Varje år föds det drygt 1000 barn i Sverige med hjärtfel och även om det finns en stor variation i svårighetsgrad kräver en betydande del kirurgi som spädbarn. När ett barn föds med hjärtfel kan det innebära att spädbarnet direkt efter födseln separeras från föräldrarna för vård vilket riskerar att störa relationen mellan barn och föräldrar. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att stödja relationen mellan barn och föräldrar när barnet föds med hjärtfel intervjuades sju sjuksköterskor med erfarenhet av barnhjärtsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera insamlad data. Innehållsanalysen genererade tre kategorier, att vara förälder på sjukhus, barnens (bristande) tillgång till sina föräldrar samt att stärka föräldrars självförtroende i skapandet av relationen. Att vara förälder på sjukhus innebär en trygghet i att barnet får vård men samtidig rädsla och oro inför det sjuka och vad det kan innebära. Att lära känna sitt barn blir svårare under omständigheterna, den fysiska närheten begränsas och föräldrarna riskerar att förlora sin föräldraroll. Sjuksköterskans uppgift blir att vårda både barn och föräldrar med hänsyn till föräldrarnas individuella förutsättningar. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskan med sin unika kunskap om betydelsen för barnet av samspelet och relationen kompletterar stödet till familjerna.

No description available.

Bakgrund: Isoleringsvård kan används för att förhindra smittspridning bland vårdpersonal, patienter och samhället. Patienter som vårdas under isolering kan uppleva sig begränsade och känna ensamhet, rädsla och ångest. Internationella resor ökar vilket bidrar till att smittsamma sjukdomar snabbt kan spridas globalt. Sjuksköterskor arbetar patientnära och ansvarar för att tillgodose vård av god kvalitet, samtidigt som de har ökad risk för att bli smittad när de vårdar patienter med smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar som behöver isoleringsvård på sjukhus. Metod: Systematiska litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilka resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro och rädsla för att bli smittade och smitta andra, Att känna sig maktlös och utmattad av den höga arbetsbelastningen, Att inte ha kunskap och erfarenhet i en okänd miljö med nya moment, Att se sig som betydelsefull och central i vården, bevittna ett omfattande lidande och känna ansvar, Att få stöd och ha en stark sammanhållning är av stor vikt. Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar patienter med smittsamma sjukdomar under isolering har behov av utbildning och stöd samt tid för återhämtning för att kunna arbeta patientsäkert och värna om sin egen hälsa

Introduktion Ambulanspersonalen kan möta familjer där barnen misstänks fara illa i sin hemmiljö. I alla situationer där dessa misstankar förekommer har ambulanspersonalen en skyldighet att upprätta en orosanmälan. Detta görs dock inte alltid vilket kan ha olika orsaker och fall om missförhållanden gällande barn kan missas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av misstänkta missförhållanden som gäller barn. Metod: Studien var en kvalitativ studie med induktiv ansats. Från tre ambulansstationer i norra Sverige rekryterades nio deltagare. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades intervjuerna utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, “Att vara öppen för intryck i hemmiljön”, “Att göra orosanmälan för att skydda barnet och familjen”, “Att samarbeta med andra instanser” och “Att ha bristande kunskap och vara i behov av stöd”. Ambulanspersonalen beskrev att det var av betydelse att vara observant på tecken som kan tyda på missförhållanden hos barnen. Orosanmälan sågs som ett stöd för att identifiera barn och familjer som behöver stöd av samhällets skyddsnät. Ambulanspersonalen beskrev även kommunikationen med familjen och socialtjänsten som viktig, liksom det kollegiala stödet för en god samverkan och en öppenhet gentemot familjen. Slutsats: Slutsatsen är att ambulanspersonalen behöver ges möjlighet att i teamet inom sin egen verksamhet ha en kontinuerlig dialog om känslor, rutiner och skyldigheter vid situationer då det väckts misstanke om att barn far illa. För att stärka samverkan och öka förståelsen för varandras arbete behövs vidare forskning inom området på nationell nivå. Detta för att på bästa sätt kunna stödja barn och familjer där missförhållanden förekommer.

Bakgrund: Akut leukemi är en form av blodcancer med ett hastigt förlopp utan tydliga riskfaktorer. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien bestod av en induktiv kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i referensdatabaserna CINAHL, PsychInfo och PubMed där 14 vetenskapliga artiklar erhölls och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i 5 slutkategorier som beskriver människors upplevelser av att leva med akut leukemi. Insjuknandet sker plötsligt och upplevs som chockerande av personer med akut leukemi. Det medför också en stor osäkerhet för personerna. Personer med akut leukemi upplever också att de måste kämpa för att få både information och kontroll i samband med deras behandling. Personerna får även biverkningar efter behandlingen som begränsar dem i deras vardagsliv. I samband med akut leukemi upplever personer att deras identitet är under förändring samt att de måste börja prioritera det som är viktigt för dem i deras liv. Slutsats: Personer med akut leukemi har varierande behov av stöd för att bland annat orka uthärda det chockerande sjukdomsförloppet samt att få den information just de är i behov av. Detta kräver att sjuksköterskan kan inta ett personcentrerat förhållningssätt för att möta personen och dennes behov.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en central del i sjuksköterskans yrke. Trots det uppmärksammas inte alltid patienter som inte kan uttrycka sig adekvat. När ett barn är inneliggande blir föräldrarna en trygghet och en resurs för att uttrycka barnets önskemål och därför är det väldigt viktigt för vårdpersonalen att fokusera på familjecentrerad vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i PubMed, CINAHL och psycINFO vilket resulterade i 15 stycken artiklar. En manuell sökning genomfördes även vilket resulterade i 1 artikel. Totalt analyserades 16 artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier: Att var delaktig i sitt barns vård och samarbeta med vårdpersonal, Att kommunicera och bli tilldelad information från vårdpersonal, Att bli respekterad och sedd som en helhet av vårdpersonal, Att få stöd och känna sig uppmärksammad av vårdpersonal. Resultatet visar olika faktorer som föräldrar tycker är viktiga och hur de upplever att den familjecentrerade vården fungerar i praktiken. Slutsatser: Att vara förälder till ett sjukt barn är en stressfull tid och behovet av stöd är stort och förutsättningarna för att ha en bra och fungerande kommunikation mellan föräldrarna och sjuksköterskor handlar om delaktighet och information. Familjecentrerad vård handlar om att vårda barnet och dess familj men det förekommer på flera håll att familjecentrerad vård inte implementeras fullt ut och tros bero på otillräcklig utbildning och engagemang för att användas praktiskt.

