Bakgrund: Behandling av bensår är en del av distriktssköterskans kompetensområde och vardag i hemsjukvården. Vetskapen om vikten av kompression och omläggningsmaterial är något som de flesta distriktssköterskor har kunskap om, däremot är det oklart gällande erfarenheter kring kostens betydelse för sårläkning.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av kostens betydelse i samband med bensårsbehandling.  Metod: Studien har utgått från en induktiv kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med 11 distriktssköterskor samt tre sjuksköterskor från åtta olika hemsjukvårdsområden. Genom en kvalitativ innehållsanalys erhölls tre huvudkategorier; distriktssköterskans erfarenhet av kostens betydelse, samverkan ger goda förutsättningar och distriktssköterskans dialog med patienten om kost samt åtta underkategorier.  Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskornas erfarenhet är att de har tillräckliga kunskaper om kostens betydelse i samband med bensår men att det finns behov av ytterligare kompetensutveckling. Erfarenheten är även att det är viktigt med ett gott samarbete med personal i hemtjänsten. Distriktssköterskornas erfarenhet är att det är betydelsefullt att samtala med patienterna kring deras kostvanor och dess betydelse för en optimal sårläkning. Det finns dock en avsaknad av rutiner för hur detta ska kunna genomföras på lämpligt sätt.  Slutsats: En gemensam fortbildning kring kost och bensår skulle kunna bidra till en ökad samsyn hos samtlig omvårdnadspersonal och genom att använda ett gemensamt kvalitetssäkrat bedömningsverktyg skulle arbetssättet kunna förtydligas.  Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, personcentrerad vård, sårläkning / Background: The treatment of leg ulcers is a part of the district nurse´s area of expertise and everyday life in home care services. Knowledge of the importance of compression and conversion materials is something that most district nurses are familiar with, however it is unclear current experiences regarding the importance of diet for wound healing.  Aim: The purpose was to describe the district nurse´s experiences of the importance of diet in connection with leg ulcer treatment.  Method: The study has been based on an inductive qualitative method. Interviews were conducted with 11 district nurses and three nurses from eight different home health care areas. Through a qualitative content analysis, three main categories were obtained; the district nurse´s experience of the importance of diet, collaboration provides good conditions and the district nurse´s dialogue with the patient about diet and eight subcategories.  Result: The result show that the district nurses´ experience is that they have sufficient knowledge of the importance of diet in connection with leg ulcers but that there was a need for further skills development. The experience is also that it is important to have a good collaboration with staff in the home care service. The district nurses´ experience is that it is important to talk to the patients about their dietary habits and its importance for optimal wound healing. However, there was a lack of procedures for how this could be implemented appropriately.  Conclusion: A joint training on diet and leg ulcers could contribute to an increased consensus among all nursing staff and by using a common quality-assured material the working method could be clarified.  Keywords:  Qualitative content analysis, person-centered care, wound healing

Vården för kvinnor efter en förlossning är ett aktuellt ämne. Problem som kan uppstå för en kvinna efter en förlossning är bland annat urinläckage, smärtor i underlivet och svårigheter med samlivet vilket i sin tur kan leda till en sänkt livskvalitet. Bäckenbottenträning är en metod för att stärka muskulaturen i bäckenet och detta kan minska besvär av urininkontinens eller andra besvär i underlivet. För att ta reda på och om möjligt förbättra vården postpartum var syftet med studien att undersöka kvinnors upplevelse och erfarenheter av bäckenbottenträning postpartum. Åtta kvinnor intervjuades i samband med deras kontroll efter förlossning på barnmorskemottagningen. Majoriteten av informanterna var förstföderskor med en grad 1 eller grad 2 bristning. Genom kvalitativ innehållsanalys kondenserades och kodades materialet och delades sedan upp i kategorier. I resultatet framkom tre huvudkategorier: Låg prioritering av bäckenbottenträning, varierande kunskap och information kring bäckenbottenträning och bäckenbottenträning är ett intimt område. Informanterna uttryckte att bäckenbottenträning prioriterades bort då vården av det nyfödda barnet låg i fokus. De uttryckte även en osäkerhet kring vad bäckenbottenträning var och hur och när den skulle utföras trots att de alla fått information. Informationen de fått var ofta skriftlig med varierande kvalitet och vissa hade även fått eller själva tagit initiativ till en mer praktisk information. En enhetlig och evidensbaserad kunskap hos barnmorskor och förståelse för kvinnors behov och prioritering av bäckenbottenträning borde eftersträvas för att öka motivation och följsamhet hos kvinnor postpartum.

