Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan. Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ”Allians för Sveriges” utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap – en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats. Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän. Denna nya framställning kan i slutänden bidra till att klassreproduktionen i den svenska skolan i framtiden kan komma att förändras.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att teknikämnet är vagt formulerat i kursplanen och lämnar utrymme för olika tolkningsmöjligheter. Lärarna uttrycker osäkerhet när det gäller tillämpningen av kursplanen, de saknar relevanta begrepp och beskriver teknikämnet i första hand som ett praktiskt ämne. Formandet av eleverna till kritiska medborgare är nedtonat i kursplanen och uppmärksammas inte heller i de två andra diskurserna, vilket verkar upprätthållande på rådande maktstrukturer. Både i lärardiskursen och i kursplanen ges uttryck för en syn om flickors och pojkars olikheter när det gäller teknik, vilket verkar i en bevarande riktning vad gäller traditionella könsrollsmönster och förhärskande maktförhållanden.

Titel: Ett sött engagemang – en komparativ studie av två chokladföretags CSR Kurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hp Författare: Li Ekman Handledare: Tom Moring Fem nyckelord: CSR, kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pålitlighet Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka på vilket sätt de förhåller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och därigenom hur de förhåller sig till CSR. Metod: Metoden som används i denna uppsats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning. Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, då metoden som används i denna uppsats bygger på den. Mer ingående teorier som används är teorier om CSR utifrån Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet. Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor. Endast de websidor som har en tydlig koppling till CSR undersöks i uppsatsen.   Slutsatser: Både Marabou och Pacari vill framstå som pålitliga företag som gör så mycket de kan för hållbarheten i konstruktionen av sitt CSR. Båda företagen förknippar CSR som att jobba med miljö och sociala frågor, men nämner även de andra tre av Dahlsruds dimensioner. Pacari antar en nationalistisk ton, något som inte Marabou nämner under dessa dimensioner.  Marabou säger sig jobba mot ett mål, att de strävar efter att bli bättre när det gäller hållbarhet, medan Pacari säger sig redan ha uppnått det de ville och jobbar istället för att behålla detta.  Marabou samarbetar med Rainforest Alliance när det gäller dessa frågor medan Pacari själva åtar sig olika projekt och samarbetar direkt med sina kakaobönder. Alexander Dahlsrud och Johan Lundin diskuterar detta om att begreppet CSR kan komma att gröpas ur, då företag använder detta begrepp på olika sätt i skapandet av sitt CSR. Dock kommer författaren till denna uppsats fram till att både Marabou och Pacari använder sig av detta begrepp på ungefär samma sätt. Problemet är snarare om företag faktiskt gör det de säger att de gör, inte hur begreppet definieras, enligt mig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SJ kommunicerar ut rätten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade på SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frågorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och på vilket sätt speglar texterna SJs policy som samhällsaktör, SJs roll inom allmänservice och som affärs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste årens avreglering av statliga företag i monopolställning. Som metod använder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet består av totalt tre texter från SJ som berör restidsgarantiersättningen. Resultatet visar att SJ växlar röstläge mellan att vara personlig och opersonlig. Inledningsvis speglas SJs kommunikation av ett personligt tilltal där SJ är ”vi” med resenären. Men ju längre texterna vecklar ut sig blir omtalet allt oftare ”SJ”,och ”vi”- omtalet används de gånger SJ framställer sig i positiv dager. Analysen av språkhandlingar visar att såväl text 1 som text 2 är påståendetunga. Många av påståenden är realiserade som erbjudanden där det går att urskilja två typer av erbjudanden: villkorserbjudanden och villkorslösa erbjudanden. Avslutningsvis diskuteras hur väl anpassade SJ är i sin roll som affärs- och vinstdrivande företag. Analysen tyder på att de många åren som statligt verk fortfarande verkar ha lämnat kvar spår i hur SJ kommunicerar.

No description available.

Sverige rankas år 2011, enligt United Nations Development Program, som världens mest jämställda land.Mediautgör emellertid en arena som är kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebär att hennes kropp och utseende är allt. I den här uppsatsen används en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds läsaren av detta material. Materialet som varit föremål för analys är den svenska versionen av månadsmagasinetCosmopolitan, som säger sig tillhandahålla en formel för framgång i livet för unga tjejer. Diskurser som är involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör är: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism. Dessa formar representationer av en kvinna som är beroende av män, men också hävdar sin självständighet - vilken hon demonstrerar med hjälp av konsumtion.

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs. Den förespråkande diskursen har konstruerats genom en mängd möjlighetsdiskurser om GMO. Motståndsdiskursen har konstruerats genom riskdiskurser, men även möjlighetsdiskurser i form av ekologiska diskurser och diskurser om välfärd. Ur ett biopolitiskt perspektiv framstår inte den genmodifierade grödans vara eller icke-varande som fullt så betydelsefull för hungerfrågan som låts påskina i texterna, istället framstår biomakten som avgörande för hungerfrågan. Då Foucault menar att orättvisor, ojämlikhet och segregation är en del av biomakten (2002:142) därigenom kan frågan ställas om existensen av GMO eller dess motstånd löser hungerfrågan.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning. Vårt intresse för denna undersökning bottnar i definitionsproblematiken kring socialt arbete. Vi har funnit, i likhet med tidigare forskning att det är svårt att säga vad socialt arbete är och att det är problematiskt att avgränsa området. Det vi kan utläsa är att skillnaden mellan studenterna på de olika terminerna i talet kring socialt arbete inte var lika stor som vi förväntade oss utan att man snarare kan identifiera vissa likheter mellan deras språkliga diskurser av vad socialt arbete är och vilka som utför detta.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter – Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell. Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie. Vi frågar oss om det praktiska genusarbetet bidrar till att vidga maskulinitetsbegreppet och därigenom i förlängningen även bidra till ett mer jämställt samhälle. Syftet med studien är därför att undersöka vilka meningsskapande beskrivningar, diskurser, om maskulinitet som artikuleras, fixeras och normaliseras i de givna dokumenten. Det empiriska materialet som ligger till grund för studien är ett urval av kommunala jämställdhetsdokument för skolorna i Halmstad kommun. De är alla dokument som på något sätt använts i det praktiska genusarbetet för en mer jämställd skola. R.W. Connells maskulinitetsteori om de multipla maskulinitetsidentiteterna har utgjort den genusteoretiska basen för vår uppsats då vi, liksom Connell, anser att maskulinitet inte är något enkelspårigt och på förhand givet. Även Marie Norbergs syn på maskulinitet har inspirerat vår studie. Den metod (och teori) som används för vår analys utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys. Mer specifikt är det hans tredimensionella analysmodell som har anammats och vidareutvecklats för att bättre passa vårt syfte. Metoden har en central roll för denna uppsats. Vad vi fann i vårt resultat är inte bara att en smal och stereotyp maskulinitet ständigt kopplas till kategorin pojkar i de analyserade dokumenten. Vi fann också att kategorin pojkar återkommande och frekvent återfinns i negativa sammanhang och i negativa berättelser. Vi ser framförallt två problem med det genusarbete som kommit till uttryck i de analyserade dokumenten. Det första är den stereotypa och smala maskulinitet kopplad till kategorin pojkar som artikuleras och som vi befarar, i praktiken, innebär att de politiskt fastslagna jämställdhetsmålen motverkas. Det andra problemet är att dokumenten, genom att de så tydligt uttrycker hur pojkar som kategori är, fokuserar på olikheter mellan könen och därmed bidrar till att förstärka den förmodade klyftan mellan dem.