Bakgrund: Distriktssköterskan inom barnhälsovården ansvarar för att erbjuda alla barn att vaccineras enligt barnvaccinationsprogrammet. När ett nytt vaccin tillkommer i barnvaccinationsprogrammet är det distriktssköterskans uppgift att leda införandet och informera om evidens kring vaccinet till vårdnadshavare, så att de kan fatta beslut om vaccination till sitt barn.  Distriktssköterskan har vid tidigare införanden av vaccin i barnvaccinationsprogrammet upplevt svårigheter gällande bristande stöd och information avseende vaccinet från organisationen. Syfte: Beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att införa vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med 13 distriktssköterskor inom barnhälsovården i Mellansverige. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: I analysen framkom två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var, Förutsättningar vid förändring och Förhållningssätt hos vårdnadshavare. Distriktssköterskans erfarenhet är att det krävs förberedelser och stöd från organisationen för att skapa goda förutsättningar för implementering. Distriktssköterskan behöver kunna anpassa den information som ges till vårdnadshavare eftersom de har olika förhållningssätt till vaccin och kunskap. Slutsats: Möjlighet till förberedelse främjar god implementering. Förtroende för distriktssköterskan ökar chansen att vårdnadshavaren önskar vaccinera sitt barn. / Background: The district nurse in child health care is responsible for offering all children vaccines from the child vaccination program. When a new vaccine is added to the child vaccination program, the district nurse leads the implementation and communicate evidence to the guardian, so they can make decisions about vaccination for their child. In previous implementations of vaccines in the childhood vaccination program, the district nurse has experienced difficulties with insufficient support and information from the organization. Purpose: Describe the district nurse experience of introducing rotavirus vaccination into the child vaccination program in child health care. Method: The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach, with semi-structured interviews with 13 district nurses in child health care in Central Sweden. The analysis was performed with a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Results: The study resulted in two categories Conditions for change and Approach of guardians and six subcategories. The district nurse experienced that preparation and support from the organization is required for good implementation. The guardian has different approaches and levels off knowledge regarding vaccines and the district nurse need to adapt the information. Conclusion: Opportunity for preparation promotes good implementation. The district nurse needs to be able to adapt the information given to the guardians because they have different approaches to vaccines and knowledge.

När världen drabbas av en pandemi ställs hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att möta patienten och kan ställas inför etiskt svåra val. I vårdsammanhang handlar etik om hur den enskilda patienten bör behandlas och där integritet och självbestämmande respekteras. COVID-19 pandemin ger upphov till etiska, rättsliga och praktiska prövningar både för individen och nationen. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin. Studien som genomfördes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta deltagare, fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor, från två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Analysen resulterade i tre kategorier; Försöka skapa trygghet och stöd för patienter, Påverkas av känslan att inte kunna göra det rätta och att inte räcka till och Ett förändrat arbetssätt och rutiner medför svårigheter och utmaningar. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna trygghet för att kunna göra det rätta för patienten. En annan etisk aspekt de upplevde var maktlöshet när de inte kunde påverka situationen. Nya rutiner och riktlinjer var nödvändiga och underlättade deras arbete. Slutsatsen är att etisk reflektion är betydelsefullt för att sjuksköterskan ska känna att det rätta görs för patienten samt att en god vård bedrivs.

Introduktion: Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som drabbar personer i åldern 40-50 år oberoende av kön. Sjukdomen har diffusa symtom som påverkar flera organsystem; leder, hud och naglar. Dessa diffusa symtom leder till att PsA är svår att diagnostisera och personer får gå utan behandling länge. För att kunna förbättra livskvaliteten för personer med PsA krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå personers upplevelse av att leva med PsA, för att kunna bemöta dessa personers behov. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med psoriasisartrit. Metod: Litteraturstudien baserades på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att leva med PsA beskrivs i 5 huvudkategorier. Till följd av sjukdomen upplevde personer sig begränsade i sitt privatliv och arbete. De upplevde även en misstro och oförståelse från vård och omgivning, vilket ledde till en ångest, depression och en känsla av att vara annorlunda jämfört med friska personer. Personer med PsA hanterade sin sjukdom genom att uthärda, tänka positivt och försöka leva “normalt”. Slutsats: Att bemöta en person med PsA är komplext och kräver att människan ses som en helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård, men ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunna bemöta personer med PsA.

Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem som ökar i flera delar av världen. Övervikt hos barn medför ofta ett fysiologiskt och psykologiskt lidande. Samtidigt är risken stor att övervikt bibehålls i vuxen ålder vilket ökar risken att utveckla folkhälsosjukdomar. Det råder behov att arbeta förebyggande i tidig ålder. I Sverige är skolan och elevhälsan en betydelsefull plats för att arbeta hälsofrämjande. På elevhälsan arbetar skolsköterskan som är väl positionerad för att identifiera och arbeta med övervikt. Dock finns ett flertal utmaningar beskrivna i tidigare litteratur varvid behov föreligger att fortsätta undersöka om problemet fortfarande kvarstår.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med övervikt hos barn i åldern 6–12 år. Metod: För att besvara syftet genomfördes en empirisk studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju skolsköterskor deltog i studien. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet. Dataanalys av textmaterialet skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Elo och Kyngäs. Analys genomfördes utifrån en induktiv och manifest ansats. Resultat: Resultatet ledde fram till fyra generiska kategorier vilka var påverkansfaktorer vid övervikt hos barn, strategier i arbetet, utmaningar i mötet med barn och deras föräldrar och ett område som behöver utvecklas.  Slutsats: Skolsköterskors erfarenheter är att området är känsligt och komplext. Samma utmaningar kvarstår fortfarande som förhindrar att omvårdnadsarbetet uppnår fullgod kvalité. Behov av mer samverkan med andra parter är stort. Vidare behöver effektivare kommunikationsstrategier- och metoder utformas och arbetet behöver genomföras utifrån en bättre struktur.

Bakgrund: Sexualiteten hos människan är väldigt komplex och individuell där det är många faktorer som spelar roll. Skador och funktionsnedsättningar kan hota den sexuella hälsan men även sjukdomar som cancer kan ha liknande effekt. Att leva med cancer innebär en stor påverkan på individens fysiska och psykiska mående där även sexualitet på något sätt påverkas. Personer som drabbats av cancer vill samtala med någon om sin sexuella hälsa, men alla får inte den möjligheten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av kommunikationen kring den sexuella hälsan hos personer som lever med cancer. Metod: Metoden som användes för denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där tio artiklar analyserades. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem slutkategorier: Att vilja prata om sexuell hälsa och känna att någon lyssnar, Att bli avvisad när samtalet initierades, Att vårdpersonalens karaktär samt relation till dem var av betydelse då ämnet är privat, Att inte prioritera samtalen om sina sexuella besvär på grund av tidsbrist och slutligen Att informationen som gavs var bristfällig och inte individanpassad. I resultatet framkom det att personerna kände sig avvisade i försök att lyfta sin sexuella hälsa vilket fick personerna att känna sig övergivna. Vårdtagarna upplevde även att informationen kring deras sexuella besvär var bristfällig och ämnet var obekvämt att prata om. Resultatet visade även att relationen till vårdgivaren och dennes sätt att vara påverkade vårdtagarnas benägenhet att prata om sina sexuella besvär. Slutsats: Genom en ökad förståelse och rätt hjälpmedel kan det minska vårdtagarnas lidande relaterat till deras sexuella problem.

Studien tar sin utgångspunkt i den breda frågan om normativa ställningstaganden i staters utrikespolitik. Studiens syfte är att skapa en förståelse för vikten av att studera normer i kopplat till utrikespolitik, i studier som ämnar öka förståelsen för på vilket sätt normer påverkar staters utrikespolitisk. Feministisk IR och Naila Kabeers teori om stärkt egenmakt ligger till grund för teoridelen och belyser vikten av begreppen moral, genus, makt och egenmakt kopplat till utrikespolitik. Studiens resultat har påvisat att det finns ett behov av att studera normer kopplat till staters utrikespolitiska handlingsplan för att skapa en djupare förståelse för staters utrikespolitik. Genom att studera egenmakt i relation till Sveriges feministiska utrikespolitik synliggörs ett behov av att studera normativa ställningstaganden kopplat till utrikespolitiken. Detta eftersom att Sveriges utrikespolitiska handlingsplan bygger på analys och lösningar utifrån feministisk teori. Studiens påvisar ett behov av vidare studier av normers påverkan på staters utrikespolitik för att få mer kunskap om på vilket sätt normativa ställningstaganden påverkar staters utrikespolitiska analys, beteenden och beslut. / The study is based on the broad issue of normative positions in state foreign policy. The purpose of the study is to create an understanding of the importance of studying norms related to foreign policy, in studies aim at increasing an understanding of how norms affect the state's foreign policy. Feminist IR and Naila Kabeer's theory of strengthened empowerment forms the basis of the theory aspect, and highlights the importance of the concepts of morality, gender, power and empowerment linked to foreign policy. The study's findings have shown that there is a need to study norms linked to state's foreign policy action plan to create a deeper understanding of state's foreign policy. By studying empowerment in relation to Sweden's feminist foreign policy, there is a need to study normative positions related to foreign policy. This is because Sweden's foreign policy action plan is based on analysis and solutions based on feminist theory. The study demonstrates the need for further studies of the impact of norms on the state's foreign policy to gain more knowledge of how normative positions affect the state's foreign policy analysis, behavior and decision making.

