Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summorpengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i dendrabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftetmed detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hospersoner med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studiermed kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund–Nielsen (2008).Resultatet har baserats på nio stycken artiklar och en review som visar attpersoner med kronisk smärta ofta har någon form av psykisk påverkan orsakad avsin smärta. Det visar även att det finns en känsla av förändrad personlighet, enökad isolering från andra människor samt en stor frustration över att inte vetaexakt vad det är som orsakar smärtan. Även ovetskapen om hur smärtan kommeratt utvecklas i framtiden har en negativ påverkan på den psykiska hälsan.Kronisk smärta förekommer i många av sjuksköterskans verksamhetsområdenvilket gör ämnet angeläget att fortsätta utforska. / Chronic pain affects a lot of people and costs society a great amount of moneyeach year. It’s not only the restriction of chronic pain as a disability but also thepsychological impact. The aim of this study is to examine in how the mentalstatus is effected by chronic pain. The method is a literature review based onGranskär & Höglund-Nielsen (2008). The result is based on nine articles and onereview which showed that people with chronic pain often have some kind ofpsychological influence caused by the pain. It also shows a sense of changedpersonality and an increased isolation from other people. Not knowing whatcauses the pain and not knowing how it will develop in the future also has anegative impact on the mental health.Patients with chronic pain are common in the nursing profession which makes thistopic a very important field to continue exploring.

Bakgrund: Kronisk smärta är ett folkhälsoproblem i Sverige och globalt som medför stort lidande, beroende, biverkningar samt höga sjukvårdskostnader. Musik är en ickefarmakologisk intervention som har visat smärtlindrande god effekt på kronisk smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskapen om musik som intervention för att lindra kronisk smärta. Metod: Studien har genomförts som en integrerad litteraturöversikt och har utgått från två frågeställningar: I vilken utsträckning kan musik lindra kronisk smärta och hur genomförs interventionen. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser som svarar mot syftet och frågeställningarna inkluderades. Resultat: Resultatet visade att musik har smärtstillande effekt på kronisk smärta. Självvald och klassisk musik hade störst effekt på patienters smärta. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik som icke- farmakologisk intervention har god smärtlindrande effekt på kronisk smärta, främjar välbefinnande, livskvalitet samt kan minska behovet av analgetika. Författarna anser att musik kan vara ett effektivt komplement till den farmakologiska smärtbehandlingen som kan implementeras av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet.

Studien avsåg undersöka psykoterapeuters upplevelse av interpersonella mönster hos personer som sökt samtalsbehandling för vulvasmärta.

No description available.

Denna tvärsnittsstudie syftade till att undersöka samförekomst av smärtrelaterad rädsla och social ångest i ett kliniskt sample med kronisk smärtproblematik. Syftet var också att beskriva och kontrastera samvariation av transdiagnostiska faktorer i eventuella subgrupper. Datan bestod av enkätsvar från 196 deltagare i Social ångest smärta-projektet som leds av Örebro universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. En klusteranalys fick fram fyra subgrupper bland deltagarna. En subgrupp utmärkte sig för hög komorbiditet. Denna grupp visade höga nivåer av tänkbara transdiagnostiska faktorer som ångestkänslighet och negativ affekt, samt hög smärtkatastrofiering. Det diskuterades kring dessa faktorers roll som sårbarhets- och vidmakthållandeprocesser, utifrån aktuella teoretiska modeller. Studiens kliniska implikationer belyser behovet av hänsyn till dessa faktorers roll vid behandling och framtida forskning. / This cross-sectional study aimed to explore co-occurrence of pain-related fear and social anxiety in a clinical sample with chronic pain. The purpose was also to describe and contrast co-variation of transdiagnostic factors in potential subgroups. The data consisted of 196 answered questionnaires from the Social anxiety pain-project led by Örebro University and the Uppsala University Hospital. A cluster analysis produced four subgroups among the participants. One subgroup was salient for its high comorbidity. This group showed high levels of potential transdiagnostic factors such as anxiety sensitivity and negative affect, as well as high pain catastrophizing. These factors are discussed in terms of their role as vulnerability and maintaining factors, in the light of current theoretical models. The clinical implications of this study suggest taking the role of these factors into account in aspects of treatment and future research.

