Syftet med studien är att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser ur ett generellt perspektiv, kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden. Sex intervjuer med personer aktiva och involverade inom musikbranschen gav upphov till resultatet som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av en kvalitativ metod kunde slutsatser utefter intervjuernas empiri dras.Det övergripande resultatet talar för att ett samband mellan Covid-19-pandemin och musikens digitalisering i början av 2000 - talet finns. Denna koppling kan dock inte med fullständig säkerhet konstateras. Respondenterna uppger att liknelser finns i hur båda kriserna bland annat påskyndar/påskyndade vissa processer så som att musik blir alltmer digital, konserter streamas mer ofta över webben och kontakt digitalt via till exempel möten blir vanligare. Resultatet har visat att kriser inte alltid innebär endast en negativ förändring utan kan ge upphov till nya innovativa lösningar för konsumenten, organisationen och personen. Studiens respondenter diskuterar också vilka konsekvenser Covid-19 kan ha för framtida musikscen, artister, musiker och musikorganisationer.Undersökningen bidrar till spekulationer kring lösningar på möjliga framtida kriser som kan drabba branschen. Studien bidrar med nya tankesätt och hur man kan se på musikindustrins tidigare kriser ut ett lärandeperspektiv. Studien bidrar även till ytterligare kunskap kring kriser och hur musikbranschen kan resonera för att effektivisera framtida arbetssätt.

Dagens upplevelsesamhälle är baserat på upplevelser där konsumtion och njutnings besitter en central plats i offentligheten, där människor ger mening åt sina liv genom nya spännande upplevelser. Turismen kan därför anses ha en speciell betydelse och central roll i samhället. I och med turismbranschens komplexitet så inkluderar den många delar av samhällets näringar. Enligt vissa uppfattningar finns det ingen start för turismen, utan alla delar går in och förlitar sig på varandra. Trots den fragmenterade värld turismen skapat finns det fyra simpla begrepp som beskriver turismens grundläggande faktorer åka, bo, äta, göra.  Inom turismen fungerar evenemang som en av de viktigaste motivationerna för människors vilja att resa. I Karlstad utgör Löfbergs Arenas evenemang och attraktionskraft en viktig reseanledning som smittar av sig på stadens övriga näringsliv. Planeringsprocesser skapas i syfte att förebygga troliga kriser, samtidigt förblir vissa kriser oförutsägbara. Utifrån vår studie kan avläsa att restriktionerna som kommit till följd av Covid-19 pandemin har inneburit att Löfbergs Arena omöjligt kunnat förhålla sig till någon fast planeringsprocess. Detta eftersom restriktionerna hela tiden ändrats och att det inte funnits någon fast grund att utgå ifrån. Istället har verksamheten flexibelt fått spekulera i potentiella utvecklingsmönster, för att sedan snabbt kunna anpassa sitt arbetssätt i samma stund som nya restriktioner förmedlas från den svenska staten.  Covid-19 pandemins restriktioner har samtidigt även hindrat näringsidkarens möjligheter för att verka optimalt och fått evenemangen att försvinna. Detta gör att reseanledningen i många avseenden försvunnit, något som bidragit till minskat besökarantal. Studiens intervjuer har påvisat att de olika verksamheterna gynnas av de evenemang som arrangeras i Löfbergs Arena. I och med evenemangens bortfall som kommit till följd av Covid-19 pandemins restriktioner, har flera av de intervjuade verksamheterna fått erfara negativa effekter. Varsling av personal, ett reducerat gästantal, ekonomisk förlust och i ett avseende en hel verksamhet på paus är några av Covid-19 pandemins förödande konsekvenser. Utifrån dessa aspekter kan vi slutligen avläsa att evenemangens avsaknad har haft en ytterst negativ effekt på Karlstads näringsliv.

SYFTE:  Syftet med den här studien är att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat revisionsprocessen samt revisionskvalitén. METOD: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod, baserade på semistrukturerade intervjuer med sex revisorer från både små och stora revisionsbyråer.  SLUTSATS: Den slutsatsen som kan dras av pandemins påverkan på revisionsprocessen är att det inneburit extra granskningsåtgärder i och med det omställningsstöd och permitteringsstöd som har erbjudits företag. Detta har lett till att ytterligare granskningsmoment tillkommit vilket har påverkat revisorns riskbedömning. Studien ser ingen påverkan på revisionsarvodet och revisorersättning, dock har pandemin haft en påverkan på företagens fortlevnad, vilket har orsakat att fler företag haft ekonomiska svårigheter. Vidare finner denna studie inget samband mellan Covid-19 och revisorers arbetssätt, däremot har arbetet förändrats för nyanställda. Slutligen visar även studien att utbildningar påverkats negativt av pandemin men att det främst haft en påverkan på nyanställdas möjlighet att introduceras i arbetet. / PURPOSE: The purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected the audit process and the audit quality. METHOD: This study followed a qualitative method, based on semi structured interviews with six auditors from small and large audit firms.  CONCLUSION: The conclusion that can be drawn from the pandemics impact on the auditing process is that it has entailed additional review measures because of the adjustment support and redundancy support that has been offered to companies. This had led to additional audit elements being added, which has affected the auditors risk assessment. This study shows no impact on audit fees and auditor remuneration however, the pandemic has had an impact on going concerns, which has caused more companies to have financial difficulties. Furthermore, this study finds no connection between Covid-19 and the auditors working methods, however, the work has changed for new employees. Finally, studies also show that education was negatively affected by the pandemic, but that it mainly affected new employees ability to be introduced to work.

