Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet. Nio vetenskapliga artiklar har analyserats genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Accepterande av kronisk smärta var ett påtagligt problem för dessa personer. En del påverkades så djupt av sin smärta att de hamnade i depression. Familjen har stort inflytande för personen med kronisk smärta. Egenvården är en viktig del för personer med kronisk smärta. Diskussion: Accepterande av smärta byggde i hög grad på hur smärtstillad personen upplevde sig vara. Sjukdom kan upplevas positivt trots att den är kronisk enligt Dorothea Orem. Slutsats: Studiens betydelse för sjuksköterskor är att kunna bemöta och ge en bättre omvårdnad till personer som lider av kronisk smärta. Med djupare kunskaper om hur personer med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande kan detta leda till bättre omvårdnad och patientkontakt. / Background: Pain is a natural experience which all people come into contact with and feels at some point in their lives. Chronic pain is when the person had pain for more than six consecutive months. It is significant for a person with chronic pain that a nurse can deal with pain problems. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with chronic pain. Method: A general literature study has been the basis for the work. Nine scientific articles have been analyzed trough qualitative and quantitative content analysis. Results: Acceptance of chronic pain was a substantial problem for these people. Some were affected so deeply by their pain that they went into depression. The family has great influence on people with chronic pain. Self-care is an important part of people with chronic pain. Discussion: Acceptance of pain was based largely on how people experienced the pain. Illness may be viewed positively, although it is chronic according to Dorothea Orem. Conclusion: The study is important for nurses in order to respond and provide better care to people suffering from chronic pain. With a deeper understanding of how people with chronic pain perceive the nurse's response, this can lead to better care and patient contact.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många människor med medicinskt oförklarlig smärta. Oförklarliga symtom kan förklaras som fysiska symtom som trots medicinsk utvärdering förblir odefinierade. För att stödja patienten är det viktigt att se personen som en helhet för att tillgodose den drabbades behov och för att bidra till en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med oförklarlig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som genomförts baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Visade en känsla av utanförskap i samband med att individerna sökte vård. Detta visade sig i form av både brist på respekt i bemötandet och en känsla av att inte bli trodd. Att leva med oförklarlig smärta innebar för individerna att inte kunna leva sina liv som de tidigare gjort. Stödet från det sociala nätverket visade sig vara viktigt men upplevdes som bristfälligt. / Background: In today's society, many people live with medically unexplained pain. Unexplained symptoms can be explained by physical symptom that despite medical evaluation remains undefined. To support the patient, it is important to see the person from a holistic point of view in order to confirm the patient's needs and to contribute to good nursing care. Purpose: The aim of this study was to describe people's experiences of living with unexplained pain. Method: A general literature review was conducted based on qualitative scientific articles. Result: Showed a sense of alienation in relation to individuals seeking treatment. This appeared in both a lack of respect in care seeking and the feeling of not being believed. Living with unexplained pain meant that the individuals were not able to live their lives as they had done before. The support of the social network proved to be important but was perceived as inadequate.

