Att sprida kunskap är i allmänhet en komplicerad process då det både måste göras såväl teoretiskt som praktiskt och kan vara både tyst och explicit. Den teoretiska och explicita kunskapen anses vara lätt att överföra. Den kan förmedlas i ord och bild och är något som man kan läsa sig till via en rapport eller dylikt. Den praktiska eller den tysta kunskapen är däremot svårare att överföra, dels mellan individer i sig, men även mellan grupper och projekt. Rapporten har även behandlat hur man lär sig, bland annat genom erfarenhet och observation. Dock finns vissa lösningar som kan underlätta för att sprida kunskapen vidare. Hammarby Sjöstad är ett miljöanpassat stadsbyggnadsprojekt som är så gott som i slutskedet av projektet. Detta projekt har det gjorts en utvärdering och rapport på för att kunna dra lärdomar av och ta med sig till nya stadsbyggnadsprojekt. Norra Djurgårdsstaden är ett nytt miljöanpassat projekt i Stockholm som är i ett tidigt planeringsskede. Denna stadsdel bör ta med sig erfarenheter från bland annat Hammarby Sjöstad vid planeringen, men även senare under processens gång. Fokus ligger dock på planeringsskedet i denna rapport. Med denna rapport är därför att undersöka hur kunskapsöverföring sker mellan miljöanpassade stadsbyggnadsprojekt utifrån ett planeringsperspektiv och eventuella hinder som kan uppstå. Denna rapport handlar om kunskapsöverföring mellan stadsbyggnadsprojekt.   Vid fallstudien av dessa två projekt samt undersökning hur kunskapsöverföring i byggprojekt enklast överförs, kunde konstateras att arbeta i projekt är en viktig del vid erfarenhetsåterföring, bland annat på grund av ett sammanlänkat kommunikationsflöde och samarbete över gränserna, mellan olika aktörer osv. Utvärdering och uppföljning vara andra centrala delar att lära av Hammarby Sjöstad-projektet och använda i nya. En uppföljningsmodell har gjorts i Norra Djurgårdsstaden, men denna var inget som kunde bedömas om den var betydelsefull eller ej då arbetet med stadsdelen ej kommit så långt i processen. / Knowledge transfer in urban development projects is widely researched. Spreading knowledge is generally a complicated process since it has to be done both theoretically and practically and can be either tacit or explicit. The theoretical and explicit knowledge is considered to be easily transferred. It can be conveyed in words and pictures and make it understandable by reading an report for example. The practical or tacit knowledge is more difficult to transfer, between individuals, groups as well as projects. This report also discussed how to learn, such as through experience and observation. However, there are some solutions that can help transfer the knowledge. Hammarby Sjöstad is an environmental and urban area and development project in the final stage of the project. A report and assessment has been made on this project  in order to transfer the knowledge obtained into new urban development projects. Stockholm Royal Seaport is a new eco-friendly project in Stockholm, in an early planning stage. When developing this area experiences knowledgeable from development projects such as Hammarby Sjöstad, should be considered when planning but also later in the process. The focus is however on the planning phase in this report. This report is therefore meant to investigate closer on how knowledge transfer takes place between environmental urban development projects from a planning perspective, and analyzing obstacles that may arise.In the case study of these two projects an evaluation on how knowledge of the development project is most easily transferred, proved to be working on projects as a key part of the experience transfer, partly because of an interconnected flow of communication and cooperation across borders, between actors and so on. An assessment and follow-up model were other key elements when transferring knowledge from Hammarby Sjöstad to another similar project. A follow-up model has been made regarding Stockholm Royal Seaport, but the significance of this could not be made since the project has not yet reached that stage in the process.

Syftet med studien var att undersöka vilka effekter medarbetare uppfattar att distansarbetet har haft på kunskapsöverföringen inom den organisation de arbetar. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där en halvstandardiserad intervjuguide användes. Totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare från olika organisationer. Intervjuerna analyserades genom ett hermeneutiskt antagande. Resultatet delades in i tre teman; kunskapsöverföring, kommunikation samt samhörighet och samarbete. Studiens slutsats visade att de största effekterna har varit distansarbetets påverkan på kommunikation och samarbete, vilket i sin tur påverkat kunskapsöverföringen inom organisationerna.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur distansarbete har påverkat kunskapsöverföringen mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet. De frågeställningar som formulerats för att besvara studiens syfte är: Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet? och Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring i de informella sammanhangen inom byggbranschens administrativa verksamhet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet där samtliga övergått till distansarbete. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod med utgångspunkt i vårt teoretiska perspektiv Communities of practice (Wenger, 1998). Resultatet har visat att medarbetares kunskapsöverföring och informella lärande påverkas av distansarbete på flera olika vis. Exempelvis att den sociala interaktionen var ett viktigt verktyg för kunskapsöverföringen, samtidigt som den sociala interaktionen däremot försvårats på grund av distansarbetet. De informella sammankomsterna har visat sig vara det tillfälle då mest kunskap överförs mellan medarbetare, dessa har däremot försvunnit till stor del vid distansarbete vilket har hämmat kunskapsöverföringen.