Bakgrund och problemformulering Studier har visat att postoperativ smärta är ett vanligt förekommande problem som dessutom ofta övergår till kroniska smärtor i det opererade området. Studier har också funnit att postoperativ smärta är den vanligaste orsaken till kontakt med vården efter operationer samt den vanligaste orsaken till återinläggning. Trots ett flertal kända riskfaktorer för att utveckla svår postoperativ smärta såsom kön ålder m.m. så är detta fortfarande ett vanligt problem. Nyligen publicerade studier har visat att VAS (Visuell Analog Skala) -skattning vid PVK (Perifer Ven Kateter) -sättningen är en bra indikator för att identifiera riskpatienter för postoperativ smärta. Syfte Undersöka om VAS - skattning ≥ 2 i samband med PVK-sättning är en bra/giltig indikator för att förutse om en patient löper hög risk för att drabbas av postoperativ smärta. Metod Kvantitativ prospektiv observationsstudie. Ett slumpmässigt klusterurval har tillämpats. Data har samlats in av personalen på postoperativa avdelningen med stöd av en enkät. All data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultat Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan grupperna < 2 och ≥ 2 i någon av de jämförelser som gjordes. Inte heller kunde någon korrelation ses mellan VAS - skattning vid PVK – sättning preoperativt och VAS - värde vid ankomst postoperativ avdelning, VAS vid hemgång, tid på postoperativ avdelning eller total mängd opioider på postoperativa avdelningen. Dock sågs en trend som indikerade att VAS ≥ 2 vid PVK- sättning associerade till ett högre opioid behov postoperativt. Diskussion Att inga signifikanta skillnader eller samband kunde ses i denna studie kan förklaras av populationens begränsade storlek. Om en större population kunde inkluderats i studien så hade kanske resultatet varit ett annat. Studien visar dock att patienterna inte verkar ha speciellt ont när de lämnar den postoperativa avdelningen vilket indikerar att anestesimetoderna fungerar väl och att personalen på postoperativ avdelning gör ett bra jobb. Trots detta så visar studier att postoperativa smärta är ett vanligt problem. Kanske ligger problemet i hur standardvårdplaner för postoperativ smärta i hemmet är utformade. Men för att styrka denna hypotes så behövs ytterligare forskning.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Fibromyalgi har betraktats ända framtill våra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan känd orsak. Sjukdomen innebar en ständig smärta och en oändlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Artiklarna kvalitetsbedömdes, innehållet sammanställdes och resulterade i fyra kategorier. Resultatet som rörde dem fysiska aspekterna av livssituation visade att smärta, trötthet/utmattning och sömnlöshet var vanligt förekommande symtom i kvinnornas vardag som påverkade deras livskvalitet. Symtomen hindrade dem från att leva ett aktivt liv samt delta i sociala aktiviteter. De psykiska aspekterna inom livssituationen visade att kvinnorna med fibromyalgi gav uttryck för en längtan efter det liv de levt innan sjukdomen och den förlorade identiteten. De sociala aspekterna visade att kvinnorna med fibromyalgi hade en önska att få spendera mer tid tillsammans med familjen. Sjukdomen hade också en negativ inverkan på förhållande och separationer var inte ovanligt. Arbetet prioriterades högt och arbetslivet uppskattades som stimulerande. Bristen på synliga symtom vid sjukdomen  gjorde att kvinnorna blev ifrågasatta av personer i omgivningen och sjukvårdspersonal. Under de existentiella aspekterna föll de positiva sidorna med sjukdomen in. Kvinnorna började reflektera över alla måsten och plikter i livet samt lärde sig att prioritera på ett bättre sätt.</p><p> </p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong></strong><strong></strong>Fibromyalgia has considered until to day as a psychosomatic disease that emerged without any known cause.The main symptoms are constant pain and an abnormal feeling of fatigue or exhaustion. There are no treatment for the illness it just alleviated the symptoms. The aim of this study was the describe how women with fibromyalgi experienced their life-situation.The method used was a literature study with a descriptive design. The articles were quality-tested, the content put together/compiled and resulting in four categories as follows.The result involving the physical aspects of life-situation showed that pain, tiredness and sleeplessness was commonly occurring symptoms in women´s daily life which affected their quality of life.The symptoms prevented women from living an active life and actively taking part in social activites. The psychological aspects of life-situation showed that women with fibromyalgia expressed a longing for the life they lived before the illness and the lost identity. The social aspects showed that the women wished to spend more time with their families. The disease had negative effects on their relationships and separation was not unusual. Work was highly prioritised and estimated as stimulating. The deficiency on visible symptoms of the disease made that the women became questioned by persons in their environment and by health-personal. The positive sides of the disease was found in the existential aspects. The women started to reflect about their duties in life and learned how to prioritise on a better way.</p>

