Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen. Studien visade även på att agila metoder överbryggar flera av de traditionella utmaningarna gällande kunskapsöverföring.

Denna empiriska undersökning började utifrån ett antagande om att det inte skedde så mycket kunskapsöverföring ombord på fartyg. Syftet var att ta reda på hur kunskapsöverföring sker mellan däckbefäl ombord. Frågeställningen att ta reda på var om det fanns några direktiv från rederiets kontor, hur såg man på nya och erfarna befäls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta när det var ont om tid? Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frågeformulär där en objektiv metod användes. Respondenterna valdes från bara ett fartyg då intresset var att se hur det fungerade på just det fartyget. Slutsatserna var att det inte skedde någon organiserad kunskapsöverföring ombord på fartyget. Den kunskap som utväxlades var löpande och skedde främst vid informella möten. Man förmedlade kunskapen muntligen och genom att praktiskt utföra vissa moment med övervakande från den erfarne. Det var främst erfarenheten som man ville komma åt vid kunskapsöverförandet.

Organizations that want to maintain a good innovation capability can seek knowledge both within and outside its boundaries. Opening up innovation processes, through so-called open innovation, allows organizations to combine internal and external knowledge sources in order to include previously excluded perspectives to the innovation process. This study examines how knowledge is created and transferred when conducting open innovation through crowdsourcing. It is done based on Nonaka’s (1991; 1994) theory of how knowledge is created through conversion processes, where implicit knowledge can be converted into explicit knowledge and vice versa. How the crowdsourcing process can generate knowledge transfer is analyzed with the support of Nonaka’s theory and a number of empirically based illustrations. The gathered empirics primarily consist of interviews conducted at companies working with different crowdsourcing platforms. The paper clarifies how the crowdsourcing process gives support for knowledge transfer according to Nonaka’s conversion processes, and that additional knowledge transfer is made possible through the collaborative nature of crowdsourcing. The analysis also shows that extensive planning for how crowdsourcing initiatives should be handled is required in order for them to strengthen the organization’s innovation capability. / Organisationer som vill upprätthålla en god innovationsförmåga kan söka kunskap både inom och utom dess gränser. Att öppna sina innovationsprocesser, genom s.k. öppen innovation, innebär att organisationer kombinerar interna och externa kunskapskällor för att inkludera tidigare uteslutna perspektiv till innovationsprocessen. I studien undersöks hur kunskap skapas och överförs vid öppen innovation genom crowdsourcing. Det görs med utgångspunkt från Nonakas (1991; 1994) teori om hur kunskap skapas genom omvandlingsprocesser, där tyst kunskap kan omvandlas till explicit kunskap och vice versa. Med stöd av Nonakas teori och ett flertal empiriskt baserade illustrationer analyseras hur crowdsourcingprocessen kan generera kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består främst av intervjuer som genomförts på företag som arbetar med olika crowdsourcingplattformar. Uppsatsen tydliggör hur crowdsourcingprocessen ger möjlighet till kunskapsöverföring enligt Nonakas omvandlingsprocesser, och att ytterligare kunskapsöverföring möjliggörs med hjälp av crowdsourcingens kollaborativa karaktär. Analysen visar även att det krävs genomgående planering för hur crowdsourcinginitiativ ska hanteras för att de ska stärka organisationens innovationsförmåga.

Ideellt arbete pågår! Det ideella arbetet har ett stort ekonomiskt värde och arbetet är betydelsefullt för de mindre föreningarnas möjligheter att bedriva en verksamhet. Föreningarna är beroende av att föräldrar engagerar sig i föreningens arbete. Stora delar av de ideella föreningsinsatserna sker genom att anordna olika evenemang. Evenemangen är ekonomiskt viktiga för de mindre idrottsföreningarna då de är ett sätt att säkerställa verksamhetens inkomst. För att effektivisera arbetet och kvalitetssäkra evenemanget behöver föreningen ta tillvara på de erfarenheter och den kunskap som bildas under evenemanget. Det är även viktigt att det sker en kunskapsöverföring till kommande projekt. Fem intervjuer och en enkätundersökning har genomförts med personer som har erfarenhet av att arbeta ideellt i en mindre idrottsförening. Resultatet av djupintervjuerna visar att de mest frekventa faktorerna som påverkar kunskapsöverföringsprocessen är tid, rollfördelning och rutiner. Faktorerna påverkar i olika grad och resultatet tyder på att det är den tysta personliga kunskapstypen som är den dominerade kunskapstypen bland mindre idrottsföreningar. Faktorerna skapar möjligheter och underlättar kunskapsöverföringen genom att individer känner delaktighet och självständighet. Förutom att faktorerna möjliggör att kunskap förs vidare till kommande projekt bidrar de till att det uppstår hinder i processen. Hindren åskådliggörs genom avsaknad av rutiner, otillräckliga rutiner eller tidsbrist. Studiens resultat lyfter fram den paradox som uppstår när föreningarna effektiviserar sin verksamhet genom att bli allt mer företagslika i sina arbetsformer, organisation och struktur i syfte att minska den ideella arbetsinsatsen. / In the Swedish sports clubs non-profit work is in progress. Much of voluntary work in the smaller sports clubs is done by organizing events. The events are important for securing income. Event Project generates a large amount of knowledge that needs to be transferred to following projects to ensure quality. Five interviews and a questionnaire were carried out, with people, who work in small sports club as volunteers. The results of the interviews show that the most common factors affecting knowledge transfer in smaller sports are time, roles and routines. These factors affect knowledge transfer to different degrees but the result show that it is the individual’s knowledge transfer abilities which is the strength of the small sport clubs. These factors help people participate and feel more auto-nomous, but they can also result barriers to knowledge transfer. People organizing these events develop invaluable knowledge, which needs disseminating to further projects. The study results highlight the paradox that arises when unions are trying to reduce labor input by streamlining.

