Bakgrund: Paniksyndrom är en vanlig sjukdom, framförallt hos kvinnor. Att leva med paniksyndrom innebär en ständig rädsla för nästa panikattack, samt ofta en sämre ekonomi relaterat till sjukskrivning. Paniksyndrom blir som en funktionsnedsättning i vardagen och försämrar livskvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med paniksyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Resultat: Det som framkommit i studien är fysiska och psykiska symtom under panikattacken samt att i livet mellan attackerna upplevs rädsla, förändrad självbild. Samtidigt finns det en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnorna upplever en försämrad livskvalitet eftersom de hela tiden lever med en rädsla inför nästkommande panikattack. Detta utgör grunden för deras paniksyndrom. På grund av denna rädsla kan de inte leva sitt liv som de önskar, de blir begränsade även i de minsta vardagliga sysslor. Vid första panikattacken upplever samtliga kvinnor att det är något uppenbart fysiskt fel men efterhand får de insikt i sin psykiska ohälsa. Det finns svårigheter i att prata om paniksyndrom då kvinnorna känner en rädsla att bli misstrodda eller missförstådda och de känner skam på grund av sin sjukdom.

No description available.

No description available.

Palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och plågsamma symtom, bekräfta livet samt varken påskynda eller fördröja döden. Samtidigt ska psykologiskt, socialt och andligt stöd kunna erbjudas både patienten och dennes familj. Att vårda en patient med palliativ diagnos i dennes hem kan ställa höga krav på sjuksköterskans yrkeskompetens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Författarna till litteraturstudien använde sig av kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Studien baserade sig på tretton vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kategorier, att en god relation till patient och närstående är centralt, att hemmet som arbetsmiljö är komplext, att palliativ vård väcker känslor, att stöd från kollegor spelar en viktig roll, att det krävs en bra arbetsledning och att grunden till god palliativ vård är kunskap, utbildning och erfarenhet. Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet visar att det kan vara komplext samt att det finns ett ökat behov av undervisning och förståelse för både arbetsledning och vårdpersonal inom ämnet. Det är viktigt att få kunskap om hur sjuksköterskor upplever vård av patienter med palliativ diagnos i hemmet. Detta för att på ett professionellt sätt kunna bemöta och vårda patienter i livets slut. Ytterligare forskning behövs dock inom stöd, utbildning och kompetensutveckling för sjuksköterskor inom palliativ vård i hemmet.

No description available.

No description available.

När en patient har drabbats av obotlig sjukdom, och död kan väntas inom en överskådlig tid bör vårdpersonal erbjuda planering av den palliativa vården för patient och närstående. Syftet med planeringen är att vägleda och möjliggöra förberedelse, val av vårdform och skapa delaktighet och valfrihet inför behandling. Här samtalas det även om önskningar inför livets slut. Denna process kan medföra många svårigheter för både närstående och patient. Närstående är ett känslomässigt stöd för patienten och kan hjälpa till att föra dennes talan i en svår situation. Syftet med studien var därför att beskriva närståendes upplevelser av avancerad vårdplanering. En systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed genomfördes och efter kvalitetsgranskning valdes slutligen elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem slutliga kategorier: Att vilja vara engagerad i vården, Att ha behov av planerad och återkommande information, Att behöva prata om döden trots att ämnet var svårt, Att önska samtal vid rätt tidpunkt, Att inte vilja men känna sig tvungen att ta beslut. Studiens slutsatser visade att närstående ville vara engagerade i vården och deltog oftast i all kommunikation med vårdpersonal. Det visade sig att det fanns många svårigheter för närstående vid deltagande av beslut gällande patientens vård. Det var tydligt att tidpunkten för brytsamtal hade stor betydelse. Samtalen bör vara återkommande och påbörjas redan i primärvården. Kommunikationen ska ges med finkänslighet, den är mycket betydelsefull eftersom närstående söker stöd i den svåra situation de befinner sig i. Patient och närstående behöver i den palliativa vården ses som en enhet och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap i ämnet. Det behövs mer forskning inom området, palliativ vård inriktat på hälsa och välbefinnande är idag relativt outforskat i Sverige.