Bakgrund: Barnafödande kan vara en livsomställande händelse och stödet kvinnor behöver efter en förlossning är individuellt. Stöd från vårdpersonal och närstående är en viktig resurs för kvinnors välmående och uteblivet stöd kan medföra risk för utvecklande av fysisk och psykisk ohälsa. Identifiering av kvinnors erfarenheter av stöd skulle kunna stärka barnmorskan i rollen som professionell vårdare och öka förståelsen för vikten av individanpassad vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av stöd postpartum. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Insamling av data genom semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna önskade mer förberedande information om postpartumtiden under graviditeten. Under tiden på eftervårdsavdelningen fanns behov av information för att känna trygghet i handhavandet av barnet, vid amning och för möjlighet till egenvård. Stöd från vårdpersonal och närstående beskrevs viktigt för kvinnornas välmående. Efter hemkomsten från sjukhuset var tillgänglighet till vården för stöd vid behov värdefullt och kunde minska känslan av oro. Konklusion: Kvinnor har behov av individanpassat stöd från vården och informativt stöd ökar kvinnors förmåga att hantera den nya rollen som förälder. Gott omhändertagande och närvaro av personal ses som betydande faktorer för kvinnors upplevelser av stöd.

När en smittsam sjukdom sprids över världen påverkas hälso- och sjukvårdspersonal i sitt arbete. Ett nytt coronavirus som kallas covid-19 verifierades i slutet av år 2019 vilket senare klassades som en pandemi. Distriktssköterskor inom primärvården är ofta första kontakten för patienter vilket gör att de befinner sig i smittans frontlinje. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av det dagliga arbetet på hälsocentraler under covid-19 pandemin. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev fyra teman vilka benämndes Oro, stress och förlorad kontroll påverkar hälsan, Vara tvungen att förändra sättet att tänka och arbeta, Att få omfattande information som ibland känns otydlig samt Dra lärdom och tro att det ska leda till förbättring. Oron berörde ovissheten kring den egna, närståendes och patienters hälsa samt de egna arbetsuppgifterna. Nya arbetssätt och rutiner tvingade även distriktssköterskorna till att tänka i nya banor och samarbeta på en ny nivå samt att ta del av omfattande information. Slutsatser som kan dras är att distriktssköterskors erfarenheter bör tas tillvara för att förbättra arbetsmiljön och även för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier.

Trots lagliga föreskrifter och tydliga forskningsresultat är problemet med sexuella trakasserier utbrett inom arbetslivet. Utifrån ett senmodernt perspektiv belyser studien hur sexuella trakasserier kan förstås och diskuteras. Studien syftar till att undersöka hur sexuella trakasserier visar sig i arbetslivet genom berättelserna i metoo-uppropen. Arbetet har en induktiv ansats och använder kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet mynnar ut i fem teman som alla berör gränser på olika sätt: Förlängning av fritiden, Skämten och skratten, Handlingsutrymme, Ansvarsfrågan samt Sexuella trakasserier - Begreppets gränser. Studiens slutsatser visar bland annat på att diskussionen och definitionen av vad som är sexuella trakasserier måste förtydligas. Det är därmed arbetsgivarens ansvar att se till att detta implementeras på arbetsplatsen.

Många äldre personer är eller kommer att bli beroende av hjälp och stöd för att klara sitt dagliga liv, vilket kan medföra behov av att flytta till ett särskilt boende för att ha tillgång till hjälp och omvårdnad under hela dygnet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva äldre personers upplevelser av att flytta från sitt eget hem till särskilt boende. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ, manifest ansats. Artiklar som valdes ut till studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Valet av denna metod grundade sig i att de äldres upplevelser skulle beskrivas med deras egna ord. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna sig mer beroende av hjälp, delaktighet i beslut och acceptans av flytten till särskilt boende, upplevelser av det särskilda boendet som boendeform samt betydelsen av att upprätthålla sociala relationer. Resultatet visade att när en person blir äldre och har behov av hjälp så behöver den individen anpassa sig efter de nya omständigheterna och den nya miljön. Att kunna anpassa sig innebär att kunna hantera en förändrad miljö eller livsomständigheter. Om försök att anpassa sig till miljön misslyckas kan den äldre personen behöva stöd av omvårdnadspersonal för att återfå balans i livet. Enligt Roy´s adaptionsmodell så är adaption är en del av en process där tänkande och kännande personer gör medvetna val för att kunna hantera olika utmaningar de möter. En ökad kunskap om hur sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska hjälpa och stödja de äldre personerna i det här stadiet behövs för att förebygga att de äldre upplever en nedgång i livskvalitén samt för öka deras känsla av välbefinnande och hälsa.

