Syftet med studien var att, med hjälp av kritisk diskursanalys, undersöka och jämföra hur matematiklyftet omtalades i Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets medlemstidningar under 2012. Det empiriska materialet bestod av tre artiklar och ett remissyttrande från Lärarnas Riksförbund och fyra artiklar från Lärarförbundet, vilka alla analyserades utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Undersökningen visar att respektive fackförbund omtalade Matematiklyftet på ett liknande sätt. I materialet från både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gjordes hänvisningar till regeringen, Skolverket och/eller andra politiskt engagerade personer och myndighetspersoner. Reformen omtalades också i relation till lärarnas yrkesprofessionalitet. Därutöver omnämndes Matematiklyftet i samband med matematikundervisningen, elevresultat, internationella jämförelser och ekonomiska resurser. Vad gäller dessa sammanhang skiljde det sig dock hur de var fördelade mellan de olika artiklarna och remissyttrandet. I Lärarförbundets artiklar var de jämnare fördelade över de olika artiklarna, medan artiklarna och remissyttrandet från Lärarnas Riksförbunds erbjöd en större spridning. En liknande slutsats drogs vad gäller analysen av förekomsten av modala uttryck. Materialet från Lärarnas Riksförbund har en större variation, medan Lärarförbundets artiklar erbjuder i en liknande variation inom de flesta artiklarna.

Uppsatsen har haft som mål att skapa förståelse för hur hashtagkampanjen #JeSuisCharlie komatt användas på den sociala medieplattformen Twitter efter attacken mot satirtidskriften CharlieHebdo i Paris, den 7 januari 2015. Med kritisk diskursanalys som metod har vi sökt studera påvilka sätt vissa twittrare använde sig av kampanjen och hur de identifierade sig med Charlie.Charlie Hebdo kom för vissa twittrare att bli en symbol för det fria ordet, men det fanns även desom inte ville ställa sig bakom Charlie Hebdos budskap. Vi har därför också sökt analysera detavståndstagande som formulerades mot kampanjen bland vissa twittrare. Detta till följd av dereflektioner som uppstod över att så många valde att identifiera sig med en tidning som tidigarekritiserats för att vara islamofobisk. Analysen visar hur #JeSuisCharlie därmed kom att bli entvetydig och komplex symbol för yttrandefrihet, som också bidrog till att reproducerakonfliktlinjer mellan det demokratiska ”Väst” och de muslimska ”Andra”.

Denna uppsats studerar dags- och kvällspressens framställning av Annika Falkengren och Annie Lööf, i syfte att förstå medias roll som medskapare av genusstrukturer samt diskurser kring den framgångsrika kvinnan. Vårt datamaterial bestod av 22 artiklar från DN, SvD, Expressen och Aftonbladet. För att synliggöra de diskurser som finns kring den framgångsrika kvinnan har vi använt oss av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell som analysverktyg. Den teoretiska ramen innefattar genusteori, diskurs och Goffmans begrepp fasad. Resultatet visar framställningar av Falkengren och Lööf som går att koppla till föreställningar om den stereotypa kvinnan. De diskurser som synliggjorts bygger dels på framställningar som går att härleda till kvinnliga attribut där man lägger mycket vikt vid det utseendemässiga istället för vid prestationsrelaterade egenskaper. Lööf och Falkengren tenderade även att associeras med familjen samt framställas som att de har extrema egenskaper vilka ligger till grund för deras framgång. Slutligen fann vi det vanligt att det fanns mycket åsikter gällande deras sätt att leda vilket ofta framfördes med en negativ attityd.

The aim of my study was to examine how orthorexia is constructed in the Swedish tabloids. The main question examined was in what way the Swedish tabloids contributes to define orthorexia as a social problem. But in order to answer this I also had to make up a couple of smaller questions which was; what in the texts helps to understand orthorexia as something dangerous and something that poses a health risk, what in the texts produces orthorexia as a new and growing eating disorder and which stereotypes are to be found of the ones that are sick.  Using a discourse analysis of six news articles from the two biggest tabloids in Sweden, showed three different themes; the new and dangerous disease, a problem and stereotypes. By using the framing theory two various frames of orthorexia was found. These were a new type of eating disorder that framed orthorexia as a quite unknown disorder and which to begin with was questioned as an eating disorder and said just to be a trend. But also when healthy become unhealthy that framed orthorexia as a dangerous disorder that in the most extreme cases could lead to death. Orthorexia is in this frame descried as something wrong. Using the framing theory three different stereotypes showed. These were; the trendorthorectic, the elite athlete who became ill and the one with the thought full of obsessions. The first of the three stereotypes is the most modern and takes healthy to its most extreme. The second one is driven by a hang-up on the well-trained body that it ones had. And finally, the third one is the stereotype that best matches how the tabloids frame orthorexia. It also the most of extreme of the three stereotypes. Unlike the other stereotypes this one is driven by obsessive thoughts about both health, exercise and food.  My study shows that orthorexia is defined as when something healthy become unhealthy and is framed as something both dangerous and wrong in the Swedish tabloids. The tabloids help to understand orthorexia as an accepted eating disorder and is constructed as a social problem that we have to do something about.

