In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies, Novus, in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two opposing theories on social capital and institutional trust: one  by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either trust among students or trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students’ social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioural pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analysing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analysed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not, which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Nor social capital correlate in a significantly way with students behavioural pattern in this study.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för hanteringen av de nya restriktionerna i restaurangbranschen under covid-19 krisen samt att genom detta bidra med ökad kunskap om hur anpassningsstrategier praktiseras. Den ledande frågeställningen för uppsatsen lyder “Hur har företag inom kategorin Lunch- och kvällsrestauranger hanterat restriktionerna inom tillsynsvägledningen som har uppstått under covid-19 krisen?”.  Den teoretiska referensramen i uppsatsen har sin grund inom krishantering med en huvudsaklig fördjupning inom anpassningsstrategierna vändningsperspektivet, omorganiseringsperspektivet, strategiska förnyelseperspektivet samt marknadsorienteringsperspektivet.  Resultatet för studien visar på att användningen av anpassningsstrategier i tider av kris kan få positiva effekter för företag. Vidare finns det skillnader beroende på till vilken grad man arbetat med och implementerat dessa anpassningsstrategier. Användandet av anpassningsstrategierna får störst positiv effekt på företag om man använder och implementerar samtliga strategier.  Sammanfattningsvis finns det stora skillnader inom de två case som undersökningen syftar till att undersöka. Det går att identifiera nya möjligheter under kriser som kan, om dessa tas vara på, skapa en grund för framtiden - efter krisen.

No description available.

Världen befinner sig i nuläget i en svår pandemikris och majoriteten av Sveriges företag har drabbats hårt ekonomiskt av pandemins spår. Det finns inte tillräcklig forskning om medelstora företag i klädbranschen förändrar strategier under krissituationer och hur de gör det. Använder de sig av strategisk process eller strategisk planering?  Syftet med denna studien är att analysera om medelstora klädföretag i Sverige förändrar sin strategi men även hur de gör det på grund av av covid-19 pandemin. Vi fokuserade på hur företagen hanterar sin strategi i kris jämfört med vilka strategier de hade innan coronakrisen inträffade. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte. Slutsatsen visade att de tre företagen använder sig mer av strategi som process än strategi som plan för att flexibelt anpassa sig efter rådande omständigheter. Utveckling av strategi hos dessa företag under pandemin har varit genom att vara flexibla, innovativa och konkurrenskraftiga.

Ett stabilt boende är en grundläggande nödvändighet och en viktig förutsättning för att stärka individers välmående. En bostad är inte bara en plats för förvaring av ägodelar, utan är även nära sammankopplat med ett antal grundläggande “förmågor” som ger individer möjlighet att sköta sin hälsa och hygien, tillgodose sitt sömnbehov och upprätthålla ett socialt nätverk. På detta sätt är en stabil bostad en av de avgörande faktorerna för att en individ skall nå framgångsrik återanpassning i samhället efter avtjänat fängelsestraff. Den kriminologiska forskning som undersöker individers liv efter avtjänat fängelsestraff behandlar nästan uteslutande generella samhällskonsekvenser efter frigivning utan vidare fokus på bostadssituationen specifikt. Detta leder till en kunskapslucka på området. Mot bakgrund av denna kunskapslucka syftar vår studie till att undersöka hur bostadssituationen ser ut för individer som tidigare avtjänat ett fängelsestraff. Detta genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med individer som tidigare avtjänat ett fängelsestraff. Vidare syftade studien till att undersöka respondenternas upplevelser av den hjälp de fått av myndigheter och organisationer gällande bostad. Resultatet visar att dessa respondenter har haft stora svårigheter att finna ett stabilt boende efter avtjänat fängelsestraff, där hög grad av mobilitet varit förekommande. Bristfälliga ekonomiska förutsättningar i form av betalningsanmärkningar och skulder var en avgörande faktor till detta. Upplevelserna kring myndigheter och organisationers hjälp har varierat bland respondenterna där både negativa och positiva erfarenheter har skildrats. / Stable housing is a necessity and an essential prerequisite for strengthening the well-being of individuals. A residence is not only a place for storing property but is also closely linked to several basic "capabilities" that allow individuals to manage their health and hygiene, meet their sleep needs and maintain a social network. In this way, a stable home is one of the decisive factors for an individual to achieve successful re-adjustment in society after serving a prison sentence. The criminological research that examines the lives of individuals after serving prison sentences deals almost exclusively with general social consequences after release without further focus on the housing situation specifically. This leads to a knowledge gap in the area. Considering this knowledge gap, our study aims to investigate what the housing situation looks like for individuals who have previously served a prison sentence. This was done with the help of semi-structured interviews with individuals who previously served a prison sentence. Furthermore, the study aimed to investigate the respondents' experiences of the assistance they received from authorities and organizations regarding housing. The results show that these respondents have had great difficulties in finding stable housing after serving prison sentences, where a high degree of mobility has occurred. Poor financial conditions in the form of payment notes and debts were a decisive factor for this. The experiences of authorities and organizations have varied among the respondents, where both negative and positive experiences have been depicted.