Arbetet undersöker kunskapsöverföring mellan projekt inom företag med enbart projektbaserad verksamhet. Forskningen grundar sig i fem fallstudier genomförda på svenska applikationsföretag. För att identifiera samband mellan företagsstorlek och kunskapsöverföring valdes företagen utifrån antal anställda. De studerade företagen har mellan två och tvåhundra medarbetare. Med hjälp av det teoretiska ramverk som presenteras, identifieras tre stycken centrala faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan projekt. Dessa är (1) tillvaratagande av kunskap, (2) val av kommunikationskanaler samt (3) hinder vid kunskapsöverföring. Resultatet visar att det existerar ett samband mellan företagets storlek och hantering av kunskapsöverföring utifrån de tre nämnda faktorerna. Utöver företagets storlek, uppmärksammas även att organisationsstrukturen är något som påverkar kunskapsöverföring. Sambandet som studien upplyser om är att mer fokus och resurser riktas mot tillvaratagande av kunskap och kommunikationskanaler i takt med en ökad företagsstorlek. Uppsatsen visar även att en ökning av de två nämnda faktorerna leder till fler hinder vid kunskapsöverföring mellan projekt. Det visar sig även att de två största företagen använder samma kommunikationskanaler. Däremot identifieras ett större antal hinder i det stora företaget, vilket grundar sig i flera medarbetare och en mer komplex organisationsstruktur.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående.

Bakgrund: IT-företag väljer att i allt högre utsträckning utlokalisera sin verksamhet till låglöneländer. Detta fenomen är dock förenat med en del kvalitetsrelaterade problem vilket kan skapa extra kostnader för dessa företag. Ett sätt att hantera dessa problem är att säkerhetsställa kunskapskapitalet som finns inom företaget genom en fungerande kunskapsöverföring. Ett etablerat verktyg för att arbeta med detta på nationell nivå är genom agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod.   Syfte: I vår studie vill vi undersöka hur ett svenskt IT-bolag förebygger kvalitetsrelaterade problem i samband med offshoring av IT-tjänster till Indien. För att få svar på det har vi valt att titta på vilken betydelse agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod, har.   Resultaten och slutsats: Vår studie ger belägg för att agila metoder motverkar ett hierarkiskt styre samt överbryggar kvalitetsrelaterade problem i företag som agerar på en internationell marknad med krosskulturella interaktioner.