Denna studie undersökte samsjuklighet mellan smärta och social ångest i en smärtpopulation genom klusteranalys. Syftet var att undersöka om det fanns en undergrupp bland smärtpatienter som skattade högt på social ångest samt högt på upplevd invalidering före och efter smärtbehandling. Syftet var vidare att se om denna undergrupp skattade annorlunda vad gäller funktion jämfört med smärtpatienter med låg grad av social ångest samt se hur individer rörde sig mellan kluster över tid. Data bestod av självskattningsformulär från 157 smärtpatienter. Resultatet visade att det fanns en undergrupp som skattade högt på social ångest och upplevd invalidering. Individer i denna undergrupp hade lägre funktion innan såväl som efter behandling och tenderade att stanna kvar i de undergrupper som skattade högt på social ångest. / Comorbidity between pain and social anxiety in a sample of chronic pain patients was examined with cluster analysis. The purpose was to examine if there was a subgroup among pain patients that scored high on social anxiety and perceived invalidation before and after pain treatment. An additional purpose was to analyze if this subgroup scored differently on functioning compared to other pain patients and to explore movements between clusters over time. Data was based on self-report questionnaires from 157 pain patients. The results revealed an existing subgroup which scored high on social anxiety and perceived invalidation. The clusters with high social anxiety showed a lower level of functioning before and after pain treatment. These individuals tended to remain in the clusters scoring high on social anxiety over time

Bakgrund: Kronisk smärta, är ett folkhälsoproblem som uppstår när smärtan kvarstår efter läkt vävnadsskada. Smärtan påverkar patienten i ett bio-psyko-socialt samspel där smärtupplevelsen förstärks vid ett sämre stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande ligger till grund för patientens upplevelse av sjukvården, vid kontakt för lindring av smärtan. Syfte: Att undersöka hur vuxna patienter med kronisk smärta upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande när de söker vård för sin smärta. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att få en övergripande bild över patientens upplevelse. Elva kvalitativa originalartiklar mellan 2009–2017 har använts från databaserna PubMed, CINAHL Complete samt MedLine. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod. Barn (0–18) och patienter med diagnostiserad cancer exkluderades. Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudteman: Upplevelsen av oengagerad hälso- och sjukvårdspersonal, Upplevelsen av engagerad hälso- och sjukvårdspersonal, Upplevelsen av att inte få en individanpassad vård, Upplevelse av att få individanpassad vård, Upplevelsen av att inte få en diagnos samt Upplevelsen av att få en diagnos. Diskussion: I diskussionen belyser författarna Bekräftelse av smärta och Individanpassad vård. När smärtan bekräftades och individanpassad vård erbjöds upplevde patienterna att det främjade deras hälsoprocess. Däremot när patientens smärta inte bekräftas uppstod ett ökat lidande. Hälso- och sjukvårdspersonalen upplever moralisk stress när de inte kan lindra patienternas smärta. / Background: Chronic pain, are a public health problem that occurs when the pain persists after healed tissue damage. Chronic pain affects the patient in a bio-psycho-social interaction where the pain experience is enhanced by poor support. The approach of healthcare professionals are important for the patient's experience in contact with the care unit for the relief of pain. Aim: To explore how adult patients with chronic pain experience the approach of healthcare professionals when they seek care for their pain. Method: The authors have done a literature review to get an overall picture of the patient's experience. Eleven qualitative original articles between 2009–2017 have been used from PubMed, CINAHL Complete and MedLine database. The articles has been analyzed with Friberg's analysis method. Children (0–18) and patients with diagnosed cancer were excluded. Results: The result are presented in six main: The experience of unattended healthcare professionals, The experience of dedicated healthcare professionals, The experience of not receiving personalized care, The experience of receiving personalized care, The experience of not being diagnosed and The experience of getting a diagnosis. Discussion: The discussion, the authors highlights the Confirmation of Pain and Personalized Care. When the pain were confirmed and personalized care offered, the patients experienced a better health process. However, when the patients pain where not confirmed an increased discomfort occurs. Healthcare professionals experience moral stress when they can´t provide pain relief for the patients.

