Det politiska klimatet i Europa har de senaste åren blivit allt mer konservativt och det går idag att läsa hur den liberala demokratin på sina håll utmanas av icke-liberala samt konservativa ideologier. Nationalism är ett fenomen med förankring till historiska processer vilka bygger på komplexa uppfattningar om folket, nationen och tillhörigheten. I makt eller politiskt sammanhang används nationalismen av majoriteten för legitimering av politisk nationell ordning. Media är underordnad politisk, ekonomisk och juridisk reglering och har en betydande roll i samhället. Media kan både bidra till mediekonsumenternas verklighetsuppfattning, men kan även fungera som ”gatekeepers” för vilken information som väljs ut. Syftet med studien är att undersöka hur svensk dags- och kvällspress presenterar och konstruerar uppfattningar och attityder om nationalism i Sverige. Den valda metoden är kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell, i kombination med det socialkonstruktionisitiska perspektivet samt centrala teoretiska begrepp. De framträdande diskurserna är, svenska värderingar, nationalism som hot mot liberal demokrati samt förskjutningsdiskursen. De framträdande uppfattningarna om nationalism, som utläsas i analysens olika dimensioner, är; att nationalism är förknippat med särskiljande av personer beroende på trostillhörighet och etnicitet, att nationalism är icke-liberal, att nationalism inte är förenlig med svenska värderingar, att nationalism är fientlig samt att nationalism förespråkar en homogen samhällsstruktur. De attityder om nationalism som framkommit är genomgående negativa och nedvärderande gentemot nationalism, avståndstagande samt att nationalism tillskrivs med negativa egenskaper.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vilka diskurser om vikingar som konstitueras i avsnitt om vikingatiden i samhällsorienterande böcker ämnade för grundskolans årskurs 1-3. För att svara på studiens syfte utfördes en kritisk diskursanalys på två utvalda läroböcker. Vi använde oss av nodalpunkter för att sortera empirin och analyserade texterna i läroböckerna på olika nivåer för att avslutningsvis jämföra resultatet mot de sociala praktikerna: den populärhistoriska vikingen, den vetenskapliga och styrdokument. Ur analysen framkom det att böckerna förmedlar både en gemensam och en säregen bild av vikingen. Vi kan konstatera att framförallt den vetenskapliga framställningen av vikingen konstitueras i läroböckerna, men vi tolkade det som att läroböckerna ständigt förhåller sig till den populärhistoriska vikingen och denna framställning gick också att skönja i läroböckerna. Jämförelsen mot styrdokumenten visade att läroböckerna har försökt att förhålla sig till styrdokumentens olika delar samtidigt som de har försökt att förhålla sig till de olika framställningarna av vikingen. De konsekvenser vi fann med detta förhållningssätt var att innehållet kunde framstå som ospecifikt och otydligt eftersom diskurserna föreföll att motsäga varandra.

With the people for the navy This essay will examine how three Swedish newspapers wrote about pansarbåtsföreningen between 1912-1914 and to investigate if the way they wrote about the organisation changed in the mentioned timeframe. This essay will utilise critical discourse analysis by Norman Fairclough as it’s defined and explained by Marianne Winther Jörgensen and Louise Phillips. This essay will therefor investigate the text, the discursive practice and the social practice in news articles from Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Aftonbladet. These newspapers were chosen as they had written the most about pansarbåtsföreningen in the given timeframe by a considerable margin.   This essay found that Svenska Dagbladet were generally supportive towards pansarbåtsföreningen, and they became more vocal about said support after the outbreak of world war one. Dagens Nyheter had mixed opinions towards pansarbåtsföreningen. They were mainly critical of all the commotion which it had caused politically as they argued that it could make Sweden a target in the event of a large-scale conflict in and around the Baltic sea. Aftonbladet were continually very supportive of pansarbåtsföreningen, even going as far as to telling their readers to join the organisation and help its efforts.

The aim of this study was to examine whether two prominent publishing houses, which create teaching material for the course English 5, have preconceived ideas and assumptions regarding pupils within vocational programs or programs that prepare students for further studies. We examined two sets of textbooks (one for vocational programs and one for higher education preparatory programs) from two different publishing houses and their marketing of these online. We used critical discourse analysis to find out if any assumptions can be detected in the way the publishing houses market the two versions. The main finding regarding this was that both publishing houses stressed the fact that their textbooks were well-structured when marketing them towards vocational programs. Furthermore, we have examined two textbooks from each publishing house to see if the amount of text and vocabulary differ depending on what program the textbooks are aimed at. The results show that the texts were in general shorter in the vocational textbooks and contained more common words and more everyday language compared to the textbooks made for non-vocational programs.