Med framväxten av det moderna samhället och dess teknologiska, organisatoriska och sociala komplexitet följer nya typer av risker och kriser. Det kan vara vardagsnära och personliga risker så som olyckor eller andra negativa händelser i den omedelbara närheten. Det kan också vara större risker och kriser som påverkar samhället så som strömavbrott eller på global nivå så som konflikter eller klimatförändringar. Detta är en kvalitativ studie med en deskriptiv ansats där fem intervjuer genomförts med syftet att undersöka individers riskperceptioner och dess socialpsykologiska effekter på vertikal tillit, alienation och fortunistiska attityder. Materialet tolkades genom en innehållsanalys utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Rosas (2013) idéer om alienation där brist på kontroll över risker och kriser leder till erfarenheter av maktlöshet och likgiltighet; samt av Anthony Giddens (1996) teorier om ontologisk trygghet där de intervjuades riskperceptioner har socialpsykologiska effekter i form av fortunistiska attityder. Studien visade att ju farligare och mer allomfattande en risk eller kris uppfattas, desto större socialpsykologisk inverkan har det; tilliten minskar ju högre organisatorisk nivå som risker och kriser hanteras på. Individerna har hög tillit till blåljuspersonal men lägre tillit till politiska ämbetsmän på statlig eller överstatlig nivå. Detta följer också med vilken typ av risk eller kris som individerna uppfattar. Risker på högre nivåer så som klimatförändringar innebar alienerande upplevelser för intervjupersonerna och uppvisade fortunistiska attityder där förhoppningar snarare än förväntningar på hantering av kriserna var gällande. Studien resulterade i två modeller där olika typer av risker, med olika risk och krisnivåer presenteras och sätts i relation till socialpsykologisk inverkan i termer av tillit, alienation och fortunistiska attityder. / <p>Uppdaterad version.</p>

Death can take place anytime and anywhere. When a student dies, a teacher or other pedagogue at the school, may need a crisis management plan in order to know how to relate to a mourning child. The purpose of this study has been to contribute to an in-depth knowledge of coping with grief and crisis in school, with focus on death. From a pedagogic point of view, we have compared three Swedish crisis plans and three Danish grief plans to see what the preparedness in these schools are showing, focusing on the role of the teacher. To answer the study's purpose and questions, we have analyzed and compared the empirical material with the help of Cullberg's (2006) crisis and crisis-therapy, and Raundalen and Schultz's (2007) crisis-pedagogy, based on a document analysis. The results found were mainly fundamental similarities that appeared in both the structure and the content of the crisis management plans section, but nevertheless the Swedish and Danish crisis management plans showed differences. The Danish grief plans were much longer and more extensive, which differed from the Swedish plans which only presented short sections regarding deaths in a few individual sections. The results of the survey finally showed that there are more conditions for Danish teachers than Swedish to help a mourning child, as there are more tools for Danish teachers to relate to in their grief plans. / Döden kan ske när som helst och var som helst. Vid en förlust av en elev kan man som lärare eller övrig pedagog på skolan behöva ta hjälp av en krishanteringsplan för att veta hur man bör förhålla sig till ett barn i sorg. Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om kommunala kris- och sorgplaner för grundskolan. Ytterligare ett syfte har varit att jämföra eventuella skillnader mellan danska och svenska planer, speciellt vad avser insatser inför, under och efter kriser. Utifrån en pedagogisk synvinkel har vi jämfört tre svenska krisplaner och tre danska sorgplaner för att se vilken beredskap dessa skolor visar på, med fokus på lärarens roll. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utifrån en dokumentationsanalys analyserat och jämfört det empiriska materialet med hjälp av vårt teoretiska ramverk, kris, kristerapi (Cullberg, 2006) och krispedagogik (Raundalen &amp; Schultz, 2007). Resultatet visade främst på de grundläggande likheterna i både strukturen och innehållet av kris- och sorgplanerna, men trots detta skiljde sig de svenska och danska planerna åt. De danska sorgplanerna var betydligt längre och mer omfattande, vilket skiljde sig från de svenska planerna som endast presenterade korta delar gällande dödsfall i några enstaka avsnitt. Undersökningens resultat visade avslutningsvis på att det finns fler förutsättningar för danska lärare i sina sorgplaner att agera utifrån, än de svenska lärarna. Detta eftersom det finns fler verktyg för danska lärare att förhålla sig till i sina sorgplaner.