Forskningsresultat tyder på att det idag finns en problematik för anställda gällande att applicera utbildningskunskap i praktiken. Denna problematik refereras ofta till transfer problem vilket handlar om utebliven kunskapsöverföring. Vissa forskare föreslår att möjligheten till kunskapsöverföring är beroende av individens kognitiva kapacitet medan andra anser att kunskapsöverföring beror på utbildningsdesign och faktorer i arbetsmiljön. Nästan all tidigare forskning gällande detta ämne har varit kvantitativ, det finns därmed ont om kvalitativ forskning kring hur anställda faktiskt upplever och beskriver övergången mellan teori till praktik i arbetslivet. Syftet med studien var därför att undersöka arbetstagares upplevelser och beskrivningar kring de faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan internutbildning till praktiskt utförande. I denna uppsats var samtalsmetoden MI (Motivational Interview) ett exempel på denna kunskapsöverföring där fokus riktades mot socialarbetare som arbetstagare. Studien antog en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt angreppssätt gällande tolkning. Ämnet har undersökts utifrån fem socialarbetare som alla arbetar med MI i praktiken med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Den empiriska datan har analyserats genom en tematisk analys och har därefter tolkats utifrån teorin training transfer som tittar hur faktorer hos individen, utbildningsdesignen samt arbetsmiljön påverkar möjligheten till kunskapsöverföring. Resultatet visade på att socialarbetarna upplevde faktorer i deras arbetsmiljö som påverkade möjligheten till kunskapsöverföring av MI. Sådana faktorer handlade bland annat om tidsbrist, bristande direktiv och stöd samt att MI som metod krockade med socialarbetarnas praktik. Trots dessa faktorer var socialarbetarna fortsatt positivt inställda till MI som metod. Resultatet visade också på att ökad kvalitetssäkran och kontinuerligt lärande är viktigt för att socialarbetarna ska kunna fortsätta använda MI i deras arbete. / Research results indicate that there is currently a problem for employees regarding applying training knowledge in practice. This problem is often referred to as transfer problem, which is referring to lack of knowledge transfer between training and practice. Some researchers suggest that the possibility of knowledge transfer is dependent on the individual's cognitive capacity, while others believe that knowledge transfer depends on education design and factors in the work environment. Almost all previous research on this subject has been quantitative, thus there is a shortage of qualitative research on how employees experience and describe the transition between theory and practice in working life. The purpose of the study was therefore to investigate employees' experiences and descriptions of the factors that affect the transfer of knowledge between internal training to practical execution. In this essay, the interview method MI (Motivational Interview) was an example of this knowledge transfer where the focus was on social workers as employees. The study adopted an abductive approach and a hermeneutic approach to interpretation. The topic has been investigated from five social workers who all work with MI in practice with the help of semi-structured interviews. The empirical data has been analysed through a thematic analysis and has subsequently been interpreted based on the theory of training transfer that looks at how factors in the individual, the educational design and the working environment affect the possibility of knowledge transfer. The results showed that social workers experienced factors in their work environment that affected the possibility of knowledge transfer of MI. Such factors involved, among other things, lack of time, lack of directives and support, and that MI as a method crashed with the social workers' practice. Despite these factors, the social workers remained positive towards MI as a method. The results also showed that increased quality assurance and continuous learning are important for social workers to be able to continue using MI in their work.

Kunskap är som mest användbar när den har inflytande och delas med andra varför medarbetarna inom en organisation bör ha möjlighet att lära av varandra. Då en individ delar eller sprider sin kunskap och erfarenhet till någon annan benämns det som kunskapsöverföring. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kunskapsöverföring mellan utvecklare möjliggörs när en organisation inom mjukvaruindustrin använder Scrum som arbetsmetod. Studien avser även undersöka huruvida metoden på något sätt hindrar kunskapsöverföring. För att besvara syftet ställs följande huvudfråga: Hur möjliggör Scrum kunskapsöverföring mellan utvecklare? vilken består av tre delfrågor: (i) Var sker kunskapsöverföring i Scrum? (ii) Vilken typ av kunskap sprids i Scrum? (iii) Vad kan hindra kunskapsöverföringen då Scrum används som arbetsmetod? Med utgångspunkt i teorier om kunskap, kunskapsöverföring och kontexten för kunskapsöverföring samt den teoretiska beskrivningen av Scrum utformades en analysmodell som visar Scrums förväntade stöd för kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består av observationer och intervjuer vilka genomfördes under en tio veckor lång praktik på ett mjukvaruföretag som nyligen tillämpat Scrum som arbetsmetod. På fallföretaget har Scrum anpassats till verksamhetens behov med hjälp av tre scrumteam, till skillnad från teorin som beskriver Scrum utifrån endast ett scrumteam. Av resultatet framgår att två av Scrums ceremonier samt co-location utgör ett direkt stöd för kunskapsöverföring och tre av ceremonierna utgör ett indirekt stöd. En av ceremonierna utgör både ett direkt och indirekt stöd. Vidare visar studien att flera scrumteam kan hindra kunskapsöverföring mellan utvecklare i olika scrumteam. Sammanfattningsvis indikerar studien att Scrum till viss del bidrar med en kontext som möjliggör för viss typ av kunskapsöverföring. / Knowledge is most useful when it has influence and is shared with others. Therefore, employees of an organization should have the opportunity to learn from each other. When an individual share his or her knowledge to another, this is termed knowledge transfer. The purpose of this study is to investigate whether and how knowledge transfer between software developers is made possible when an organization in the software industry is using Scrum as a working method. The study also intends to examine whether the method in any way prevents knowledge transfer. In order to answer the purpose the following main questions were addressed: How does Scrum enable knowledge transfer between developers? This question further consists of three parts: (i) Where does knowledge transfer take place? (ii) What type of knowledge is transferred in Scrum? (iii) What can prevent the knowledge transfer when Scrum is used as a working method? Based on theories of knowledge, knowledge transfer, the context for knowledge transfer, and the theoretical description of Scrum, a specific framework was designed. The framework shows the expected support for knowledge transfer by Scrum. The collected empirical data consists of observations and interviews, which were conducted during a ten-week case study at a software company that recently implemented Scrum as a working method. The company has adapted Scrum to business needs with the help of three scrum teams, as opposed to the theory that describes Scrum based on only one scrum team. The results show that two of Scrum ceremonies and co-location constitutes direct support for knowledge transfer, and three ceremonies constitute an indirect support. One ceremony constitutes both direct and indirect support. The study also shows that several scrum teams can prevent knowledge transfer between developers in different scrum teams. In conclusion, the study indicates that Scrum partly contributes a context that allows for certain types of knowledge transfer.

Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

Sammanfattning Denna studie syftar till att bidra med ny information om hur kunskap delas och överförs mellan medarbetare som arbetar på distans i en flexibel arbetsmiljö.  Studien baseras på följande tre frågeställningar som vi har formulerat i hopp om att kunna besvara studiens syfte: På vilket sätt möjliggörs kunskapsöverföring mellan medarbetare som ofta arbetar på distans? Saknar distansarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar distanserat? Hur upplever medarbetare med flexibla arbetsförhållanden att deras yrkesmässiga utveckling ser ut? Saknar medarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar på distans?  Studien utgår från de teoretiska perspektiven Communities of Practice (Wenger, 1998), R.O.W.E (Thompson & Ressler, 2004) och ZPD - The zone of proximal development (Vygotskij, 1978). I presentationen av resultatet har den tidigare forskningen tillsammans med de teoretiska perspektiven ovan använts som utgångspunkt för analysen. Studien utgår från informanter som till stor del arbetar på distans inom den privata sektorn, specifikt HR-branschen. För att genomföra studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där totalt åtta informanter deltog. Intervjuerna bearbetades sedan och kodades in i tre teman: “kommunikation”, “resultatfokus” och “lära genom andra”. Resultatet visade att kunskap i första hand delas genom digitala kommunikationsmedel. Majoriteten av informanterna föredrog att kommunicera “ansikte mot ansikte”. Det framkom även att informanterna valde att komma in till kontoret för att bli en del av gemenskapen. Informanterna upplevde att de fick ta del av samtlig information och kunskap som ansågs nödvändig genom olika digitala medier och forum. Vid en mer djupgående analys framkom det att medarbetarna saknade en mer informell kunskap, det vill säga, lärandet som uppstår i vardaglig interaktion med medarbetare inom samma yrkesgrupp.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    </p><p>Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?</p><p>I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ”tyst kunskap i arbetslivet”, ”yrkeskunnande”, ”överförande och mottagande av tyst kunskap”, ”synliggörande och utveckling av tyst kunskap” samt ”lärande”. Begreppen återkommer som en röd tråd genom såväl den teoretiska ramen, som genom analys och resultatkapitlet och den sammanfattande diskussionen.</p><p>Michael Polanyi är forskaren som grundade uttrycket ”tacit knowledge”, på svenska översatt till ”tyst kunskap”, och hans forskning är central i mitt teorikapitel. Andra teoretiker som har stor betydelse i min studie är de som följt i Polanyis, eller filosofen Ludwig Wittgensteins, fotspår.</p><p>Jag har valt en kvalitativ metod och intervjuat sex respondenter i min studie. I analys och resultatkapitlet beskrivs respondenternas syn på tyst kunskap relaterat till ovan nämnda begrepp, samt till tidigare forskning om tyst kunskap. Här diskuteras också vad som har gått förlorat och vad som har vunnits i tyst kunskap på myndigheten.</p><p>Ansatsen är huvudsakligen hypotetiskt-deduktiv och studien avslutas med en preliminär verifiering av den ställda hypotesen. Min hypotes är att den tysta kunskap som fanns på myndigheten innan flytten inte kunde överföras, eftersom allt för få anställda följde med och spred samt förankrade kunskapen på den nya verksamhetsorten. </p><p>I min hypotesprövning verifierar jag preliminärt min hypotes. För att den tysta kunskapen ska synliggöras räcker inte en introduktion. Den tysta kunskapen kan varken förankras eller spridas under en så kort tidsperiod.</p>

No description available.