Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur ADHD-medlen Ritalin, Concerta och Strattera skildras i massmedia. Specifikt studeras den töjbara gränsen mellan läkemedel och drog med avseende på ADHD-medlen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och den kritiska diskursanalysen. Sammanlagt analyserades 183 tidningsartiklar som förekom mellan 2002-2015 i åtta av de största svenska dags- och kvällstidningar. Resultatet visar att Ritalin, Concerta och Strattera konstrueras som läkemedel i massmedia genom att; 1) benämna dessa som läkemedel; 2) tilldela förespråkare för en ökad förskrivning av medlen plats på nyhetssidorna medan kritiker förläggs till debattsidorna; 3) tilldela framförallt psykiatriker som intar en biomedicinsk diskurs större massmedialt utrymme; och 4) underrapportera om biverkningar. Konstruktionen av Ritalin, Concerta och Strattera som läkemedel ska ses som en bidragande orsak till den ökade förskrivningen av ADHD-medel.

The purpose of this study was to investigate how the concept of religion is constructed as a category in Swedish textbooks from the 1970s until the 1990s. The method consisted of a qualitative approach and Fairclough´s three-dimensional model with the three levels: text, discursive practice and social practice. Six Swedish textbooks for secondary school have been examined with the analysis tool modality. The results from the study show how religion was constructed as a timeless phenomenon, which can be traced through the history of mankind. Throughout the whole study period, human beings were described as being able to reach an inner contact with a higher power through an external action such as prayer. In the study, human life issues were constructed as an eternal need and religion was explained to extinguish these needs.

Sedan 1990-talet har uttrycket ”det svenska musikundret” använts för att beskriva Sverige som en stor musikexportör i världen. Detta begrepp är dock mångfacetterat och inte helt oproblematiskt. I denna uppsats har jag genom en kritisk diskursanalys studerat hur det svenska musikundret framställs inom kulturjournalistiken. Mitt syfte har varit att ta reda på vilka diskurser av det svenska musikundret som dominerar i medieframställningen, hur dikotomin kultur och ekonomi synliggörs i framställningen av dessa diskurser samt vilken roll journalisten har i reproducerandet. Uppsatsen har Bourdieus teorier om kapital och fält som grund, vilka är essentiella för förstå de regler som förekommer inom populärmusikens produktionsfält. Vidare har jag utgått från kritisk teori, forskning kring kulturjournalistik samt relationen mellan ekonomi och kultur. I min analys har jag kommit fram till fyra dominerande diskurser – den postmoderna, den marknadsliberala, den kollektivistiska och den anti- nationalistiska diskursen. Utifrån dessa diskurser har jag kommit fram till några olika sätt som dikotomin kultur och ekonomi synliggörs på. Det har skett en de-differentiering och placeringen på produktionsfältet kan idag tillåtas vara närmare den kommersiella polen. Musikundret är en del av ”varumärket Sverige”, där Sverige som musikland lyfts fram, och fungerar som en populärmusikalisk kanon eftersom uttrycket pekar på någon slag enhet. Journalisterna är representanter i ett åsiktsmaskineri som handlar om det svenska musik- undret, vilka till stor del består av vita män. De bidrar till formandet och reproducerandet av synen på det svenska musikundret som baseras på subjektiva åsikter. Synen på populärmusik verkar från journalisthåll ha förändrats mot en större öppenhet även för mer kommersiella akter inom musikundret. Det visar på att journalisternas texter präglas av den samhälleliga kontexten, samtidigt som deras texter är med och formar samhällskontexten.

Berggren, Jan (2013). Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser. (English teaching in upper secondary school and mobilization of young people's life chances). Linnaeus University Dissertations No 156/2013, ISBN: 978-91-87427-64-0. Written in Swedish with a summary in English. English is a school subject which every Swedish upper secondary student is required to take. The selection and dissemination of knowledge among students attending upper secondary programmes carries the intention of social integration as well as specialization. The aim of this dissertation is then to show how perspectives on education in English elicited from teachers’ and students’ responses in interviews as well as Swedish education policy (SOU, directives, propositions) contribute to the conditions for the selection of knowledge and teaching, on and between programmes. Inspired by Basil Bernstein’s theories of educational sociology (1990, 2000) and Fairclough och Chouliaraki’s critical discourse analysis, CDA (1999), albeit adjusted to the aim of this study in pedagogics, the focus is on teachers’ and students’ views on teaching and knowledge in English classes on four vocational and academic programmes, establishing varying discourse practices on the different programmes. Moreover, perspectives on upper secondary teaching in Swedish education policy texts are analysed following the same methodology. Results indicate that education policy texts at the time of the interviews strive for adjustment of course content in English teaching to the programme (termed ‘infärgning’ in Swedish). Reflecting this trend in education policy, teachers and students on programmes speak of aspirations for English teaching as being either adapted for mainly academic purposes, or vocational and everyday-life purposes. On the basis of these aspirations it is argued that teachers and students establish either academically oriented discourse or vocational and everyday-life oriented discourse as the dominant pedagogical discourse on the individual programme. Thus, education policy as well as teachers and students reflect each other in striving for knowledge to be adapted for the programme. The two discourses contribute to a movement in favour of differences between programmes, though some of the vocational students complain on not being offered possibilities to analyse and discuss current problems in society. This is to say they complain that they do not receive an education in line with the academically oriented discourse, which is offered to students on academic programmes. At the same time, vocational students are dissatisfied in not gaining adequate knowledge in vocational English. Finally, these perspectives indicate discursive conditions for the selection of knowledge and the organization of teaching in English classes on different programmes. In the last chapter of the dissertation these varying perspectives on programmes concerning the selection of knowledge are analysed but now with a focus on the relationship between programmes. Consequences of the varying dominant pedagogical discourses on the programmes are discussed with regard to how they can be understood to mobilize life chances of young people differently, creating conditions for social integration and differentiation.   Keywords: Selection of knowledge, upper secondary education, English, education policy, critical discourse analysis, sociology of education, social integration, social differentiation

Detta är en språkvetenskaplig studie med avsikt att belysa aspekter av det språkbruk som kan tänkas ha inflytande på föreställningen om personer med funktionsnedsättningar. Genom kritisk diskursanalys med utgångspunkt i ableismen studeras hur olika ord för att benämna personer med funktionsnedsättningar förekommer och diskuteras på internet samt hur språklig diskriminering eventuellt kan urskiljas. Analysen är uppdelad i flera delar där det görs en undersökning av hur vanliga ord för att benämna personer med funktionsnedsättningar förekommer i tre webbaserade korpusar, en analys av språket i bloggtexter från 2014 där ordet handikappad påträffas samt en beskrivning av hur handikappad diskuteras på nätverket funktionshinder.se, en portal för personer med funktionsnedsättningar. När bloggtexterna analyserats framkommer det att vid de tillfällen som den kollektiva beteckningen handikappade förekommer konstrueras de som tillskrivs grupptillhörigheten som offer i olika sammanhang. När handikappad används som adjektiv är det i majoriteten av fallen för att beskriva en känsla/situation av tillfällig fysisk nedsatthet. Återkommande är också att personer använder begreppet som metafor för att vara utan något och då vanligtvis något tekniskt som en mobiltelefon eller internetuppkoppling. Återkommande attityder och argument på funktionshinder.se är att ord har en ursprunglig betydelse som en ska ta hänsyn till, att det går att ställa högre krav på auktoriteter än allmänheten vad gäller ordval, att de ordval en gör är konsekvensen av ålder eller kunskap/okunskap eller att det ges uttryck för en oförstående inställning till språkförändring och diskussionen om den.

The aim of this study was to examine discourses of two terror attacks conducted in Ankara and Paris and how they were represented in Swedish news media. By analysing the identified discourses the study investigated if the discourses constructed subjects as “we” and “otherness”, which means this study’s aim was to uncover ideological representations. The study examines a total of 16 articles. Critical discourse analysis constitutes the study’s methodological framework, combined with Michel Foucault’s perspective on discourse and how they regulate the construction of reality. The results show that the postcolonial discourse is reproduced and constructs “us” as a western society, whereas Turkey is not included and is therefore constructed as “the other”. The representations in Swedish news media regarding the reporting of the attacks in Paris offer identification for the reader, meanwhile Turkey is marginalized and constructed negatively as a country.

Abstract TITLE Birdflu in the press – a critical discourse analysis on the tabloid newspaper Expressen AUTHOR Per Vågebrant SUPERVISOR Malin Sveningsson PURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question: o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu? This primary research question holds three more specified research questions: o What does Expressens discourse about the birdflu look like? o What actors are participating in the articles? o Why does the discourse look like this? THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts. First I give the reader a lesson on the critical discourse analysis. This is followed by an explanation of the discourse concept. Then I turn to Kent Asp to explain what kind of power the media possesses. The last part of this chapter deals with the social constructionist perspective. METHOD To answer my questions I used a type of text analysis called the critical discourse analysis. I used the critical discourse analysis to analyse articles about the birdflu written between the first of January 2006 and the fiftieth of February 2006. CONCLUSION The discourse resembles on many occasions to that of fiction and imaginative literature. The journalists use different strategies to make this happen: personification, expertise actors, colourful language, intertextuallity and last but not least a feeling of “we and them”. The reason to why the discourse look like this has to do with the commercialisation of the media. It’s more important to sell then to write “proper” articles. / Sammanfattning TITEL Har Expressen fått pippi? – en kritisk diskursanalys av Expressen rapportering kring fågelinfluensa FÖRFATTARE Per Vågebrant HANDLEDARE Malin Sveningsson SYFTE Syftet med denna uppsats är finna svar på hur tidningen Expressen skriver om fågelinfluensa H5N1. Mer exakt hur diskursen kring fågelinfluensa ser ut. Fågelinfluensa är något som kan komma att påverka oss alla, ändock är det få som vet speciellt mycket om viruset. För att uppnå mitt syfte konstruerades en frågeställning: o Hur har tidningen Expressen, i det offentliga mediesamtalet, behandlat fenomenet fågelinfluensa? I denna mer övergripande frågeställning inryms de mer specificerade frågeställningarna: o Hur ser Expressens diskurs angående fågelinfluensan ut? o Vilka aktörer tillåts medverka i artiklarna? o Varför ser diskursen ut som den gör? TEORI Uppsatsens teorikapitel innehåller fyra delar. Först ges en genomgång av den kritiska diskursanalysen. Efter detta följer en förklaring av diskurs begreppet. Sedan förklara jag, med hjälp av Kent Asp, förhållandet mellan medierna och dess publik och innehåll. Teorikapitlets sista del lämnas åt att förklara det social konstruktivistiska perspektivet. METOD För att besvara min forskningsfråga användes en typ av textanalys nämligen den kritiska diskursanalysen. Jag använde denna metod för att analysera artiklar publicerade mellan den första januari 2006 och den femtonde februari 2006. SLUTSATS Många av de analyserade artiklarna påminner mycket om fiktion och skönlitteratur. Detta uppnås genom att journalisten använder sig av vissa grepp: personifiering, expertaktörer, värdeladdade ord, intertextualitet samt en känsla av ”vi och de andra. Anledningen till att diskursen ser ut som den gör beror på kommersialiseringen av media vilket gör att det blir viktigare att sälja än att skriva ”bra”.

