The purpose of this Master thesis is to investigate how the relation between users and librarians is affected by higher education librarians’ talk about information literacy. The thesis uses Norman Fairclough’s critical discourse analysis in analysing four articles written by Swedish higher education librarians and in answering how information literacy, users and librarians are constituted. The analysis indicate that the questions have no distinct answers, there are discrepancies between, as well as within the texts. The results of the analysis are discussed in three different aspects with regards to the implications of them to the purpose of the thesis. What the users need to learn in order to become information literate is constituted either by use of a techno-managerial discourse, with the risk of limiting the way users perceive information and thereby constituting the relation as unequal, or a democratizing discourse, with the possibility of empowering the users by pointing to information as individually and contextually dependent. How the users are to become information literate is influenced in part by a user-centred pedagogical discourse, constituting the users as variably active co-creators in the educational process, thus creating the possibility of a more equal relation. This relation is somewhat hampered by the librarians’ emphasise of their own expertise in the struggle for acceptance as a pedagogic, educating institution. With regards to why the users should become information literate the librarian is at risk of reproducing unequal and ideologically invested structures both within the library and in society at large. / Uppsatsnivå: D

Denna uppsats undersöker hur musikjournalistik framställer manliga och kvinnliga artister inom genren rockmusik i syfte att undersöka hur dessa representeras i förhållande till deras kön. Studiens material baseras på sammanlagt tio artiklar från magasinen Pitchfork och Rolling Stone Magazine. För att synliggöra maktrelationer kopplat till genus används en kritisk diskursanalys med tyngdpunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell och Roger Fowlers teori om kritisk lingvistik. Den teoretiska ramen innefattar studier om representation, språk och diskursteori samt genus, performativitet och populärkultur. Studiens resultat indikerar att kvinnor och män inom rockmusik beskrivs på olika sätt baserat på normativa föreställningar om deras kön.

This study aims to examine how language in textbooks used in Swedish upper secondary school represent and construct gender. Three different textbooks used for the course Swedish 1 have been analyzed at a lexical level, where gender theory and critical discourse analysis constitutes the basis for the method. By comparing how often and in what context men and women are mentioned as well as evaluating which adjectives and participles are used to describe men and women, the study shows how gender is created and how it appears in the textbooks. The result shows that the traditional gender roles are reproduced as well as challenged in the textbooks. Overall men are overrepresented in all of the textbooks. Men are also more often associated with success and public discourses, while women more often appear in relation to home and family or to fill the role of a partner. The description of men and women shows that men and women are described with both positive and negative characteristics. The biggest difference between the genders appear in the description of clothes and looks, where the aesthetic looks of the females are more focused upon than that of their male counterparts. Another difference is that men more often are described as angry and violent than women.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de diskurser som manifesteras inom mediedebatten om Sfi 2018, samt synliggöra de underliggande budskapen inom dessa diskurser och förankra dem i rådande språkideologier. Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor: Vilka diskurser kring Sfi kan identifieras i mediedebatten 2018? Vad sägs om andraspråksinlärning och andraspråksinläraren inom dessa diskurser? Vilka språkideologier framträder i debatten? Med teorier om språkideologi som bas och kritisk diskursanalys (CDA) som metod fokuserar studien på hur verkligheter konstrueras genom olika yttranden om Sfi. 17 tidningsartiklar från svensk media 2018 har analyserats. Resultaten visar att det finns fem framträdande diskurser i den mediala debatten om Sfi: bristdiskursen, driftformsdiskursen, strukturdiskursen, flerspråkighetsdiskursen och komplexitetsdiskursen. Trots de olika egenskaper varje diskurs besitter i sitt sätt att framställa och konstruera utbildningsformen Sfi, delar de alla, förutom komplexitetsdiskursen, en liknande syn på andraspråksinlärning och andraspråksinläraren. Andraspråksinlärning beskrivs allt som oftast i termer av effektivitet med arbete som slutgiltigt mål och andraspråksinläraren framställs främst som passiv och maktlös.  Resultaten visar vidare på hur att yttranden om Sfi inom samtliga diskurser bottnar i en enspråkig norm och i en språkideologisk idé om svenska språkets högre status. Trots ett på senare tid pluralistiskt skifte och en officiell betoning av språklig mångfald framträder i debatten om Sfi en puristisk språkideologi.

<p>Syftet med studien är att<strong> </strong>analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94<strong>.</strong> För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.<strong> </strong></p>

<p>Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ”Vässa kritiken!” och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ”boklistor”, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995). Urvalet består av fyra slumpmässigt utvaldaveckor, år 2000, 2003, 2006 och 2009.Den teoretiska bakgrunden bygger på Bill Kovach och Tom Rosenstiels The Elements ofJournalism (2007), Josefine Sternviks I krympt kostym. Morgontidningarnasformatförändring och dess konsekvenser (2007), Tomas Forsers Kritik av kritiken (2002),Kristina Widestedts Ett tongivande förnuft. Musikkritik i dagspress under två sekler (2001)samt i viss mån Viktor Sjöbergs magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskapframlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås: Kritikens plats på Dagens Nyheters kultursidor1997 och 2007.Resultatet av den kvantitativa översikten visar att det skett en uppgång i antalet boklistorde senaste åren, dock ingen stadig sådan. Olika sorters boklistor har använts under olikatidsperioder, år 2009 används definitivt flest boklistor samt flest sorters boklistor.De kvalitativa fallstudierna visar på fyra olika diskurser: Den sanna, Den reflekterande,Den informerande samt Den kreativt upplysande. Slutsatsen visar att DN Kulturs boklistorinte lever upp till de normativa kriterier för kritik som teorin målar upp och att boklistornauttrycker en förenkling av värdeomdömen vilken inte alltid gagnar läsaren.</p><p> </p><p>Nyckelord:Dagens Nyheter Kultur, litteraturkritik, boklistor, kritisk diskursanalys, kvantitativ översikt.</p>

<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.</p>

<p>Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.</p>

<p>Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. </p><p>Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. </p><p>Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.</p>