Att drabbas av akut sjukdom är fysiskt och psykiskt påfrestande för den enskilda individen. Akutmottagningen är ofta den första kontakten patienten har med vården. Många människor som besöker akutmottagningen är svårt sjuka eller skadade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Aktuell forskning söktes fram i två databaser. Elva artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och bedömdes hålla medel till hög kvalitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes. Detta resulterade i fyra kategorier; “Att kommunikation och tillräcklig information är värdefullt”, “Att vara tvungen att vänta länge”, “Att inte känna sig sedd och tagen på allvar”och ”Att känna sig sedd och lyssnad på. Resultatet visade hur betydelsefullt information och kommunikation var för vårdupplevelsen på akutmottagningen. Många patienter delade upplevelsen av att väntan var en stor del i att vårdas på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta det humanistiska perspektivet och se till människan som en helhet för att kunna skapa sig förståelse ur ett patientperspektiv.

No description available.

Interhospitala överflyttningar där anestesisjuksköterskor ansvarar för kritiskt sjuka patienter ökar i dagens samhälle. Hur anestesisjuksköterskor upplever dessa överflyttningar är oklart, då forskningen inom ämnet fortfarande är relativt begränsat. Syftet med examensarbetet var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att delta i interhospitala överflyttningar av kritiskt sjuka patienter. Åtta anestesisjuksköterskor har deltagit i semistrukturerade, öppna intervjuer vilka analyserats via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de flesta anestesisjuksköterskorna upplevde interhospitala överflyttningar av kritiskt sjuka patienter som något positivt. De menade att de utvecklades i sin yrkesroll och fick ökat självförtroende efter de överflyttningar som varit lyckade. Dock kunde de känna sig stressade i miljön utanför sjukhus, där ovana anestesisjuksköterskor upplevde mer stress. Men samtidigt upplevde flera intervjupersoner att situationen gjorde dem mer skärpta. Stress kunde upplevas i samband med hantering av medicinteknisk utrustning och läkemedel då det ibland skiljde sig åt från det anestesisjuksköterskorna vanligtvis använde. Anestesisjuksköterskor som hade längre erfarenhet av yrket kände sig tryggare än de med kort erfarenhet i att ansvara för patienter under överflyttning. Överflyttningar där barn skulle förflyttas till annat sjukhus var något som i flera intervjuer upplevdes som svårt och utmanande. Ytterligare forskning skulle kunna leda till en ökad förståelse för anestesisjuksköterskors arbete och ansvar under interhospitala överflyttningar.

Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn på barnavårdscentralen (BVC) regelbundet under barnets fem första levnadsår enligt barnhälsovårdsprogrammets riktlinjer. I BHV-sjuksköterskans uppdrag ingår att ge stöd till föräldrar för att ge dem möjlighet att växa in i föräldrarollen. Tidigare forskning visar att föräldrar uttrycker att stödet från BHV-sjuksköterskan är av stor betydelse och att brister i relationen kan leda till osäkerhet i föräldrarollen och en känsla av otrygghet. Syftet med studien var att ta reda på BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar. Åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades kring sina erfarenheter och för att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning. Resultatet visar att genom ett förhållningssätt som bygger på lyhördhet och inkännande och genom att visa intresse och lyssna skapas goda möjligheter för en god relation. Att ge stöd och råd utifrån föräldrarnas behov möjliggör ett vårdande möte. Hembesök som är den första kontakten beskrivs som den viktigaste och värdefullaste förutsättningen när det gäller relationsskapande. För att bygga upp en trygg relation krävs tillgänglighet och kontinuitet. BHV-sjuksköterskor beskriver utmaningen med anmälningsplikt, psykisk ohälsa och kulturella skillnader. När det gäller anmälningsplikten beskrivs vikten av ärlighet och öppenhet gentemot föräldrarna som en viktig faktor. Vid psykisk ohälsa hos föräldrar belyses betydelsen av att tidigt uppmärksamma tecken på detta för att kunna erbjuda stödjande insatser. När det gäller kulturella olikheter framkommer det att språkförbristning kan vara en utmaning när det gäller att skapa en tillitsfull relation. I diskussionen lyfts resultatet utifrån barnets perspektiv och rättigheter utifrån barnkonventionen.

No description available.

Bakgrund: Äldre personer ställs inför mycket när åldrandets process vidtar och ska få leva ett värdigt liv. Det särskilda boendet är den äldre personens egna hem där omvårdnaden ska vara individanpassad. Sjuksköterskans ansvar är att främja den äldres hälsa vilket är starkt förknippat med autonomi och självbestämmande. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Resultat: De äldre personers upplevelser på särskilt boende beskrivs i fyra huvudkategorier: ”Att friheten begränsas”, ”Att tvingas acceptera det nya livet”, ”Att vara beroende” och ”Att förlora sin identitet”. Äldre personer hade negativa uppfattningar och upplevelser på särskilt boende. De kände att deras självbestämmande och identitet togs ifrån dem. De äldre kände sig fängslade och inlåsta och upplevde sig som ett objekt. Det fanns även positiva upplevelser som förbättrade hälsan för den äldre. Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap för att stödja och vårda den äldre personen. Personen ska ses som en unik individ med olika behov och att arbeta personcentrerat kan hjälpa sjuksköterskan att främja den äldres hälsa och identitet utifrån deras självbestämmande. Fortsatt forskning inom området behövs för att utveckla och ge den äldre den bästa vården.

Bakgrund Många akutmottagningar tar emot patienter i alla åldrar trots att de är anpassade för den vuxna patienten. Sjuksköterskor bör besitta kunskap kring alla patienter som är i behov av akutsjukvård, oavsett ålder. Det finns en komplexitet i vården av barn då de har en annan fysiologi och utveckling att beakta gentemot vuxna. Sjuka eller skadade barn är en sällanföreteelse på akutmottagningar och detta medför en utmaning för sjuksköterskor att upprätthålla kunskap i vårdandet. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn på en akutmottagning anpassad för vuxna. Metod Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en akutmottagning. Dessa bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Ur analysen framkom två teman. Svårigheter i att skapa en säker vård utgjordes av kategorierna Otillräcklighet och Barriärer i vårdandet med tillhörande subkategorier. Adaption en förutsättning för god vård bildades av kategorierna Unikt vårdande och Trygghetsfaktorer i vårdandet med tillhörande subkategorier. Slutsats Sjuksköterskor upplevde sig otillräckliga i vården av barn på akutmottagningen samt att flertalet barriärer stod i vägen i skapandet av en säker vård. Dessa barriärer utgjordes av en upplevelse av kompetensbrist eller en avsaknad av gehör från läkarna på akutmottagningen i vården av barn. Sjuksköterskor beskrev en adaption av vårdandet för att skapa förutsättningar till en god vård. Adaptionen medförde en eftertänksamhet i vården där barnets bästa beaktades. Förvärvad erfarenhet gällande denna mångfacetterade patientkategori skapade en trygghet i vårdandet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat världen över. Depression och användandet av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt det sista decenniet. Psykisk ohälsa påverkar inte bara individen själv utan även personer i dennes närhet. Fysisk aktivitet är något som däremot har minskat trots att forskning visat att fysisk aktivitet har goda effekter på personers psykiska ohälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Metod: Tio kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med fokus på personers upplevelser. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier. Dessa slutkategorier var: Distraherar från känslor av psykisk ohälsa, ökar självförtroende och självkänsla, sociala interaktioner gynnas, medför en känsla av positivitet och glädje, bättre struktur i vardagen och psykisk ohälsa medför hinder för fysisk aktivitet. Slutsats: Fysisk aktivitet kan både lindra symtom och vara ett verktyg när det gäller att leva ett hållbart liv vid psykisk ohälsa. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet. Det kan leda till att sjuksköterskor lättare kan inkludera fysisk aktivitet vid omvårdnadsplaner och omvårdnadsåtgärder i arbetet med personer som lider av psykisk ohälsa.

Barn- och ungdomstiden förknippas normalt med en förväntan att barnet har en lång framtid framför sig. När ett barn drabbas av obotlig sjukdom och det inte längre finns någon botande behandling övergår vården till palliativ vård. Att vårda ett barn som befinner sig i livets slutskede innebär för sjuksköterskan flera påfrestningar. För att sjuksköterskor ska kunna möta och hantera dessa krävande situationer är det viktigt med kunskap inom områden som bemötande, etiska principer, palliativ vård och hur ett professionellt förhållningssätt tillämpas i familjecentrerad omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede. En litteraturstudie genomfördes med 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier som beskrev att sjuksköterskor upplevde arbetet som givande trots att det var krävande. De upplevde en brist på kunskap gällande palliativ vård och detta ledde till en känsla av osäkerhet i deras roll och då var stödet från kollegor extra viktigt. Sjuksköterskor upplevde även att det växte fram en nära relation till både patienten och dennes familj och därför kunde det vara svårt att vara professionell.  De svåra situationerna i livets slutskede gör att tid för reflektion och stöd inom personalgruppen blir en viktig intervention för att öka hälsan hos sjuksköterskor och minska risk för utbrändhet eller att sjuksköterskor lämnar verksamheten. Att fokusera på det som är positivt och givande kan ge en känsla av att omvårdnad av barn i livets slutskede är meningsfullt och inte endast tungt och sorgligt.

This study examines how one of the most influential Swedish newspapers, Aftonbladet,reports about the suburb Rosengård. Rosengård is located in Malmö and have become asymbol of Sweden’s suburbs and immigration policy. Both national and internationalmedia have reported about organized crime, shootings and different social problems inRosengård. The area is considered to be a particularly vulnerable area. At the sametime, many researchers believe that the media reporting regarding suburbs does notnecessarily correspond to the reality. The methods used in this study are a quantitativeand qualitative content analysis. The material studied are news articles concerningRosengård that were published in Aftonbladet in the last five years. The purpose was to,based on Goffman’s framing theory, investigate how Aftonbladet frames Rosengård andthe people who lives there. The purpose was also to investigate whether Aftonbladet,based on Hall’s and Said’s theories of representation and orientalism, creates an “us andthem”-perspective. The results show that Rosengård is portrayed as a criminal andproblematic area. As in previous research about media and suburbs, the results of thisstudy show that Rosengård is presented as a different and deviant area in comparison tothe “ordinary society”. It is rarely people living in the area who are quoted, referencedor described in the articles. Instead, it is often the police or government officials whogets to describe the situation in Rosengård. In cases where the residents in the area areallowed to speak, or are described, it is often based on their role as immigrants. The factthat these articles emphasize that the residents are immigrants but have made a careerand are against crime, we believe that Aftonbladet creates an us-and-them-perspective.This is based on that Aftonbladet portrays the residents as exceptional cases to “theordinary immigrant”. The consequences of Aftonbladet frames could be that the societygets an idea of the area that does not have to agree with the reality and that Rosengårdbecomes even more segregated.