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandlar den här studien vilka rådande maktstrukturer som visar sig i den pedagogiska dokumentationen och vilka konsekvenser det får för förskolans verksamhet. Detta behandlar vi genom att studera hur maktstrukturer konstrueras genom språket i pedagogisk dokumentation. I den här studien innebär makt vilket inflytande pedagoger har när de skapar pedagogisk dokumentation och struktur står för vilka mönster som kan avläsas när pedagogerna talar om pedagogisk dokumentation. Framställningen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på en förskola tillsammans med tre pedagoger. Empirin behandlade vi sedan utifrån en kritisk diskursanalys som vi angripit utifrån Faircloughs tredimensionella teori, vilket innebär att studien har analyserats utifrån textproduktion/textkonsumtion, diskursiv praktik och social praktik. Studiens resultat behandlar fyra kategoriseringar: chefen, pedagoger, kolleger och arbetslag och tid. Det är utifrån de här kategorierna som resultatet analyseras. Ett framträdande resultat i studien är att reflektionstiden är en komponent som konstruerar hinder för pedagogens inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien är relevant för samtliga instanser i förskolans verksamhet då det tidigare inte gjorts mycket forskning kring maktstrukturer i pedagogisk dokumentation. Men även ur ett samhällsperspektiv då det är många som kommer i kontakt med den. Studiens bidrag är att synliggöra hur pedagogens inflytande vid konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen kan konstruera maktstrukturer i verksamheten. Genom att studera detta ämne vill vi skapa medvetenhet om att maktstrukturer konstrueras i skapandet av den pedagogiska dokumentationen. Vi menar att denna medvetenhet möjliggör att det kan skapas jämnare balans i konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen för de verksamma instanserna inom förskolans. Detta då denna medvetenhet kan skapa diskussioner i arbetslagen som i sin tur kan utveckla verksamheten.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att teknikämnet är vagt formulerat i kursplanen och lämnar utrymme för olika tolkningsmöjligheter. Lärarna uttrycker osäkerhet när det gäller tillämpningen av kursplanen, de saknar relevanta begrepp och beskriver teknikämnet i första hand som ett praktiskt ämne. Formandet av eleverna till kritiska medborgare är nedtonat i kursplanen och uppmärksammas inte heller i de två andra diskurserna, vilket verkar upprätthållande på rådande maktstrukturer. Både i lärardiskursen och i kursplanen ges uttryck för en syn om flickors och pojkars olikheter när det gäller teknik, vilket verkar i en bevarande riktning vad gäller traditionella könsrollsmönster och förhärskande maktförhållanden.</p>

<p>Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.</p><p>Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ”Allians för Sveriges” utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap – en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.</p><p>Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän. Denna nya framställning kan i slutänden bidra till att klassreproduktionen i den svenska skolan i framtiden kan komma att förändras.</p>

<p>Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.</p><p> </p><p>Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.</p><p> </p><p>De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.</p>

<p>I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. </p><p>Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie. Vi frågar oss om det praktiska genusarbetet bidrar till att vidga maskulinitetsbegreppet och därigenom i förlängningen även bidra till ett mer jämställt samhälle. Syftet med studien är därför att undersöka vilka meningsskapande beskrivningar, diskurser, om maskulinitet som artikuleras, fixeras och normaliseras i de givna dokumenten. Det empiriska materialet som ligger till grund för studien är ett urval av kommunala jämställdhetsdokument för skolorna i Halmstad kommun. De är alla dokument som på något sätt använts i det praktiska genusarbetet för en mer jämställd skola. </p><p>R.W. Connells maskulinitetsteori om de multipla maskulinitetsidentiteterna har utgjort den genusteoretiska basen för vår uppsats då vi, liksom Connell, anser att maskulinitet inte är något enkelspårigt och på förhand givet. Även Marie Norbergs syn på maskulinitet har inspirerat vår studie. Den metod (och teori) som används för vår analys utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys. Mer specifikt är det hans tredimensionella analysmodell som har anammats och vidareutvecklats för att bättre passa vårt syfte. Metoden har en central roll för denna uppsats. </p><p>Vad vi fann i vårt resultat är inte bara att en smal och stereotyp maskulinitet ständigt kopplas till kategorin pojkar i de analyserade dokumenten. Vi fann också att kategorin pojkar återkommande och frekvent återfinns i negativa sammanhang och i negativa berättelser. Vi ser framförallt två problem med det genusarbete som kommit till uttryck i de analyserade dokumenten. Det första är den stereotypa och smala maskulinitet kopplad till kategorin pojkar som artikuleras och som vi befarar, i praktiken, innebär att de politiskt fastslagna jämställdhetsmålen motverkas. Det andra problemet är att dokumenten, genom att de så tydligt uttrycker hur pojkar som kategori är, fokuserar på olikheter mellan könen och därmed bidrar till att förstärka den förmodade klyftan mellan dem.</p>

Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.   Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.   De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.