Problemformulering och syfte: Att företag använder sig av influencers i sin marknadsföring blir allt vanligare. Influencers är populära för dess trovärdighet och unika relation till följarna. Men deras trovärdighet är också deras svaghet, då misstag och kritik riskerar att påverka en influencers anseende till det negativa. Det saknas dock forskning om hur influencers bör agera när de väl utsätts för kritik eller drabbas av en kris då majoriteten av forskningen utgår ifrån ett organisationsperspektiv. Syftet med studien är därför att undersöka hur influencers genom sin kommunikation hanterar situationer och händelser som riskerar att påverka deras anseende, exempelvis en potentiell kris. Studien är en beskrivande fallstudie som ser närmare på 19 influencers som i olika sammanhang drabbats av en kris eller kritiserats och granskats både i traditionell och sociala medier på olika sätt. Undersökningen grundar sig i teorier om kriskommunikation och reputation management.    Metod och material: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av 19 stycken influencers kommunikation i sociala medier. Materialet består av instragram-inlägg, instagram-stories, blogginlägg, tidningsartiklar och youtube-videos Huvudresultat: Resultatet visade att sättet influencers kommunicerar i samband med kriser och kritik skiljer sig mellan olika personer. Influencers använder sig av kris-kommunikationsstrategier men utan ett tydligt tillvägagångssätt. Att behålla relationen till följarna framstår som viktigare än att matcha strategin till upplevd kris.

COVID 19-pandemin som startade våren 2020 har stor påverkan på närståendes möjligheter att besöka sina anhöriga på sjukhus. Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser av besöksrestriktioner och av kommunikation med intensivvården (IVA) under COVID-19 pandemin. Tio semistrukturerade telefonintervjuer analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tre huvudkategorier framkom en känslosam upplevelse, behov av att få vara nära samt kommunikation med vårdpersonalen. Alla informanter upplevde en mycket påfrestande period i livet med känslor av oro och hjälplöshet. Önskan om att få besöka sin anhörige var stor och det upplevdes frustrerande att inte få komma på besök. Informanterna var familjens språkrör och den person som samtalade med vårdpersonalen och förmedlade informationen vidare till övrig familj. Informationen från sjukhuset skedde oftast genom ett dagligt läkarsamtal och väntan på samtalet påverkade hela dagen. Viktigt var att informationen gavs på ett rakt och ärligt sätt och utan fler sjukvårdstermer än nödvändigt och av personer som kände patienten väl. Här finns mycket att arbeta vidare med även efter pandemin.

Bakgrund: Tvångsåtgärder som fenomen visar sig i tidigare studier vara en företeelse som av både sjuksköterskor och patienter upplevs negativt, men som inte helt kan tas bort. Tidigare studier visar att vårdrelationen är det som utgör basen i vårdandet och kan vara en avgörande faktor genom hela förloppet att utföra tvångsåtgärder. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Data insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer på ett rättspsykiatriskt sjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare hade specialistutbildning inom psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Stöd av fenomenologisk hermeneutisk analysmetod togs i framskrivandet av temat. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: Att känna en annan människa, Att våga ha tillit till sina beslut, Att lära av varandra, Att finnas där, Att dra nytta av samarbetet. I kategorierna finns totalt elva tillhörande subkategorier. Kategorier och subkategorier bildade tillsammans temat Att bygga en bro för att korsa det hotande vattnet tillsammans. Slutsatser: Den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder visar sig vara viktig för att förebygga tvångsåtgärder såväl som i utförandet och i efterförloppet. Den vårdande relationen är fundamental för att se hela människan och nå en förståelse för personen för att kunna tillgodose bästa möjliga vård.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är ett begrepp som innefattar beroendeproblematik oavsett substans. Substansbrukssyndrom är starkt kopplat till stigma, vilket kan beskrivas med att ha ett attribut som är nedvärderat inom en viss kontext. Stigma påverkar personen som upplever det på flera olika sätt och påverkar också sjukvården och samhället i stort. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av stigma hos personer med substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med inifrånperspektiv genomfördes för att besvara syftet. Litteratursökningen genomfördes i Pubmed, PsycInfo och Cinahl och resulterade i sju vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll. En innehållsanalys med manifest ansats genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att mötas av dömande och nedsättande attityder, Att bli sedd som drogsökande och mötas av misstro, Att komma i andra hand och inte få likvärdig vård, Att uppleva rädsla inför vårdkontakter och anpassa sig. Slutsats: Personerna beskrev hur stigma påverkade alla aspekter av vårdupplevelsen. Från att uppleva sämre bemötande, en bristande vårdkvalité till en rädsla inför att söka vård. Stigma utgör ett hinder för personcentrerad vård och vård på lika villkor och en utökad kunskap om ämnet kan vara av betydelse i målet att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård.