The problem area in this thesis is that harassments, violence, vandalism, etc. caused by problematic users in Swedish public libraries are not particularly studied in the scientific community. This study’s purpose is to gain knowledge about the media image of social unrest in Swedish libraries and study which types of social unrest that happen according to the media and the narrative techniques that are used in these articles. The research questions are:   What problems regarding social unrest in Swedish libraries are lifted in news articles from 2015? Which narrative techniques are used in news articles to report about social unrest in public libraries during 2015? How can research of the articles, together with the narrative techniques, contribute to a further developed understanding about the studied problems? As theoretical framework I used Strömbäck’s (1998, 2009) theory of media logic. For method I used qualitative content analysis. 27 articles were found relevant. Social unrest by library users has become common in many libraries in Sweden. It’s affecting many users, libraries user-frequencies, work environment and personnel. All the articles use one or more of the narrative techniques within the media logic theory, and all the techniques are used in the 27 articles. By studying the two together I have reached another dimension for understanding the studied problems. Among other things it was concluded that some articles mostly blame the problems on adolescents and gangs, whilst other articles say that it’s in fact grown-ups that cause most of the problems.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter behöver stöd i, och förberedelse för att vårda patienter iett Palliativt skede. Vård i livets slut är ett prioriterat område. Sjuksköterskestudenternasmöte med död och döende har beskrivits väcka känslor av rädsla och ångest. Vård i livetsslutskede har visat sig ha en liten plats inom sjuksköterskeutbildningen. Studiens författarevill därför belysa vikten av att sjuksköterskeutbildningen lägger mer vikt vid undervisningkring palliativ vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning av attmöta patienter i ett palliativt skede. Metod: Studien använder sig av en kvalitativinnehållsanalys med en enkätundersökning där 75 sjuksköterskestudenter i från termin trebesvarade fyra påståenden i fritext. Resultat: Resultatet redovisas med två kategorier;Sjuksköterskestudenters kunskap och erfarenhet och att vara etisk korrekt genom att visaempati vid vård i livets slut. Utifrån kategorierna skapades underkategorier angåendesjuksköterskestudenternas uppfattning av att möta patienter i ett palliativt skede. Slutsats:Erfarenheter kan vara både positiva och negativa. Att kunna vårda svårt sjuka och döendepatienter är något som förväntas av sjuksköterskor oavsett arbetsplats. Det har i ett flertalstudier påvisats att sjuksköterskestudenter behöver stöd för att kunna vårda patienter i ettpalliativt skede då det kan väcka starka känslor hos sjuksköterskestudenten. / Background: Nursing students need the support to be prepared to nurture patients in apalliative stage. End-of-life care is a demanding area. The student's encounter with death anddying has been described as causing feelings of fear and anxiety. Care at the end of life hasbeen shown to have been a small part of nursing education. The author of this study,therefore, wishes to highlight the importance of nursing education putting more emphasis onteaching about palliative care. Purpose: The purpose is to describe nursing students'perception of meeting patients in a palliative stage. Methodology: The study uses aqualitative content analysis with questionnaire survey in which 75 students from the thirdterm can answer four statements in free text. Result: The results is presented with twocategories; Nursing students knowledge and experience lead to a profession and beingethically correct by showing empathy for care at the end of life. Based on the categories,subcategories were created that describe in more detail the students' perception of meetingpatients in a palliative stage. Conclusion: The experiences can be both positive and negative.Being able to care for severely ill and dying patients is something that is expected of nursesregardless of the workplace. It has been demonstrated in a number of studies that nursingstudents need support in order to care for the patients in a palliative phase as it can bringstrong feelings to the student.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur dagens verksamma förskollärare resonerar kring hur barn ges möjlighet till anknytning i förskolan och utifrån det kategorisera förskollärarnas olika åsikter. Studien har sin huvudsakliga utgångspunkt i relationell pedagogik men även inslag ur anknytningsteorin. Vi har använt oss av en kvalitativ data i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor tillsammans med fem verksamma förskollärare. Vår analys har genomförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där vi har kategoriserat förskollärarnas olika åsikter i relation till våra vetenskapliga utgångspunkter. Resultatet utifrån våra intervjuer visar att dagens verksamma förskollärare har väl uttalade åsikter kring anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande samt även hur de ser sig själva som anknytningspersoner. Det fanns vissa svårigheter med att identifiera olika kategorier då flera av respondenterna uttryckte liknande åsikter.  Vi har utifrån våra intervjuer och vetenskapsteoretiska utgångspunkter, identifierat och skapat oss en överblick över vilka olika kategorier som idag råder bland dagens verksamma förskollärares åsikter kring anknytning. Studiens huvudsakliga slutsats är, utifrån förskollärarnas åsikter och de kategorier som har identifierats att anknytning har en betydande roll för barns lärande och utveckling samt att de olika kategorierna visar tydligt på vad förskollärarna anser är viktigt för anknytningen i förskolan.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.

På senare år har strömmen av människor som flyr undan konflikt ökat markant. Det stora flertalet som söker sig till Sverige har en annan kulturell bakgrund med skilda värderingar och traditioner än den svenska. De har ofta ett modersmål som innebär svårigheter att kommunicera. En sviktande hälsa eller andra livshändelser gör att en stor del av dessa människor söker kontakt med den svenska sjukvården och då främst ambulanssjukvården eftersom de har fått information om det svenska nödnumret 112. Ambulanssjuksköterskors möten med människor som har en annan kulturell bakgrund eller där språket försvårar kommunikationen har blivit allt vanligare. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av sitt prehospitala omhändertagande när språket eller den kulturella skillnaden är en begränsning. Nio personer intervjuades, alla var anställda som ambulanssjuksköterskor med erfarenhet att möta dessa patienter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav slutgiltigt två huvudkategorier: ”Språket som begränsning” och ”Kulturella begränsningar” samt sju kategorier. Resultatet visar att den kontext som ambulanssjuksköterskan verkar inom på många sätt är extrem och utsatt, där snabba beslut ibland måste fattas med hjälp av mycket bristfällig eller helt utebliven information och möjlighet till stöd. Svårigheter att kommunicera med patient och närstående tillsammans med kulturella skillnader skapar många gånger frustration hos de inblandade men det beskrevs även hur berikande dessa möten kan vara. Erfarenheter och därigenom nya sätt att hantera dessa situationer var talande för flertalet av deltagarna. En tydlig önskan om att öka sin kunskap inom detta område, att bli mer kulturellt kompetent, var återkommande. En slutsats som kan dras är att ytterligare kulturell utbildning för ambulanssjuksköterskorna samt tolkhjälp skulle bidra till en god kommunikation med patienterna. Ambulanssjuksköterskorna skulle ha större möjlighet att ge information på ett kulturellt anpassat sätt om de fick en ökad kulturell kompetens.

No description available.

Cerebral Pares är en paraplybenämning på permanenta störningar i hjärnans neurologiska utveckling som inträffat under de tre första levnadsåren. Ungefär två av 1000 födda barn drabbas och det finns inget botemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med Cerebral Pares upplever möten med andra människor. Tre självbiografiska verk med fyra olika inifrånperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fem kategorier; att bli sedd för den jag är bakom funktionsnedsättningen, att vilja vara som alla andra trots funktionsnedsättningen, att vara i beroendeställning, att bli dömd på förhand och att mötas av respektlöshet och illa behandling. Resultatet visade att personer som levde med CP kände samhörighet när andra människor såg förbi deras funktionsnedsättning. De upplevde också att det gick åt mycket kraft när de skulle försöka vara som alla andra. Personer som levde med CP kände sig ofta särbehandlade och möttes av fördomar och att andra människor inte såg dem som jämställda personer. De upplevelser som beskrivs i denna studie kan tillsammans med vidare forskning bidra till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal förstår dessa personer bättre och kan utforma omvårdnaden på bästa sätt.

SAMMANFATTNING   Titel:                                    Identifiering av ohälsa i skolan   Författare:                           Lindström, Katharina; Månsäter, Maria   Institution:                          Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan Skövde   Program/kurs:                     Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15p   Handledare:                        Rune Svanström   Examinator:                        Browall, Maria     Sidor:                                  23   Nyckelord:                          Identifiering, hälsa, arbetssätt, skolsköterska, barn, ungdomar, kvalitativ innehållsanalys.      Bakgrund: Skolsköterskor har en nyckelroll när det gäller att identifiera ohälsa hos elever i skolan. Då den psykiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar i Sverige, har skolsköterskans roll förändrats i riktning mot ett allt mer hälsofrämjande och identifierande arbete. Syfte: Är att belysa vad skolsköterskor har för möjligheter och hinder att identifiera ohälsa hos barn och ungdomar i skolmiljön. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes till denna studie där nio stycken intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Data materialet analyserades med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Resultat: resultatet av studien presenteras under fyra huvudkategorier som beskriver hur skolsköterskan kan identifierar ohälsa hos barn och ungdomar i skolan. Den första huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan kan identifiera ohälsa med hjälp av arbetsrutiner. Den andra huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan identifierar ohälsa genom olika sorters observationer. Tredje huvudkategorin belyser vikten av samarbete kring skolbarnen för att identifiera eventuell ohälsa. Den fjärde kategorin presenterar hur organisationen kan motverka skolsköterskans möjlighet att arbeta hälsofrämjande i skolans miljö, samt brister som finns för att skolsköterskan ska kunna identifiera fler elever med ohälsa. Konklusion: Skolsköterskan kan genom sitt arbete, verktyg och kollegor identifiera och förebygga ohälsa inom skolans miljö. Lättaste sättet att identifiera ohälsa var genom individuella samtal så som hälsosamtalet, men även skolgården, matsalen och korridoren var bra ställen att identifiera ohälsa i skolan.

In 2015 Skolverket presented a study which said that new editions of textbooks are too alike the old editions, and therefore have difficulties to meet the educational requirements set by Lgy11. The aim of this study is therefore to analyze how the textbooks Under samma himmel and Religion: för gymnasiet 1 portrays Judaism, Christianity and Islam to see if they reach a specific goal of Lgy11. The method that is used in this study to analyze these textbooks is a content analysis. The result of the study showed that both textbooks did not reach the goals of Lgy11. Christianity got the most space in the textbook and was portrayed as a heterogeneous religion, which may have its explanation in the exceptional position the religion has in Lgy11. Judaism although was portrayed as a Swedish religion due to lack of information about Judaism abroad, and Islam was portrayed as a homogenous religion due to lack of extended information about its different groups and ways to interpreted the religion. Therefore, the textbooks do not meet the requirements of Lgy11 and needs to be supplemented to meet the educational goals.

Självskadebeteende innebär icke-suicidal självskada på den egna huden eller icke- dödliga handlingar som självmordsförsök och överdosering. Bland tonåringar och unga är prevalensen särskilt hög, och det är av vikt att veta hur sjukvårdspersonal kan bli bättre på bemötande för att hjälpa dessa personer i en många gånger svår livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur unga personer upplever vård i samband med självskadebeteende. Självbiografiska texter i två icke-fiktiva böcker analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv och manifest ansats. Resultatet visade i hög grad att unga varken upplevt att de har blivit sedda eller fått vård. De utsattes många gånger för ett bestraffande maktsystem där de i underläge utsattes för övergrepp, många gånger med ökat självskadebeteende som följd. De upplevde ensamhet, rädsla och många gånger en osäkerhet hos vårdpersonal. I resultatet framkom också positiva upplevelser där de unga känt sig sedda och fått vård. I denna del har de känt sig sedda som personer med unika behov, de har känt omsorg från personalen och de har blivit bemötta med respekt och vänlighet. Studien visar på betydelsen av ett etiskt förhållningssätt i bemötandet av patienter med självskadebeteende. Grundpelarna i bemötandet är acceptans och tilltro till individens förmåga att integrera sin person i den verklighet de lever i.