Nyhetstidningar influerar sina läsare genom att rama in sina texter på olika sätt i ledarartiklarna. Denna kvalitativa innehållsanalys visar hur Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden positionerar sig genom sina politiskt ideologiska hemvister för att föra fram sina budskap gällande klimatförändringarna. Det teoretiska perspektivet som används för att analysera resultatet är inramningsteori tillsammans med ideologibegreppet. Resultatet blev att tidningarna, utifrån kategorierna “orsak” och “åtgärd”, ramade mer eller mindre in klimatförändringarna inom områdena: ekonomi, politik, kunskap och/eller konsumtion. Tidningarna gestaltar klimatförändringarna på olika sätt, där vi har sett ett mönster mellan de vänsterlutande tidningarna som betonar att läget är akut och att åtgärder måste sättas in snarast, medan de högerlutande tidningarna visar sig mer passiva till problemet och ser på det på ett långsiktigt plan. / Newspapers influence their readers by framing their texts in different ways in the editorial articles. This qualitative content analysis shows how Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Samtiden are positioning themselves through their politically ideological residences in order to convey their messages regarding climate change. The theoretical perspective used to analyze the result in this study is framing theory and ideology. The result showed that the newspapers, based on the categories “cause” and “action”, framed climate change more or less in the area of: economics, politics, knowledge and/or consumption. The newspapers portray climate change in different ways, where we have seen a pattern between the left-wing newspapers that emphasize the situation as acute and that measures must be put in place as soon as possible, while the right-wing newspapers appear more passive to the problem and view it as a long-term plan.

Introduktion: Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) är den vanligaste kroniska reumatiska sjukdomen som drabbar barn och ungdomar upp till 16 års ålder. Att vara fysiskt aktiv som ung person med JIA är extra viktigt för att lindra symptom. Fysioterapeutisk behandling är en av insatserna som lindrar besvären tillsammans med en anpassad och kontinuerlig vård i stort. Syfte: Att undersöka barn och ungas samt deras föräldrars erfarenheter av fysioterapeutisk behandling av Juvenil Idiopatisk Artrit och hur delaktiga barn och unga varit i den egna vården. Metod: Intervjuer och workshops med totalt 10 stycken deltagare analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var barn och unga vuxna med JIA samt deras föräldrar. Resultat: Resultatet bestod av fem kategorier som handlade om blandade erfarenheter av fysioterapeutisk behandling, att hemövningar borde anpassas mer efter patienten, vikten av ett professionellt bemötande, sjukhusbesök som behöver förbättras samt bristfällig delaktighet för barn i vården. Kategorierna utgjorde tillsammans ett tema - “Barn och unga vill ha större utrymme att få bestämma i den egna vården” som beskrev barn och ungas upplevelser om fysioterapi, vården i stort och deras delaktighet i den egna vården. Konklusion: Barn och unga vuxna har önskemål om att vara mer delaktiga i den egna behandlingen. Erfarenheterna av fysioterapeutisk behandling är blandade. För att få en mer tydlig bild av erfarenheterna av fysioterapi bör framtida studier med workshops och intervjuer som syftar till att undersöka fysioterapeutisk behandling genomföras.

Akutmottagning är en plats patienter besöker för att få behandling för akut sjukdom eller skada. Patienter på akutmottagningen är akut, svårt sjuka och kan ha många upplevelser som är relaterade till såväl deras sjukdom som deras besök på akutmottagningen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att besöka akutmottagningen. 10 artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; “att känna frustration relaterat till lång väntetid med bristande tillsyn”, “att inte känna förståelse för sitt hälsotillstånd”, “att behöva genomgå obehagliga undersökningar och känna sig exponerad”, “att ljud, ljus, dofter, möbler och stressig atmosfär försämrade besöket”, “att inte bli involverad eller betrodd” och “att känna sig sedd samt att bli bemött med lyhördhet och respekt”. Resultatet visade att gott bemötande, information och humanistisk människosyn var viktiga förutsättningar i patientens upplevelser på akuten. Vidare visade resultatet att en högljudd, stökig miljö, stressad vårdpersonal och brist på information och kommunikation försämrade patienters upplevelse av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta patienten ur helhetsperspektiv för en fördjupad förståelse för deras upplevelse så hen kan ge en ändamålsenlig omvårdnad.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett stort växande folkhälsoproblem som människor lider av världen över. Sjukdomen är progressiv och kräver livslång medicinsk behandling och ofta livsstilsförändringar. Att leva med en långvarig sjukdom som hjärtsvikt är komplext och kan innebära stora påfrestningar i det dagliga livet samt påtvingade begränsningar både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden kring personer med hjärtsvikt, där utbildning i egenvård är avgörande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av begränsningar hos personer som lever med hjärtsvikt. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitativ design användes och elva vetenskapliga studier analyserades systematiskt med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet visade att personers upplevelser av dessa begränsningar tar sig olika uttryck, samt påverkade det dagliga livet och livskvalitén i stor utsträckning. Slutsats: Denna litteraturstudie kan användas för att fördjupa förståelsen för personens upplevelser vilket skapar förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Det finns behov av vidare omvårdnadsforskning med fokus på hjärtsviktens svårighetsgrad kopplat till upplevelserna, för att kunna stödja och hjälpa personer med individuella, riktade insatser.