Psykisk ohälsa är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Psykiska besvär kanvariera från lindriga symtom så som nedstämdhet till allvarliga psykiska symtom.Bipolär sjukdom är en allvarlig långvarig sjukdom som kännetecknas av depressivaperioder med sänkt stämningsläge, medan de maniska perioderna ger en ökad energioch tankeverksamhet som kantas av omdömeslöshet. Syftet med denna studie var attbeskriva två kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Tvåsjälvbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i sex kategorier: att uppleva hälsa och ohälsa relaterat till mani,att uppleva utanförskap, att uppleva sjukdomens mörker, att behandlingen inte löstealla problem, att uppleva närstående både på gott och ont samt att uppleva hälsa ivardagen. Slutsatsen blev att upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är komplexoch mångfacetterad samt att den har stor effekt på personens upplevelser av allt fråndet egna livet och den egna vardagen till livet som sådant. Därmed påverkarsjukdomen också livets alla dimensioner så som synen på sig själv, relationer,yrkesliv. Detta kräver ett holistiskt förhållningssätt, och ställer stora krav påkunskaper från vårdens sida för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer.Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att öka kunskapen och förståelsen förhelheten av hur det är att leva med en så komplex diagnos som bipolär sjukdom.

Kronisk sjukdom medför begränsningar och inskränkningar på individens livssituation. Diabetes typ 2 är en kronisk systemsjukdom med varierande komplikationer, sjukdomen är ett växande problem globalt. Kunskaper om hur patienten upplever diabetes typ 2 är viktig för patienten, vårdpersonal och anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes, vilket resulterade i femton studier som svarade på syftet. Dessa studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Omställning att få diagnosen, Kategorien handlade om att diagnosen innebar en stor omställning i livet, vilken kunde ses som negativ och positiv. Kategorin att få information och stöd handlade om hur stöd och information upplevdes. Kategorin att uppleva vardagen som uttröttande handlade om hur diabetes påverkade personen vardag med trötthet och diabeteskomplikationer. Kategorin har inverkan på sociala relationer handlade om hur diabetikern sociala liv inskränktes på grund av sjukdomen, och hur samspelet med anhöriga såg ut. Kategorin begränsningar i egenvården handlar om hur ekonomi och kostomställningen försvårade egenvården för diabetikerna.  Kategorin Att dra lärdomar och acceptera sin situation handlade om hur studiernas deltagare lärde sig leva med sjukdomen och acceptera sjukdomen. Resultatet har diskuterats utifrån begreppen personcentrerad vård, self-efficacy och empowerment. Om vårdpersonal arbetar efter dessa begrepp kan personernas egenvård stärkas genom att hänsyn tas till individuella styrkor, svagheter och förutsättningar och gemensamma beslut. En slutsats var att personer med diabetes typ 2 behöver få adekvat information, acceptera sin situation och ta ett personligt ansvar för egenvården

En traumatisk händelse sker plötsligt och oväntat och kan orsaka stor fysisk och psykisk skada hos den drabbade och dennes närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn som drabbas av en traumatisk händelse. Studien har en kvalitativ design och syftet uppnåddes genom att analysera en självbiografi enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att pendla mellan hopp och förtvivlan; Att känna ensamhet och rädsla; Att känna skuld och ilska över att inte kunna skydda sitt barn; Att känna en sorg över att livet inte blev som det var tänkt; Att kunna hantera den nya livssituationen och känna att livet blir ljusare. Resultatet visade att föräldern i studien var av stort behov av information och hopp. Hon upplevde ensamhet och en djup sorg över det liv som inte blev. Genom denna studie kan sjuksköterskor få en förståelse för det trauma en förälder upplever när deras barn drabbas av en allvarlig olycka. Förslag på vidare forskning kan vara hur föräldrar påverkas långsiktigt av att leva med ett barn som drabbats av ett trauma.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig aspekt i många personers liv och bör ses ur ett holistiskt perspektiv som en del i den allmänna hälsan. Sexuell hälsa kan variera genom hela livet och påverkas av sjukdom och behandling. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja patienters sexuella hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att diskutera sexuell hälsa med patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes genom att tolv vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att diskutera sexuell hälsa med patienter beskrivs i tre kategorier: Att sexuell hälsa är ett svårt ämne som sällan diskuteras, Att sjuksköterskor har en betydande roll och Att sjuksköterskor behöver kunskap, erfarenhet och en stödjande organisation. Slutsats: Sexuell hälsa är ett svårt ämne att diskutera och det behövs verktyg som underlättar arbetet för sjuksköterskor. Medvetenhet behövs om fördomar och den maktobalans som kan uppstå i relationen med patienten. Sjuksköterskors ansvar i arbetet med sexuell hälsa behöver förtydligas och deras kunskap ökas för att främja en personcentrerad omvårdnad.