Abstract This study examines how knowledge transfer works within the student nations of Uppsala. The purpose is to describe and analyze how the knowledge is transferred when the officials are being exchanged within the student nation. Furthermore the purpose is to explore if the student nations work active to preserve the knowledge and how it is done in such case. Eight out of Uppsalas thirteen nations are part of the study and the survey was conducted by qualitative interview. The study mainly assumes from Argotes theories on the organizational memory, Davenport and Prusaks theories on knowledge transfer and Nonaka and Konnos SECI-model.   The study reveals that the student nations work in different ways and more and less active with knowledge transfer. Documentation and shading of representatives have proved to be important while working with preserving knowledge. However the study also reveals that there is an culture among the student nations which accepts failure and encourages asking questions. This also has significance for effective knowledge transfer. / Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur kompetensöverföring går till inom studentnationer i Uppsala. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur kunskapsöverföringen ser ut vid skiftet av ämbetsmän på nationer. Syftet är även att studera om studentnationerna arbetar aktivt med att bevara kunskap och på vilket sätt det i så fall görs. Åtta av Uppsalas tretton studentnationer ingår i studien och som metod valdes kvalitativ intervju. På varje nation har en respondent valts ut och de innehar alla en roll som ansvarig inom respektive nations klubbverksamhet. Studien utgår huvudsakligen från Argotes teorier (1999) om det organisatoriskt minne, Davenport och Prusaks (1998) om kunskapsöverföring samt Nonaka och Konnos (1998) SECI-modell om hur tyst kunskap kan göras explicit. I studiens resultat framkommer det att studentnationerna arbetar på olika sätt och mer eller mindre aktivt med kunskapsöverföring. Dokumentation och skuggning har visat sig vara viktiga arbetssätt för att bevara kunskapen. Vidare har det visat sig att det finns en kultur inom studentnationerna där man tillåter misstag och det ges möjlighet att ställa frågor som har visat sig ha betydelse för en fungerande kunskapsöverföringen.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat. Kan man få de anställda att dela med sig av sina kunskaper kommer de immateriella tillgångarna i organisationen öka. Det krävs alltså att man kan motivera sina medarbetare att dela sina kunskaper, men detta är inte helt lätt. När individer uppfattar den kunskap de besitter som en värdefull råvara kommer kunskapsdelningen bli en beslutsprocess där individen avgör vilken kunskap de vill dela, när de vill dela och till vem de vill dela sin kunskap. Individens förhållande till mottagaren är en av faktorerna som kan påverka motivationen att dela med sig. Socialt kapital är den tillit som individerna i en grupp eller ett samhälle har för varandra, det avser förtroende, normer och nätverk som kan förbättra samhällseffektiviteten. Socialt förtroende kan uppstå ur normer för ömsesidighet och nätverk av medborgerligt engagemang.Syftet med studien är att undersöka hur kunskapsdelning kan påverkas med hjälp av socialt kapitals olika lager; förtroende, normer och nätverk.För att förstå grunden till socialt kapital och kunskapsdelning i stort har vi använt oss av artiklar och böcker inom de aktuella områdena och sammanfattat den information vi funnit i teorikapitlet. Vi har även använt teorin som mall för att jämföra resultaten från de olika fallen. För att undersöka vårt syfte har vi intervjuat tio medarbetare inom olika organisationer där vi har använt oss av semi -strukturerade frågor. Vi valde att analysera våra intervjuer enligt en metod, kallad “Pattern-finding in Qualitative data”, där intervjuerna transkriberades och fördes in i tabeller. De mönster vi hittade i modellerna använde vi i analysen för att hitta samband.Studien visar att socialt kapital har en positiv effekt på kunskapsdelningen. Vår studie visar även att socialt kapital kan underlätta kommunikationen samt information- och resursbyte som är en av förutsättningarna för att kunskapsöverföring ska kunna ske. Att bygga ett nära nätverk har fördelar när det kommer till tillgång och byte av information. I mönstret vi kunde utläsa i modellen fann vi ett tydligt samband mellan tillit och kunskapsöverföring. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsdelning, Kunskapsöverföring, Socialt kapital och Tillit.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur två byggföretag förhåller sig till miljöcertifieringar, samt hur de arbetar med att implementera miljökraven från en sådan certifiering i termer av kunskapsöverföring. Empirisk data har samlats in genom intervjuer av utvalda respondenter samt dokumentanalys av certifieringsdokumenten. Insamlad data har därefter tematiserats med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat pekar på att det tydligaste incitamentet för företagen att bli certifierade inom miljö är att det lyfter deras varumärke, vilket leder till att de lättare får nya uppdrag och ökade intäkter. Vidare framgick det i studien att certifikatet i sig inte var den huvudsakligt styrande kraften för företagens miljöarbete. Det visade sig istället vara kunderna och de interna miljökraven som avgjorde vilka satsningar som gjordes på miljöarbetet. Resultatet visar även att certifikatet reglerade vilka områden inom miljö där förbättringsplaner behövde arbetas fram inom företagen. Däremot reglerade inte certifikatet i vilken utsträckning förbättring skulle ske inom sådana områden. Implementering skedde genom att certifieringskraven arbetades in i företagens verksamhetssystem, med avsikt att skapa ett samlat systematiskt arbetssätt som alla kunde komma åt i företagen. Resultatet i denna studie indikerar att mottagaren av kunskap, organisationsstrukturen och företagskulturen alla var faktorer med inverkan på hur kunskap överfördes i organisationerna. / The purpose of this paper was to study which approach two construction companies take on in relation to environmental certifications, and how they implement the requirements of such certifications with a knowledge transfer approach. The empirical data in this study has been collected through interviews and analysis of the documents provided within the certifications.  To analyse the data obtained, a thematised analysis was applied based on the aim of this study and the research questions. The results indicate that the foremost reason to implement an environmental certificate is to improve the corporate image, which attracts customers and enhances profit. Furthermore, the results highlight that the certificate itself was not the main controlling force in how the companies deal with environmental issues. Instead, the demands of the customers, as well as the companies own environmental regulations, is suggested as main driving forces that govern how the companies invest in the environmental field. Moreover, the certifications control which areas within the environmental field that the companies had to emphasize, but not the proportions of the investments. With regards to implementation of the requirements from the certifications, they were incorporated in the operating systems to create an accessible and systematic way of working with environmental issues thorough the companies. The result from this study point towards that the recipient of knowledge, the structure of the organization, and the culture within the organization all were factors that had an impact on how knowledge was transmitted throughout the organizations.