No description available.

Bakgrund: Under våren 2020 föll Stockholmsbörsen kraftigt med över 30% under en månads tid till följd av den globala corona-pandemin. Börsen skulle dock återhämta sig inom ett halvår och fortsätta visa en starkt positiv trend där flera index avslutade året 2020 med en totalt sett positiv utveckling. På en turbulent marknad med stora svängningar ställs stora krav på investerare som genom aktiv handel både kan uppnå hög avkastning och undvika stora förluster. Vid beslutsfattning kan börspsykologiska bias samt erfarenhet av tidigare kriser spela en viktig roll och avgöra om utfallet blir lyckosamt. Med denna betydande orolighet på aktiemarknaden har det blivit relevant att undersöka psykologiska beteenden hos investerare med olika typer av erfarenhet genom beteendefinans och hur de agerar under kriser med stor osäkerhet på marknaden. Syfte: Studien har som syfte att undersöka om investerare med tillhörighet i olika generationer agerat annorlunda under corona-pandemin samt om tidigare erfarenhet av en kris kan ha reducerat påverkan från börspsykologiska faktorer. Vidare vill studien jämföra beteendemönster hos investerare under tidigare kriser för att undersöka om liknande mönster återuppstått även under pandemin. Metod: Studien har enligt en kvantitativ karaktär tillämpat en enkätstudie inriktat mot icke-professionella svenska investerare från samtliga generationer. Baserat på detta har det varit möjligt att kartlägga ageranden hos investerare både under pandemin men även vid tidigare kriser. Slutsats: Studien har påvisat att investerare oavsett tillhörighet till generation generellt sett fått en ökad riskaptit under pandemin samt att det observerats indikationer på bias hos investerare oberoende av erfarenhet. Generationer har till stor del agerat liknande och haft en likartad uppfattning gällande risk och börspsykologiska faktorer. Det har dock varit möjligt att urskilja en viss skillnad i vilket bias som är mest förekommande samt så har det illustrerats att personer som tillhör äldre generationer varit mer riskbenägna vilket motsäger tidigare forskning gällande livscykelhypotesen.

Coronapandemin är en pågående kris där de ekonomiska effekterna och inblandade faktorer för företag inte är helt klarlagda ännu. Teoretiska resonemang har förts kring om några av de effekter som sågs vid finanskrisen 2008–2009 (såsom förändrade revisionsarvoden) också kommer att ske till följd av coronapandemin. Studien syfte är att förklara om och isåfall hur coronapandemin påverkat noterade företags revisionsarvoden. Denna kvantitativa studie har utgått från deduktiv ansats för att pröva hypotes utifrån vetenskaplig teori. Datainsamling har gjorts från årsredovisningar från 187 företag på Stockholmsbörsen och Pearson r och OLS-regression har använts för att undersöka eventuella samband. Denna studie visar att coronapandemin har påverkat revisionsarvodet för svenska noterade bolag och att bidragande faktorer är storlek, komplexitet ochkonsultation.

I samband med kriser är det vanligt förekommande att konsumenter uppvisar ett bunkringsbeteende, där de i förberedande syfte köper stora mängder produkter. Syftet med denna studie är att undersöka hur livsmedelsföretags marknadsföringsstrategi påverkats av bunkringsbeteendet som uppstod vid Covid-19-pandemins inträde. Studien grundar sig i litteratur om bunkringsbeteende och fyra element av företags marknadsföringsstrategi: 'Produkt', 'Påverkan', 'Plats' samt 'Personal'. Ämnet har undersökts genom fem fallstudier av fem butiker inom livsmedelsföretaget ICA Sverige där datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ansvariga personer för butikernas marknadsföring. Resultaten visar att två element, 'Produkt' och 'Påverkan', haft stor betydelse för hur butikernas marknadsföringsstrategi har påverkats av bunkringsbeteendet. Samtidigt har de andra två, 'Plats' och 'Personal', varit av mindre betydelse. Studien bidrar till förståelse av hur livsmedelsföretag reagerar på bunkringsbeteenden och hur de skulle kunna agera i framtiden vid liknande kriser.

No description available.

Syftet med föreliggande undersökning är att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sätts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framträdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förändring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstå som regeringsdugliga har ökat och debatterna har även i viss mån avideologiserats. Vidare kan man även notera en inte obetydlig ideologisk förskjutning åt höger. Det är troligt att de ekonomiska kriserna under 1970- och 1990-talet inverkade på denna förskjutning av den ideologiska hegemonin.

Coronapandemin medförde stora förändringar för svenska mikrobryggeriers verksamheteroch resulterade i stora konsekvenser, främst i att krog- och restaurangbranschen i principslogs ut. Den här studien syftar till att undersöka om, och isåfall hur, mikrobryggeriersförsäljningsstrategier förändrades i samband med krisen. Det med utgång i teorier somförklarar två huvudsakliga faktorer - vikten av att reagera och anpassa sig efter omgivningensamt strategier under kriser. För att samla in ett underlag har en kvalitativ metod använts,inkluderandes åtta medverkande bryggerier - med syftet att samla in relevant material för attkunna besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att de flesta bryggerier tog till nyatyper av åtgärder för att anpassa sig efter de förändrade omständigheterna, men också attvarje aktör påverkades i olika hög grad - främst på grund av hur verksamheten såg ut innankrisen bröt ut.