Dödsskjutningar har ökat markant i Sverige under de senaste tio åren och gängkriminaliteten blir allt mer utspridd i samhället. Ämnet är högaktuellt i media och det rapporteras dagligen om nya händelser och aspekter av fenomenet. Det är ett ämne som väcker starka känslor och åsikter och engagerar såväl politiker och journalister som den allmänna befolkningen. Syftet med denna studie är att genom en diskursanalys undersöka hur dödsskjutningar framställs i svenska nyhetstidningar med olika ideologiska inriktningar under åren 2020-2023. Kritisk diskursanalys utgör studiens övergripande teoretiska och metodologiska ansats, där det tidigare suppleras med det teoretiska begreppsparet encoding/decoding. Fyra tidningar med olika uttalade ideologier har analyserats: Aftonbladet, Expressen, Fria Tider och Proletären. Studiens resultat visar att samtliga tidningar framställer dödliga skjutningar på ett dramatiskt sätt genom ett effektfullt språkbruk, samt att gärningspersonerna beskrivs som unga män i kriminella miljöer. Resultatet påvisar även att tidningarna synliggör sina respektive ideologier i olika utsträckning, då Fria Tider och Proletären speglar sina ideologier i högre grad än Aftonbladet och Expressen. Detta blir tydligt bland annat genom vilka ord som används i artiklarna, samt vilken typ av åtgärder man förespråkar för att motverka gängkriminaliteten och dödsskjutningarna. Sammanfattningsvis föreslår studien att svensk media i viss mån uttrycker en delad diskurs om dödsskjutningarna, men även att fenomenet färgas i relation till tidningarnas uttryckta ideologier, där tidningarna på politikens ytterkanter sticker ut mest.

Uppsatsen analyserar två programanpassade läroböcker, Kontext – Svenska 1 för bygg- ochanläggningsprogrammet och Kontext – Svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet.Eftersom de två gymnasieprogrammen är starkt könsuppdelade är syftet att undersökahuruvida dessa läroböcker reproducerar eller problematiserar rådande normativakönsföreställningar och -stereotyper i samhället. Uppsatsen utgår från Norman Faircloughskritiska diskursanalys samt ett genusteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att boken för byggochanläggningsprogrammet är mer balanserad när det kommer till kvinnlig och manligrepresentation, medan boken för vård- och omsorgsprogrammet domineras av kvinnor.Seglivade normer kring könen lever dock fortfarande kvar i båda läroböckerna, exempelvisbeskrivs kvinnor oftare utifrån sitt utseende, medan män tydligt porträtteras som bådeskickliga hantverkare och läkare.

Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser ”talet om” hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik. Det syns även en förändring i talet kring hållbar utveckling, förskolan har gått från en tidigare smal inriktning på endast miljöfrågor och ekologi, till att tala kring hållbar utveckling som begrepp och dess betydelse. I grundskolans läroplaner syns inte en lika stor förändring, här behandlas fortfarande till största del miljöfrågor. Dock måste det tas hänsyn till att skolan även styrs av kursplaner och att mer utförliga mål som rör hållbar utveckling bakas in i kursplanerna för naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Denna studie belyser skillnaderna i hur kvinnliga respektive manliga streamers bemöts på Twitch.tv. Den tidigare forskningen visar att gamingvärlden är manligt dominerad och att kvinnor som streamar utsätts för trakasserier och kränkningar på plattformen Twitch.tv. Dessa trakasserier och kränkningar kan i sin tur påverka kvinnors motivation till att spela och streama. Därtill visar den tidigare forskningen att kvinnor använder sig av olika strategier för att attrahera och behålla tittare. Strategierna inkluderar att kvinnor exempelvis lägger stort fokus på utseendet. Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna i interaktioner i svenska manliga och kvinnliga streamers kommentarsfält på streamingplattformen Twitch.tv. Fokuset i frågeställningarna ligger på språkbruk samt diskurser som kan observeras i de undersökta kommentarsfälten. Det empiriska materialet består av insamlade kommentarer från tio livestreams på Twitch.tv. Av dessa tio livestreams var fem stycken gjorda av män och fem stycken av kvinnor. Studiens teoretiska ramverk består av kritisk diskursteori, symbolisk makt och symboliskt våld samt stereotypt hot. Resultatet visar att tittarnas bemötande av manliga och kvinnliga streamers skiljer sig åt. Kvinnor mottar nedlåtande kommentarer i högre utsträckning än män och kvinnor får även fler kommentarer kopplade till dem som person snarare än kommentarer kopplade till spelet eller spelandet. Kommentarerna på kvinnliga streamers livesändningar handlar därtill i större utsträckning om henne, medan kommentarer till männen är riktade direkt till streamern. Slutsatserna är dels att kvinnor mottar nedlåtande kommentarer i större utsträckning än män och dels att många diskurser som observeras i kommentarsfälten kan antas handla om att kvinnor är underordnade män i gamingvärlden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vadsom händer med dramapedagogiknär den är en tillfälligbesökare i skolangenom regeringssatsningen Skapande skola. Studien undersöker vad som händer med dramapedagogikens processinriktade arbetssätt när den ska rymmas inom en målinriktad projektverksamhet som Skapande skolavars syfte är att möjliggöra professionell konst i för-och grundskola. Med socialkonstruktionistiskansats genomförs en kritisk diskursanalys för att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen för Skapande skola projekt. Föremål för detta arbete är studier av texter producerade av regeringen samt intervjuer av dramapedagoger med erfarenhet frånSkapande skola. Resultatet bearbetas utifrån ett maktperspektiv med stöd av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys samt diskuteras utifrån Tönniers begrepp gemeinschaft och gesellschaft.Studien visar på att Skapande skola och dramapedagogikhar lärande som gemensam nämnare. Det är i det praktiska arbetet som Skapande skola och dramapedagogik kan hamna i maktkamp eftersom det kan saknas enighet om hur lärande definieras och iscensätts.Studien identifierar reflektion, holistiskt och transformativt lärande, fördjupande processer ochmöte genom interaktionsom dramapedagogiska nyckelord för att definiera lärande. Studien visar på att dessa nyckelkomponenter ofta försvinnernär ramarnaför Skapande skola är allt för strama.