Teaching is a complex profession. From planning to evaluations and classroom interaction with students, not to mention the administrative work that is part of a teacher’s duty. Everyday work consists of input from student/teacher relations in the classroom and also from the school organization, the policy documents and school laws and regulations, the media and, of course, from the teacher's own pedagogical knowledge and experience. This essay examines what factors play a key role when teachers make their decisions in the work of planning lessons. As a consequence, the research questions are: - According to teachers, what factors do they experience affect their didactic choices while planning their work? - What awareness does the teachers show when it comes to those factors that have an impact on their planning? The method used for data collection is semi structural interviews with three Swedish teachers at an upper secondary school in Stockholm, Sweden. With a sociocultural perspective the teacher’s situation in school is framed as it illustrates a way to look at how knowledge is gained in the interaction between individuals in an institutional setting. Critical discourse analysis is used to identify and examine the key discourses that are at work in the interviews with these teachers. The conclusion is that all three teachers’ experience that three major discourses affect their planning: student’s needs, national policy documents and national testing and time factors. Both the planning of how work is organized in the classroom and the subject content is affected, but to different extents. To a certain degree all of the teachers express knowledge of the fact that their planning is affected by different factors. They feel that they are limited by national policy documents to the extent that they do not experience the curriculum to be as creative as they first envisioned it. They also express that a shortage of time is a factor that has negative impact on their work, explaining that they have too little time to plan their lessons. Each teacher also express that they very much adapt their teaching to meet their students’ needs.

Sex och samlevnad är som kunskapsområde i undervisningen i gymnasieskolan inte helt definierat, och det finns olika föreställningar om hur området bör tillämpas i ämnet svenska på rätt sätt. Syftet med denna studie är att granska vilken bild som ämnesplanerna för svenska i gymnasieskolan målar upp av kunskapsområdet sex och samlevnad. Med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för svensklärare att arbeta med kunskapsområdet i denna text, men också i annan relevant text för en svenskämnesdiskurs, nämligen Skolverkets stödmaterial om sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan. Studien belyser likheter och skillnader mellan ämnesplanerna i svenska och Skolverkets stödmaterial, och diskuterar vilka olika styrande krafter som ligger bakom olika uppfattningar om kunskapsområdet sex och samlevnad inom diskursen. Utöver det här presenterar studien resultaten av en enkätundersökning som gjorts bland verksamma svensklärare på gymnasiet, om deras föreställningar om och erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen i svenskämnet. Resultatet visar att det existerar en kamp om makten att få definiera kunskapsområdet sex och samlevnad i ämnet svenska på gymnasiet och hur det bör tillämpas, främst mellan svensklärare och Skolverket. Även andra deltagare i diskursen bidrar dock också till konstruerandet av kunskapsområdet, och hur sex- och samlevnadsundervisningen bör går till i ämnet svenska på gymnasiet är långt ifrån bestämt.

Today the society is bombarded with advertisement, and therefore it is a great challenge fororganizations to reach the audience with their message. One way for organizations to distinguish themselves from others is to create a story and build their marketing around that story. This is called Corporate storytelling and has today become a prosperous strategy for many companies and organizations around the world. Corporate storytelling is a marketing strategy that in many ways create a positive feeling, but at the same time it is conveying an image of society through the unexpressed that the advertising basically rest on. The purpose of this study is to analyze the online community Airbnbs use of Corporate storytelling using a multimodal critical discourse analysis. I study three of Airbnbs “community stories”. The conclusion of this study is showing that the stories are composed of typical narrative tools, and that they use a language that creates an equalistic dialog with the viewer. Furthermore the results show that there exist differences in how the stories create the man and the women.