Abstrakt Många personer lever med tillfällig eller kronisk stomi och i Sverige finns ungefär 43000 personer med stomi i någon form. Att få en stomi innebär en stor livsförändring och de drabbade bär på en mängd upplevelser och erfarenheter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av hur stomi påverkar personer i det dagliga livet. 10 vetenskapliga studier analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Skiftande aspekter gällande upplevelser av att leva med stomi framkom och analysen resulterade i sju slutgiltiga kategorier: Att känna sårbarhet i den intima relationen, att det sociala stödet blir en bärande konstruktion, att vilja bemästra det förändrade livet, att känna att hanterbarheten ökar genom information och stöd, att kroppen är oberäknelig och skapar hinder i vardagen, att den förändrade kroppen hotar självet, samt att känna oro inför att berätta att man har en stomi. Litteraturstudiens resultat visade att stomin påverkade synen på kroppen och ledde till en förändrad självbild som i sin tur påverkade det sexuella livet och livskvaliteten. Svårigheter sågs i anpassning till det nya livet och socialt stöd visade sig vara betydande i processen. Att självständigt utföra sin stomivård ansågs vara en bra copingstrategi som stärkte självförtroendet och bevarade autonomin. Splittrade känslor rådde kring huruvida personer ville berätta om sin stomi eller inte. Sjuksköterskan visade sig ha en nyckelroll gällande anpassning, främst via information och stöd.

The purpose of this thesis is to examine why social scientists choose to reuse research data. Through semi-structured interviews with researchers with previous experience of data reuse, this thesis seeks to illuminate the factors that influence their decisions. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The theoretical framework consists of concepts borrowed from two theories. The first is a model for data sharing, that has been applied to data reuse. The second is a theory of satisfaction with data reuse. The results show that the most influential factors are ethical and financial aspects, and the accessibility of the data itself. Together with the literature review, the results suggest that the way forward is to develop a functioning infrastructure for data sharing, to facilitate the discovery of data for reuse.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en ovanlig diagnos med förekomst i hela världen. Varje år insjuknar 220–225 personer i ALS i Sverige. Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som det än idag inte finns något botemedel mot. Sjukdomen kräver en palliativ vård med fokus på att förbättra livskvaliteten och lindra symptom. Således krävs en fortsatt forskning inom detta område för att kunna tillämpa en gynnsam omvårdnad och få en ökad förståelse för hur kvinnor som lever med ALS i det palliativa vårdförloppet upplever sitt tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ALS i det palliativa vårdförloppet. Metod: Metoden för studien kan beskrivas som en litteraturstudie grundad i/på fyra patografier, varav analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Den första huvudkategorin var emotioner i samband med sjukdomen. Den andra huvudkategorin var att förlora autonomin. Nästa huvudkategori var lära sig leva med sjukdomen. Den sista och fjärde huvudkategorin var tankar på döden. Slutsats: Kvinnorna som insjuknade i ALS och befann sig i det palliativa vårdförloppet upplevde flera olika emotioner som var både positiva och negativa. Det visade sig även att kvinnorna kände sig beroende av andra människor. Men de kände även en tacksamhet över hjälpen som fanns att få när de förlorade autonomin. Det framkom även att kvinnorna kände en acceptans till sin sjukdom och sitt tillstånd. Kvinnorna lärde sig att leva med sjukdomen men hjälp av styrka och en positiv attityd. Tankarna på döden var vanligt förekommande hos kvinnorna som levde med ALS i det palliativa vårdförloppet. Föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskan att förstå samt ge en personcentrerad omvårdnad till kvinnor som lever med ALS i det palliativa vårdförloppet.