work environment among members of different projects in Projekt AB. The target group of this thesis is the client i.e. company´s management. The complexity of the psychosocial work environment is great and to obtain an accurate picture of the psychosocial work environment we intend to focus on the mental work demands, social support, conflicts, leadership, communication, self-control, learning, and motivation. We have chosen to write this study with the use of a quantitative approach. We have sent a survey to all project members in Projekt AB. In the questionnaire, we have asked about the key issues linked to the field of the psychosocial work environment. The result of the survey and the analysis of the data are presented in this thesis. The essay describes how the project members experience the psychosocial work environment in Projekt AB. Main outcomes from this thesis will provide an integrated basis for the company´s chiefs to develop their psychosocial work environment in the project activity in a favorable way, from both employee´s and business´ point of view. The result of our case study showed a high level of job satisfaction among project members. The study showed that the project members are quite satisfied with their psychosocial work environment in Projekt AB even thou they at the same time consider that they have too much to do. There is a number of possible areas for improvement, which is better feedback, improved learning in general, increased transfer of experience and involvement of project members, reduced work rate and increased social contacts. Based on the outcome of this case study, the company may discuss possible actions and changes that could contribute to better psychosocial work environment. A formal forum for the transfer of experience and both positive and negative feedback given more frequently both within the project group and between project members and project leader are the most important actions that the company should focus on in their work with the work environment.