En placering i ett familjehem kan bli aktuellt för Kriminalvårdens klienter antingen vid utslussning från ett fängelsestraff eller som påföljd vid domen skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Vid placering i ett familjehem bor klienterna hos en privat familj, där tanken är att den sociala gemenskapen i familjen ska ge möjlighet till en positiv förändring i deras liv. Kunskapsläget kring familjehemsvård för vuxna gärningspersoner är mycket begränsat då inga tidigare studier genomförts. Det är därför av stor vikt att genomföra studier kring ämnet. Denna studie bidrar till att bredda kunskapsläget genom att via semistrukturerade intervjuer undersöka vilka utmaningar familjehemmen upplever med placeringen samt vilken möjlighet de upplever sig ha att hjälpa klienterna till att förändra sitt antisociala beteende. Resultatet visar att familjehemmen upplever utmaningar för såväl sig själva som för klienterna med placeringen. Vidare uppgav familjehemmen att de känner sig ha möjlighet till att hjälpa klienterna förändra deras antisociala beteende förutsatt att klienterna själva är motiverade till en förändring. Faktorer så som klienternas kön, ålder, psykiska sjukdomar, boendetid i familjehemmen, viljan att samarbeta med familjehemmen och tid spenderad ihop med familjerna avgör också vilken möjlighet till påverkan familjehemmen har. Resultatet i denna studie skulle kunna användas för vidare forskning samt utveckling av familjehemsvården för vuxna gärningspersoner. / A placement in a family home can be possible for the clients of the Swedish correctional services either as reintegration arrangement from a prison sentence or as sanction when sentenced to probation with a special treatment plan. When placed in a family home, the clients live with a private family where the thought is that the social belonging in the family will give the clients possibilities for a positive change in life. The levels of knowledge about family homecare for adult offender are very limited since no previous studies have been made. It’s therefore of great importance to carry out studies on the subject. This study helps broadening the levels of knowledge by examining through semi-structured interviews what challenges the family homes experiences with the placement, and also which possibilities they perceive having to help clients change their anti-social behaviour. The result shows that the family homes experience challenges for both themselves and the clients during the placement. The family homes also stated that they are able to help the clients change their anti-social behaviour if the clients themselves are motivated to this change. Factors such as the clients gender, age, mental illness, time living with the family, the will to collaborate with the family home and time spent together with the family also determines which possibilities the family homes has to affect the client. The result of this study could be used for further research and development of family homes for adult offenders.

Bakgrund: Bristen på organ leder till att personer i behov av organ hamnar i en väntelista. Väntetiden kan variera mellan veckor, månader eller år. Att vänta på ett okänt datum kan väcka många tankar och känslor hos personen som väntar. Allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med personer i väntan på organ, därmed är det viktigt att synliggöra dessa personers upplevelser för att kunna ge god vård. Fokuset ligger på njurtransplantation respektive hjärttransplantation.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vänta på organ.Metod: En litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för att säkerställa god kvalitét. Resultatet har analyserats via en manifest innehållsanalys.  Resultat: Personers upplevelser i väntan på organ sammanställdes i fyra huvudkategorier: Känslor som väcktes under väntan, Styrd av att vänta, Att hantera väntan och Behov som uppstod under väntan. Till varje kategori kopplades underkategorier, sammanlagt blev det tio underkategorier.  Slutsats: Det behövs en bättre relation under väntetiden mellan vården och personer i behov av organ. Genom kontinuerlig kontakt kan negativa upplevelser undvikas.

