Bakgrund: Varje år drabbas cirka 250 000 - 500 000 personer i världen av en ryggmärgsskada. Att drabbas av en förvärvad ryggmärgsskada kan innebära fysiska och psykiska förändringar när det gäller exempelvis förmåga att röra sig, känna beröring och andra funktioner i det genitala området, som kan påverka upplevelsen av sexualitet. I dag finns det begränsad forskning gällande kvinnors upplevelser av sexualitet vid förvärvad ryggmärgsskada. Deras upplevelser bör lyftas för att öka kunskapen hos sjukvårdspersonal för att på bästa sätt bedriva en god och individanpassad vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid förvärvad ryggmärgsskada. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv och manifest ansats där 10 vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Att kunskapsbrist leder till frustration och osäkerhet, att en förändrad kropp begränsar sexualiteten, att självkänslan och självbilden påverkas, att sexualiteten fortfarande är betydelsefull, att relation och sexuellt välbefinnande påverkar varandra samt att finna nya vägar inom sexualitet. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde bristande information av sjukvårdspersonal angående skadans påverkan på sexualiteten. Kvinnor upplevde svårigheter med att finna sig i den förändrade kroppen som skadan medfört samt dess påverkan på relationer och sexuallivet. Det framkom även att kvinnor funnit nya strategier och prioriteringar i livet för att hitta tillbaka till sexualiteten. Slutsats: Genom att belysa kvinnors upplevelser kan det medföra en bredare kunskap hos sjukvårdspersonal gällande hur man ska samtala om sexualitet med kvinnor med ett individanpassat och personcentrerat förhållningssätt.

The transparency within sustainability reporting has been criticized during a long period of time. This can be explained by, among other things, inadequate comparability, balance and clarity in sustainability reporting. When the transparency is inadequate, the stakeholders can lose the reliance in the companies which could adversely affect the companies. Within the Swedish forestry industry, there is a great deal of tension between the companies and its stakeholders. It partly depends on the great number of parties who must share the areas of the forest. The stakeholders therefore demand greater transparency regarding the companies’ environmental impact and preventive environmental work. The lack of transparency resulted in introducing a new Swedish law in 2017. The new law aims to improve the transparency by making sustainability reporting mandatory. Previous studies believe that the introduction of regulatory sustainability reporting will improve the quality of the reports and thus transparency will increase. It is these changed conditions in sustainability reporting that have led to the research question: How has the transparency been affected by mandatory sustainability reporting within the Swedish forestry industry? In order to answer the research question, a qualitative content analysis was conducted on five forestry companies’ sustainability reports between the years 2015-2018. The qualitative content analysis is based on comparability, balance and clarity which all contribute to the transparency. The three concepts have been operationalized through a categorization matrix. This matrix has been used to analyze the 20 sustainability reports. The study has also applied both the legitimacy theory, and the stakeholder theory to create understanding of how the introduction of mandatory sustainability reporting has affected the transparency. The result showed that the transparency overall stayed relatively unchanged throughout the four years. The comparability showed a slight negative change, while the clarity showed a slight positive change. The balance was almost unchanged throughout the studied years. This can be explained by companies’ pursuit for legitimacy leading to an undermining of the transparency. Another possible explanation is that the new law has had no effect after two years and that transparency will improve over time. The study also showed that the transparency is deficient both before and after the introduction of the new law.

Bakgrund: När en familjemedlem drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen, det kan leda till en förlust av normala familjefunktioner. Kroniska sjukdomar har under det senaste årtiondet ökat kraftigt. Den familjecentrerade omvårdnaden syftar till att se familjen som en helhet där hälsostödjande familjesamtal kan användas som en omvårdnadshandling av sjuksköterskan för att främja familjers hälsa. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar där analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna litterastudie beskrivs i fyra huvudkategorier; Att samtalen skapade rum för berättelse och bekräftelse, Att samtalen samlade familjen till meningsfulla dialoger, Att sjuksköterskan skapade förtroende och Att samtalen bidrog till styrka för sig själv och inom familjen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att hälsostödjande familjesamtal kan vara värdefulla och bidra till att främja hälsa hos familjer när en familjemedlem drabbats av kronisk sjukdom, vilket kan bidra till nya perspektiv och en ökad förståelse inom familjen.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den tredje ledande dödsorsaken i världen. I Sverige lever idag hundratusentals människor med sjukdomen. För att kunna förbättra livskvaliteten för personer med KOL krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå personers upplevelse av att leva med KOL, för att kunna möta de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: Personers upplevelse av att leva med sjukdomen KOL beskrivs i sex huvudkategorier. Det kan vara svårt acceptera sjukdomen och begränsningar i vardagen uppstår. Behovet av att ha människor nära ökar och kan resultera i känsla av att vara en börda. Rädslan för att kvävas är ständigt närvarande, vilket kan leda till känslor av ångest och oro. Personer med KOL upplever även känslor av hopp och acceptans av sjukdomen och kan uppleva hälsa trots närvaro av sjukdomen. Slutsats: Att vårda en person med KOL är komplext och kräver att människan ses som en helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård, men ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunna bemöta personer med KOL.