No description available.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt förekommande och ses som ett folkhälsoproblem. Typiskt för kronisk smärta är att smärtupplevelsen bortsett från själva smärtan, präglas av psykiska och sociala besvär. Orsakerna till smärtan kan vara många och behandlingen kan vara komplex. Sjuksköterskan har en stor roll i vårdandet av patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: Kvalitativ metod där 10 vetenskapliga artiklar lästes och analyserades. Resultat: 6 teman identifierades; begränsad livskvalité, begränsad möjlighet till ett socialt liv, ett förändrat synsätt på livet, annorlunda vardagar, viljan att hantera kronisk smärta och bli sedd och tagen på allvar i det vårdande mötet. Diskussion: Kronisk smärta måste framför allt ses som ett lidande och en livsomställning för den drabbade och de anhöriga. Patienter måste lära känna sig själva på nytt och acceptera smärtan, vilket är en process. Olika tillvägagångssätt används som strategier för att hantera smärtan och bemötandet från sjuksköterskan anses extremt viktigt. Konklusion: Det är viktigt att patienten bli tagen på allvar för minskat lidande och ökad livskvalité. Det är viktigt att sjuksköterskan beaktar patientens livsvärld. / Background: Chronic pain is common and seen as a public health problem. Typical of chronic pain is that the pain experience, apart from the pain itself, is characterized by mental and social problems. The causes of pain can be many, and the treatment complex. The nurse has a major role in the care of patients. Purpose: To describe patients' experiences of living with chronic pain. Method: Qualitative method where 10 articles were read and analyzed. Results: 6 themes were identified; limited quality of life, limited opportunity for a social life, a changed view of life, different weekdays, the desire to deal with chronic pain and be seen and respected in the healthcare. Discussion: Above all chronic pain must be seen as a suffering and a life adjustment for the patients and the relatives. Patients need to better understand themselves and accept the pain, a process which is required. Different approaches are used as a strategy to manage the pain and the treatment from the nurse is considered extremely important. Conclusion: It is important that the patient is taken seriously to reduce the suffering and increase the quality of life. It is important that the nurse considers the patient's personal life.

Kronisk smärta och emotionell problematik verkar dela flera faktorer med varandra, men i den transdiagnostiska forskningen är det oklart vilka faktorer som är centrala i utvecklingen av olika problematiker. I den här studien har ruminering, oro och beteendemässigt undvikande undersökts som transdiagnostiska faktorer för kronisk smärta och social ångest. Studien bygger på data från Trestadsstudien, en longitudinell populationsstudie som sträckte sig mellan 2012–2018 i centrala Sverige. Stickprovet inkluderade ungdomar i årskurs 7–9 (N = 1453) från arton kommunala skolor. Syftet med studien var att utforska prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjuklighet mellan problematikerna. Syftet var också att undersöka om kronisk smärta och social ångest är riskfaktorer för varandra och om eventuella samband kunde förklaras av mediation genom ruminering, oro eller beteendemässigt undvikande, samt om kön kunde moderera mediationerna. För att undersöka detta genomfördes logistiska regressionsanalyser och mediationsanalyser. Resultaten indikerar att prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjukligheten ökade över tid, särskilt för tjejer. Analyserna antyder även att kronisk smärta och social ångest var signifikanta riskfaktorer för varandra två år senare (OR = 1.7 - 1.9). Även om detta stöder en transdiagnostisk syn kunde inte sambanden förklaras av mediationsanalyserna i någon stor utsträckning. Detta kan bero på metodologiska brister med konstrukten eller att det finns andra faktorer som bättre förklarar sambanden. Framtida forskning behöver undersöka effekten av andra transdiagnostiska faktorer och hur olika typer av transdiagnostiska faktorer samverkar med varandra för att leda till utveckling av kronisk smärta och social ångest.

