Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojämlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den så kallade överklassafarin som ägde rum under våren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgångspunkt används kritisk diskursanalys, med det uttalade målet avslöja, avmystifiera och ifrågasätta social ojämlikhet. En ytterligare förutsättning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, där förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara särskilt användbar i förståelsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation användes i analysen av de argument som identifierades i materialet. Analysen visar en tydligt polariserad debatt, som till största del kom att handla om huruvida det bör anses rättfärdigt att uttrycka klasshat. Detta kan ses i ljuset av en moralisk diskurs i förståelsen av klass. Å ena sidan ansågs överklassafarins klasshat-retorik underblåsa motsättningar i samhället, å andra sidan sågs det som ett legitimt uttryck för materiella klasskillnader.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak. The statements in the material came more often from politicians, representatives of National Board of Health and Welfare and representatives of the private healthcare companies. Reports differ to some extent in terms of presence of scientifically researched statements which is higher in Dagens Nyheter. Whether the picture is balanced or not is a matter of discussion based on the findings.

Den här studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmåga, generation/ålder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i läslärorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och är uppdelad i två delstudier. Syftet är att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och värderingar som kan tänkas förmedlas i och med användandet av de aktuella läslärorna. Studien visar att böckerna skapar och upprätthåller en gräns mellan minoritet och majoritet, där majoriteten tillskrivs en överordnad roll.

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used. The analysis emanates in the first and second dimension from a scheme of analysis created from the conceptions of the subject Swedish. In the third dimension the result is discussed in relation to Englund’s conceptions of education. The result shows that the subject, as it is expresses in Lpo 94, foremost can be classified as the conception Swedish as experience-pedagogical subject (erfarenhetspedagogiskt ämne), with interdiscoursive connections to the conception Swedish as a experience-pedagogical democracy-subject (erfarenhetspedagogiskt demokratiämne). The subject Swedish as it is expressed in Lgr 11 can be classified as a literary history refinement subject (litteraturhistoriskt bildningsämnde) with interdiscoursive connections to the experience-pedagogical subject and the conception Swedish as a proficiency subject. The classification of Lgr 11 is not without troubles, while the central content of the subject formost is focused on proficiency, rather than refinement. Lpo 94 can further be connected to a democratical conception of education (demokratisk utbildningskonception), while Lgr 11 shows expressions of a scientifically rational conception of education (vetenskapligt rationell utbildningskonception). The subject Swedish is viewed as significant in relation to pupils identity development and to their comprehension about the surrounding world. Therefor it is of general interest to investigate the conceptions of the subject that are being transmitted throught the syllabuses. This is also an argument for the relevance of this study within the research of didactical and curriculum theory.

No description available.

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur spelbolag på den svenska spelmarknaden kommunicerar ansvarsfullt spelande och vad det innebär för deras positionering i samhället, samt om det finns skillnader mellan reglerade och oreglerade spelbolags kommunikation om ansvarsfullt spelande. Med reglerade spelbolag avses aktörer som har statlig licens att bedriva spelverksamhet i Sverige och kontrolleras av svenska myndigheter. Med oreglerade spelbolag avses aktörer som baserat sin verksamhet utanför Sverige och därmed inte regleras av svenska myndigheter. För att undersöka detta bygger uppsatsens metod på en kombination av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) och Faircloughs kritiska diskursanalys. Uppsatsen är i grunden språkvetenskaplig och lägger därför stor vikt vid att analysera materialets systemisk-funktionella grammatik. Materialet består av fyra webbtexter som informerar om ansvarsfullt spelande, vilka är hämtade från fyra olika spelbolag. Av de fyra texterna är tre publicerade av oreglerade spelbolag och en av ett reglerat spelbolag, vilket är Svenska spel. Resultatet har visat att framför allt de oreglerade spelbolagens texter stödjer sig på en markandsföringsdiskurs och att spelbolagen i sina texter lägger mycket fokus på att framhäva vad de gör för att minska negativa aspekter av spelande. Vidare använder spelbolagen genomgående typiskt säljande kommunikationsstrategier när de presenterar kostnadsfria tjänster och funktioner som sägs motverka spelmissbruk. Resultaten visade även på ett par tydliga skillnader mellan de oreglerade spelbolagens texter och det reglerade spelbolaget Svenska spels text. Svenska spels text stödde sig till exempel inte lika mycket på en marknadsföringsdiskurs som de oreglerade spelbolagens texter och visade sig även använda ett mer distanserat tilltal och omtal än de andra spelbolagen. Avslutningsvis har resultaten diskuterats mot bakgrund av faktorer i samhället som kan påverka spelbolagens kommunikation. Ett exempel på en sådan faktor är en pågående statlig utredning som undersöker hur den svenska spelmarkanden skulle kunna förändras genom lagändring.

I den här uppsatsen har jag studerat hur Försäkringskassan, kunden och relationen mellan dem konstrueras på den offentliga webbplatsen under perioden september - december 2015. Det teoretiska ramverket med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och socialkonstruktionostiskt perspektiv har tillsammans med tidigare forskning belyst hur sociala kategorier av identiteter och roller konstrueras samt vilken betydelse detta har för relationen mellan Försäkringskassan och kunden. I studien framträder implicita kategoriseringar av identiteter och roller som har konstruerats i motsatsförhållande mellan kunden och Försäkringskassan, men också en otydlighet kring ansvar som tillskrivits de båda aktörerna. Analysen visar även att konstruktionen av kundens och Försäkringskassans identitet och roll möjligen följs av den samhällsutveckling som nu sker med en ökad digitalisering och ett behov av att regelverken inom trygghetssystemen anpassas i enlighet med den digitala ekonomin samt att myndigheten är med och bidrar till en utveckling av det nya digitaliseringssamhället.

Styrning av medborgarnas hälsa har skett under lång tid i det svenska samhället, både inom skolan och andra områden. Hur denna styrning har sett ut och vad den har syftat till har dock varierat under årens lopp (Olsson 2009, Ljunggren 1999 m.fl.). Forskning (Öhman 2007, Stoltz 2009, Greco 2009) visar att dagens övergripande hälsoarbete samt skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa kan ses som ett led i en styrningspolitik som är inriktad mot att individen förväntas handla utefter samhällets norm. Hur undervisningen bedrivs färgas därmed inte bara av politiska beslut utan det sker också en yttre påverkan från många delar av samhället. Ämnet idrott och hälsa kan uppfattas ha en diffus inriktning och har fått en krympande del av timplanen (Stråhlman 2001). Föreningsidrotten har under senare år haft en stor påverkan på ämnets utformning (Sandahl 2004).Studiens syfte är att analysera hur riksdagspartierna konstruerar ämnet idrott och hälsa i grundskolan samt vilken styrningspolitik dessa konstruktioner ger uttryck för. Detta görs genom en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell av sex riksdagspartiers aktuella dokument i ämnet. I analysen används Foucaults teorier om hur undervisning kan användas som maktmedel för att styra eleven, subjektet, mot ett bestämt mål.Resultatet visar på en vilja hos samtliga partier att elevernas fysiska aktivitet under skoltid bör öka. Motiven till varför den bör öka skiftar mellan partierna, från att förbättra den fysiska hälsan, öka jämställdhet mellan könen, förbättra skolresultaten till att skapa ett jämlikare samhälle. Analysen visar på paralleller mellan partiernas konstruktioner av ämnet idrott och hälsa i grundskolan och partiernas ideologier. De analyserade texterna uppvisar tecken på den styrningspolitik som betecknas governmentality, det vill säga att ämnet idrott och hälsa bör användas för att eleverna ska förmås sträva mot samhällets norm.

Detta är en sociolingvistisk undersökning av svensk skönlitteratur inom genren kriminalfiktion. Undersökningen är indelad i tre olika analyser som belyser olika delar av det valda materialet, två böcker inom genren kriminalfiktion. Den första analysen är en berättarteknisk analys baserad på dramaturgiska begrepp och principer. Vi undersöker dels vilka berättartekniker som används i de valda böckerna, dels hur rollistan är uppbyggd i respektive bok. Den andra analysen är en genusteoretisk analys av genus i det valda materialet och personerna som förekommer i texten. I den första delen av genusanalysen diskuterar vi olika aspekter av kön och genus som förekommer i respektive bok. I den andra delen undersöker vi på vilket sätt personernas egenskaper är könskodade och hur de förhåller sig till stereotyper. Den tredje analysen är en kritisk diskursanalys som undersöker vilka diskurser som förekommer i böckernas teman. Temana är valda från böckernas undertexter och är därmed inte konkret utskrivna i texten. Den undersöker också vilka maktrelationer det finns mellan diskurserna inom ett tema och hur motsvarande diskurser fungerar i samhället samt vilken maktrelation som förekommer mellan läsaren och boken.