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide.. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two oposing theories on social capital and institutional trust: one by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either students trust nor trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioral pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analyzing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analyzed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Neither social capital correlate in a significantly way with students behavioral pattern in this study.

Uppsatsen handlar om människors politiska tillit i Spanien under den ekonomiska krisens första skede 2008. Spanien var ett av de länder som drabbades hårdast och tvingades till krislån från EU med åtstramningspolitik som följd. Människor försattes i arbetslöshet och bostadskris. Uppsatsen undersöker om den ekonomiska krisen innebar en förändring i individers politiska tillit. Dessutom kontrolleras om det finns en särskild effekt från exponeringen av den ekonomiska krisen, beroende på individers inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Data är hämtad från European Social Survey (ESS), enkätstudie utförd i Spanien 2008. Resultaten analyseras genom multipel regressionsanalys och interaktionsanalys. Studien fann inget stöd för att exponeringen av den ekonomiska krisen under den valda tidsperioden, hade en påverkan på människors politiska tillit i Spanien. Dessutom finnes ingen enskild effekt på människors politiska tillit från exponeringen av den ekonomiska krisen beroende på deras inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Uppsatsen använder teorier om politisk tillit och dess relation till ekonomisk förändring.

Med framväxten av det moderna samhället och dess teknologiska, organisatoriska och sociala komplexitet följer nya typer av risker och kriser. Det kan vara vardagsnära och personliga risker så som olyckor eller andra negativa händelser i den omedelbara närheten. Det kan också vara större risker och kriser som påverkar samhället så som strömavbrott eller på global nivå så som konflikter eller klimatförändringar. Detta är en kvalitativ studie med en deskriptiv ansats där fem intervjuer genomförts med syftet att undersöka individers riskperceptioner och dess socialpsykologiska effekter på vertikal tillit, alienation och fortunistiska attityder. Materialet tolkades genom en innehållsanalys utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Rosas (2013) idéer om alienation där brist på kontroll över risker och kriser leder till erfarenheter av maktlöshet och likgiltighet; samt av Anthony Giddens (1996) teorier om ontologisk trygghet där de intervjuades riskperceptioner har socialpsykologiska effekter i form av fortunistiska attityder. Studien visade att ju farligare och mer allomfattande en risk eller kris uppfattas, desto större socialpsykologisk inverkan har det; tilliten minskar ju högre organisatorisk nivå som risker och kriser hanteras på. Individerna har hög tillit till blåljuspersonal men lägre tillit till politiska ämbetsmän på statlig eller överstatlig nivå. Detta följer också med vilken typ av risk eller kris som individerna uppfattar. Risker på högre nivåer så som klimatförändringar innebar alienerande upplevelser för intervjupersonerna och uppvisade fortunistiska attityder där förhoppningar snarare än förväntningar på hantering av kriserna var gällande. Studien resulterade i två modeller där olika typer av risker, med olika risk och krisnivåer presenteras och sätts i relation till socialpsykologisk inverkan i termer av tillit, alienation och fortunistiska attityder.