Bakgrund: Många personer i dagens samhälle lever med kronisk smärta. Det bidrar till ett lidande för personen och en försämrad livskvalité. Egenvårdsinterventioner hjälper till att hantera den kroniska smärtan. Personcentrerad vård är viktigt för hanteringen av den kroniska smärtan och utgår från personens förutsättningar och önskemål och därmed reducerar det smärtan. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av egenvård vid kronisk smärta. Metod: Designen var en litteraturöversikt och 14 kvalitativa originalartiklar och en mixad metod inkluderades till resultatet. CINAHL och Pubmed användes som databaser till sökningarna efter de vetenskapliga artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Efter analys framkom två subkategorier och fyra kategorier som passade mot syftet. Kategorierna var: Upplevelser i samband med egenvårdsinterventioner, upplevelser av stöd, upplevelser av utmaningar i samband med egenvård och upplevelser av förhållningssätt till egenvård. Subkategorierna var: upplevelser av stöd till egenvård från sjuksköterskan och upplevelser av stöd från omgivningen. Diskussion: Att leva med kronisk smärta leder till att personerna utvecklar en bred kunskap för att hantera sin egenvård. God kommunikation mellan sjuksköterskan och personen stärkte egenvården. Acceptans leder till en bättre livssituation för personerna. Slutsats: En stor del av befolkningen lever med kronisk smärta och använder sig utav av egenvårdsinterventioner. Av sjuksköterskan krävs det att mer utbildningar och information kring egenvård till personerna för att hantera sin situation. Fortsatt forskning behövs för att följa med i utvecklingen. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: En stor del av Sveriges befolkning lever med olika typer av kroniska smärtor. Dessa smärtor är den vanligaste anledningen till att individer söker sjukvård. Hur kronisk smärta påverkar individens liv och vilka faktorer som påverkas negativt är en viktig kunskap för sjuksköterskan i strävandet efter att förbättra bemötandet och vårdkvaliteten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med kroniska ryggsmärtor och hur detta påverkar det dagliga livet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie som baserats på vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys har använts och analysen resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet visade att patienter som lever med kronisk smärta ofta upplever att smärtan påverkar dem både fysiskt och psykiskt. Många upplevde en försämrad fysisk förmåga i vardagen. Påverkan på det sociala livet och familjelivet samt även förlust av arbetet var andra faktorer som konstaterades. Tidigare erfarenheter av smärta var däremot faktorer som minskade smärtan. Slutsats: Sjuksköterskan behöver få en djupare kunskap och förståelse av hur det är att leva med kronisk ryggsmärta och hur det påverkar patientens vardag. Detta ger sjuksköterskan en helhetsbild av patientens situation i det vårdande arbetet.

Abstrakt Bakgrund: Ryggsmärta ett subjektivt och multidimensionellt problem som påverkar många personers vardag. Kronisk ryggsmärta är ofta ett livslångt tillstånd med stor personlig betydelse som personen måste lära sig leva med. Ryggsmärtan måste därmed förstås respekteras av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med kronisk ryggsmärta.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa intervjustudier. Datainsamling av inkluderade artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analys gjordes enligt Fribergs femstegsmall. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: ”Ryggsmärtan påverkar fysiskt”, ”Känslorna och självuppfattningen påverkas”, ” Sociala livet förändras” och ” Hitta balans i tillvaron”. Konklusion: Kronisk ryggsmärta påverkade flera aspekter av personers liv och gav liknande men unika erfarenheter. Personer med ryggsmärta påverkades inte bara av ryggsmärtan utan av andra personers förhållningssätt och omgivande faktorer. Sjuksköterskan kan använda erfarenheterna och kunskap om personernas beteenden för att främja anpassning och hälsa samt möjliggöra bättre bemötande, förståelse och personcentrerad omvårdnad. / Abstract Background: Back pain is a subjective and multidimensional problem that affect many people’s everyday lives. Chronic back pain is often a lifelong condition with great personal significance that the person must learn to live with. Therefore, back pain must be understood and respected by the nurse. Aim: The aim of the literature study was to describe adults’ experiences of living with chronic back pain. Methods: A literature study based on eight qualitative interview studies. Data collection of included articles was performed in the CINAHL and PubMed databases. Analysis was done according to Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in four categories: “Back pain affects physically”, “Emotions and self-perception are affected”, “The social life changes” and “Finding balance in in life”. Conclusion: Chronic back pain affected several aspects of people’s lives and gave similar but unique experiences. People with back pain were not only affected by their back pain but also other people’s attitudes and surrounding factors. Nurses can use the experiences and knowledge of the people’s behaviour to promote adaption and health as well as enable better approach, understanding and person-centred care.