<p> </p><p>Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet. Nio vetenskapliga artiklar har analyserats genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Accepterande av kronisk smärta var ett påtagligt problem för dessa personer. En del påverkades så djupt av sin smärta att de hamnade i depression. Familjen har stort inflytande för personen med kronisk smärta. Egenvården är en viktig del för personer med kronisk smärta. Diskussion: Accepterande av smärta byggde i hög grad på hur smärtstillad personen upplevde sig vara. Sjukdom kan upplevas positivt trots att den är kronisk enligt Dorothea Orem. Slutsats: Studiens betydelse för sjuksköterskor är att kunna bemöta och ge en bättre omvårdnad till personer som lider av kronisk smärta. Med djupare kunskaper om hur personer med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande kan detta leda till bättre omvårdnad och patientkontakt.</p><p> </p> / <p> </p><p>Background: Pain is a natural experience which all people come into contact with and feels at some point in their lives. Chronic pain is when the person had pain for more than six consecutive months. It is significant for a person with chronic pain that a nurse can deal with pain problems. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with chronic pain. Method: A general literature study has been the basis for the work. Nine scientific articles have been analyzed trough qualitative and quantitative content analysis. Results: Acceptance of chronic pain was a substantial problem for these people. Some were affected so deeply by their pain that they went into depression. The family has great influence on people with chronic pain. Self-care is an important part of people with chronic pain. Discussion: Acceptance of pain was based largely on how people experienced the pain. Illness may be viewed positively, although it is chronic according to Dorothea Orem. Conclusion: The study is important for nurses in order to respond and provide better care to people suffering from chronic pain. With a deeper understanding of how people with chronic pain perceive the nurse's response, this can lead to better care and patient contact.</p><p> </p>

Sammanfattning Fibromyalgi har betraktats ända framtill våra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan känd orsak. Sjukdomen innebar en ständig smärta och en oändlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Artiklarna kvalitetsbedömdes, innehållet sammanställdes och resulterade i fyra kategorier. Resultatet som rörde dem fysiska aspekterna av livssituation visade att smärta, trötthet/utmattning och sömnlöshet var vanligt förekommande symtom i kvinnornas vardag som påverkade deras livskvalitet. Symtomen hindrade dem från att leva ett aktivt liv samt delta i sociala aktiviteter. De psykiska aspekterna inom livssituationen visade att kvinnorna med fibromyalgi gav uttryck för en längtan efter det liv de levt innan sjukdomen och den förlorade identiteten. De sociala aspekterna visade att kvinnorna med fibromyalgi hade en önska att få spendera mer tid tillsammans med familjen. Sjukdomen hade också en negativ inverkan på förhållande och separationer var inte ovanligt. Arbetet prioriterades högt och arbetslivet uppskattades som stimulerande. Bristen på synliga symtom vid sjukdomen  gjorde att kvinnorna blev ifrågasatta av personer i omgivningen och sjukvårdspersonal. Under de existentiella aspekterna föll de positiva sidorna med sjukdomen in. Kvinnorna började reflektera över alla måsten och plikter i livet samt lärde sig att prioritera på ett bättre sätt. / Abstract Fibromyalgia has considered until to day as a psychosomatic disease that emerged without any known cause.The main symptoms are constant pain and an abnormal feeling of fatigue or exhaustion. There are no treatment for the illness it just alleviated the symptoms. The aim of this study was the describe how women with fibromyalgi experienced their life-situation.The method used was a literature study with a descriptive design. The articles were quality-tested, the content put together/compiled and resulting in four categories as follows.The result involving the physical aspects of life-situation showed that pain, tiredness and sleeplessness was commonly occurring symptoms in women´s daily life which affected their quality of life.The symptoms prevented women from living an active life and actively taking part in social activites. The psychological aspects of life-situation showed that women with fibromyalgia expressed a longing for the life they lived before the illness and the lost identity. The social aspects showed that the women wished to spend more time with their families. The disease had negative effects on their relationships and separation was not unusual. Work was highly prioritised and estimated as stimulating. The deficiency on visible symptoms of the disease made that the women became questioned by persons in their environment and by health-personal. The positive sides of the disease was found in the existential aspects. The women started to reflect about their duties in life and learned how to prioritise on a better way.