Podcastbranschen är på många sätt en mansdominerad värld där topplistorna ofta är överrepresenterade av män (Poddindex 2020). Likväl finns det flera framstående kvinnor i branschen och vi är intresserade av hur dessa kvinnor tar sig fram och gör sina röster hörda, genom användningen av taktiker. Syftet med vår studie är därför att genom ett feministiskt perspektiv undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och framställer jaget genom podcastmediet, samt undersöka vilka taktiker kvinnorna använder för att göra sina röster hörda. Med ett feministiskt ställningstagande gör vi detta med hjälp av de Certeaus (1984) teoretiska begrepp om strategier och taktiker, Goffmans (1959; 1988) rollteorier samt genom att använda oss av Bourdieus (1992; 1999) teoretiska ramverk om makt och symboliskt våld.Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker vi podcastprogrammen Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues samt Della Q. Vi fann att samtliga mediekvinnor använder sig av olika taktiker för att ta plats i branschen och något som samtliga podcasts har gemensamt är kontroversiella uttalanden, humor och frispråkighet. / The podcast industry is in many ways a male-dominated world where the charts often are overrepresented by men (Poddindex 2020). Nevertheless, there are several prominent female podcasters in Sweden, and we are interested in how these women manage to make their voices heard, using different tactics. The purpose of this study is therefore to, from a feminist perspective, examine how young, Swedish media women represent and negotiate the image of themselves through the podcast as well as analyze the usage of different tactics. With a feminist stance we are doing this with the help of de Certeau’s (1984) theoretical concepts of strategies and tactics, Goffman’s (1959; 1988) role theory and by using Bourdieu’s (1992; 1999) theoretical framework on power and symbolic violence.Using a qualitative content analysis, we examine the podcast programs Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues and Della Q. We found that all the media women use different tactics in order to take their place in the industry and what all podcasts have in common is the controversiality, humor and outspokenness that occurs in the conversations between the women.

I den här uppsatsen har vi genom en kvalitativ innehållsanalys undersökt hur pojkars och flickors behov och åtgärder uttrycks i åtgärdsprogram. Fokus var att undersöka om det fanns något samband mellan genus och formuleringar av behov och åtgärder i åtgärdsprogram. Vi granskade åtgärdsprogrammen utifrån performativitet, manliga och kvinnliga stereotyper, könssocialisation och hur genus konstrueras i skolans dokumentation. Resultatet visade att pojkars och flickors behov och åtgärder framställs olika utifrån genus i de granskade åtgärdsprogrammen. Genom analys av de ord och uttryck som används i texterna kom vi fram till att pojkar och flickor fostras i traditionella stereotyper enligt de sociala processer och handlingar som återupprepas. Resultatet visade att pojkar och flickor gavs olika förutsättningar utifrån lärares förväntningar i den rådande diskursen.

Brottspreventiva satsningar i Staffanstorp med användning av märk-DNA där projektet namngavs ”Staffanstorpsmodellen” genomfördes från oktober 2015 till september 2016 för att uppfylla sitt medborgarlöfte att bekämpa inbrotten i kommunen. Utvärdering av detta projekt utfördes 2017 där en paradox belystes, inbrottsstatistiken hade minskat drastiskt medan den senaste trygghatsmätningen påvisade en ökad otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Denna studie är skriven på uppdrag av UC Syd för att undersöka en faktor som kan medfört detta resultat. Genom analys av tidningsartiklar kring hur dessa rapporterat kring inbrott och med utgång i tidigare forskning kring medias inflytande på upplevd otrygghet och rädsla, avser studien att se om framförandet på något sätt kunnat bidra till en ökad känsla av otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Resultaten påvisar en genomgående objektivt framförande i tidningsartiklarna och därmed drogs slutsatsen att dessa inte varit en bidragande faktor. / Crime prevention initiatives in Staffanstorp using the method of DNA-marking where the project went by the name of “Staffanstorpsmodellen” was carried out from October 2015 to September 2016 in order to fulfill their citizen’s promise to fight the burglary in the city. Evaluation of this project was carried out 2017 in which a paradox was discovered, the burglary rates had drastically reduced while the latest security assessment of the residents showed an increased level of fear of being subjected to burglary. This study is written on behalf of UC Syd to investigate a factor which could lead to this increase. By analyzing newspaper articles on the topic of and how they reported burglary and comparing this to previous research of the media's influence on perceived insecurity and fear, the study intends to see if the performance could in any way contribute to an increased sense of insecurity for being subjected to burglary. The result shows a consistent objective presentation in the newspaper articles, thus concluding that these have not been a contributing factor.

Sett ur ett historiskt perspektiv har personer med intellektuell funktionsnedsättning varit föremål för varierande diskurser och attityder. Från att ha varit oönskade, förskjutna, hånade och förföljda, till att ses som medborgare med i lag inskrivna rättigheter. Inga andra grupper av människor har varit föremål för en sådan total attitydomsvängning. Syftet med föreliggande uppsats är därför att identifiera och utforska statens diskurser om personer med intellektuell funktionsnedsättning över olika tidsperioder. Med kvalitativ innehållsanalys som metod har innehållet i fyra statliga utredningar kritiskt granskats för att problematisera och diskutera attityder och föreställningar om gruppen. Resultatet pekar på att diskurserna har färgats av de samhällsideologier och värderingar som var rådande vid tiden för respektive utredning. Kunskaper om personer med intellektuell funktionsnedsättning är av stor betydelse för att gruppen inte ska osynliggöras i samhället. Det är därför viktigt att fortsätta synliggöra och belysa ämnet. / In a historical perspective, people with intellectual disabilities have been a subject of varying discourses and attitudes. From being unwanted, displaced, mocked and persecuted, to be seen as citizens with legally enrolled rights. No other groups of people have been exposed for such a turn. The aim of this study is therefore to identity and explore constructions of people with intellectual disabilities in state public reports, published in different time periods. With qualitative content analysis as a method, four state investigations have been critically reviewed to problematize and discuss the beliefs and attitudes towards the group. The result indicates that the discourses have been affected by current social ideologies and values at the time of each investigation. Knowledge about people with intellectual disabilities is important in order for the group to not be invisible in the society. Therefore, it is significant to continue highlighting the subject.

Med tanke på den rådande klimatdebatten och den svenska flygskammen som pågår har en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största resetidning Vagabond genomförts. Vagabond skriver och tipsar om resmål och destinationer och uppmuntrar sina läsare att resa och upptäcka världen. Den drivande kraften bakom uppsatsen var således att se hur en stor svensk resetidning kan fortsätta att bedriva sin verksamhet, när allmänheten går mer och mer mot ett minskat resande. Tolv nummer av den fysiska tidningen, samt Vagabonds hemsida, analyserades. Syftet med studien var att undersöka om och hur den rådande klimatdebatten och den svenska flygskammen kunde urskiljas i innehållet, och hur resande gestaltas med hänsyn till denna debatt. De frågeställningar jag utgick min analys från var 1; Kan klimatdebatten och flygskammen urskiljas i Vagabond? I sådant fall hur? 2; Kommer tidningen med specifika förslag till klimatsmartare resealternativ? Hur framställs dessa? 3; Hur gestaltas resande, med hänsyn till klimatdebatten och flygskammen, i texterna? Analysen utgår från gestaltningsteorin och hur gestaltningar kan studeras för att se hur innehållet beskriver verkligheten, och vad innehållet representerar. Analysen är uppdelad i två delar. Den första delen analyserar om och hur flygskammen och klimatdebatten kan urskiljas, där en läsning av det mer direkta och framträdande innehållet genomförs. Den andra delen analyserar hur resande gestaltas, där en läsning av det inte lika direkta innehållet genomförs. En läsning som kräver mer tolkning. Det är tydligt att Vagabonds redaktion nåtts av debatten och försökt förtydliga detta för sina läsare, med tydliga kopplingar till, och fakta om, bland annat flygskammen och flygets utsläpp. Det har även skett en omgestaltning, från att gestalta resande där destinationen är målet till att gestalta resande där färden är en del av målet. Tåg lyfts fram som ett alternativt färdmedel och mer innehåll fokuserar på kortväga resor än tidigare.

Cirka hälften av alla barn med intensivvårdsbehov vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning. Det är stora skillnader mellan barn och vuxna vad gäller fysiologi, anatomi, sjukdomspanorama och omvårdnadsbehov, vilket ställer särskilda krav på kunskap och beredskap. Intensivvårdssjuksköterskor inom allmän intensivvård har sin huvudsakliga kunskap och erfarenhet inom omvårdnad och behandling till vuxna patienter men förväntas kunna vårda patienter i alla åldrar. Den vårdande relationen bygger på en förbindelse mellan patient och vårdare där patienten får utrymme att delge sina unika problem, behov och begär. Vid vård av barn ställs särskilda krav på den vårdande relationen och barnets familj utgör en viktig del vid omvårdnad och omhändertagande. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevda erfarenhet av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor. Efter transkribering av intervjuerna utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utgörs av fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är: Att vara en del av något stort, Samspel och känslighet i vårdrelationen, Betydelsen av samarbete och kontroll och Existentiella känslor och utmaningar. Intervjupersonerna upplevde att det var en krävande uppgift att vårda barn då det var sällan förekommande. Det framkom att stöd och rutiner var viktiga faktorer för att uppleva kontroll och trygghet i en ansvarsfylld situation. Familjens närvaro och delaktighet var framträdande i vårdrelationen. Vården av kritiskt sjuka barn påverkade och berörde intensivvårdssjuksköterskorna känslomässigt samtidigt som det upplevdes stimulerande och tillfredställande. När ett barns liv och hälsa hotas är det oerhört viktigt och värdefullt ur ett existentiellt perspektiv att barnets liv räddas.