Bakgrund: Vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Kvinnor i högre ålder drabbas oftare men forskning visar att yngre kvinnor under 50 år också drabbas och med en sämre prognos. När en kvinna drabbas av bröstcancer kan en påverkan ske både psykiskt och fysiskt. Vanligaste behandlingarna är operation, cytostatika och strålbehandling. Det är en stor känslomässig process att genomgå någon av dessa behandlingar. Varje kvinnas cancer är individuell, deras upplevelser av bröstcancer och vården är även den individuell. Det är då viktigt att sjuksköterskan och all annan vårdpersonal arbetar personcentrerat för att kunna bygga upp vården utefter hur patienten vill ha det. Samt att vårdpersonalen vågar fråga och se varje person som en unik individ.   Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser under sin bröstcancerbehandling. Metod: Studien baserades på fyra patografier där en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Lundman och Graneheims metodik har använts.  Resultat: Resultatet baserades på tre huvudkategorier: Förändrad självbild, Känslokarusell och Att möta en ung kvinna med bröstcancer. Under sin bröstcancerbehandling påverkades kvinnorna både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna påverkades med en förändrad självbild eftersom kroppen förändrades under en bröstcancerbehandling. Kvinnorna upplevde känslor som rädsla, oro samt ångest under sin bröstcancerbehandling och de kände sig även ensamma i att vara sjuka. Resultatet visar att kvinnorna var i behov av ett gott bemötande och goda relationer från både vården, familj och vänner.   Slutsats: Tiden under bröstcancerbehandlingen upplevdes som påfrestande och påverkade kvinnornas liv både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar viktiga faktorer som vårdpersonal kan använda för att kunna ge en så individanpassad och personcentrerad vård som möjligt.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra till ökad kunskap om vad som gör musikundervisningen mer motiverande för elever på högstadiet. Trots att elever ofta lyssnar på musik och umgås kring musikaliska aktiviteter, som att dansa eller sjunga ihop, saknas motivation till att lära sig mer om musikämnet. 24 elever har i denna studie, genom fokusgruppssamtal, uttryckt sin uppfattning gällande motivation för musikämnet och vilka faktorer som påverkar den. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att lära av varandra, samt att undervisa inom den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att elevers motivation påverkas av en rad olika faktorer, somliga mer viktiga än andra för de som deltagit i studien. Majoriteten elever lyssnar ofta på musik och har en tydlig bild av vad de önskar lyssna på. De har olika låtar och spellistor för olika sinnesstämningar och tillfällen. Eleverna lyssnar både när de är ensamma och tillsammans med andra som ett sätt att umgås. Musiklyssningen tycks förena eleverna, där alla har något att bidra med och tycka till om. En faktor som nämns som avgörande för motivationen i flera grupper är vikten av hur läraren är. Eleverna vill ha en lärare som är rättvis och konsekvent med disciplin, någon som tillrättavisar klassen om arbetsro saknas. De vill samtidigt, vilket de understryker, ha en lärare som är “lite som en vän”. En lärare ska enligt dem förklara bra, vara engagerad och stöttande. Eleverna vill bli sedda och känna att läraren bryr sig om dem och deras utbildning. Samtliga grupper uttrycker att långa genomgångar, där läraren under lång stund pratar utan avbrott av annat, sänker motivationen. De vill då antingen bli involverade i genomgången alternativt få börja arbeta med en uppgift. Flera av eleverna nämner att de gärna vill att läraren visar hur de ska göra och inte enbart berättar vid tavlan. Samtliga elever talar utifrån en uppfattning om att musikämnet ska vara roligt och nämner instrumentspel som det som motiverar dem mest. Vid instrumentspel önskar fler att få vara med och påverka vad som ska spelas. Att spela en låt som de känner igen sedan tidigare, gärna något nutida, är det flera som tror ökar deras motivation. I samtliga grupper diskuteras betyg och/eller kommande gymnasieval. Om motivationen tryter är det flera av eleverna som tar hjälp av tanken att de vill kunna söka in på sitt förstahandsval till gymnasiet. För några ligger tankar om betyg och meritvärde främst, medan det för vissa är sista utvägen när inget annat motiverar. Något som slutligen visat sig ha betydelse för motivationen i vissa fall är vem eleverna arbetar med i klassrummet. Resultaten är utifrån elevers uppfattning och studien redovisar inte i vilken grad dessa faktorer påverkar.

Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om hur lärare ser på elevers attityder till matematik, hur lärare arbetar med attityder till matematik, vilka faktorer de tror påverkar elevernas attityder samt om lärarna upplever någon koppling mellan inlärningsförmåga och attityder. Tidigare forskning har visat på att lärare kan ha en stor påverkan på elevernas attityd till matematiken, något som sedan påverkar eleverna såväl genom användandet av matematik i vardagen som när de står inför att söka utbildningar. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem behöriga matematiklärare i åk 4–6. I studiens resultat uttrycker lärarna att det inte finns någon generaliserbar koppling mellan inlärningsförmåga och attityder i mellanstadiet. Däremot upplevs en ökad korrelation mellan dessa i takt med ökad ålder hos eleverna. För att stärka redan positiva eller vända negativa attityder använde sig lärarna av ett varierat arbetssätt, nivåanpassning samt vardagsanknuten matematikundervisning. Utifrån diskussionen av resultatet dras slutsatsen att lärarna har stor möjlighet till att påverka elevernas attityder, men att det även finns faktorer som är svåra för dem att påverka, såsom föräldrar, syskon och äldre kompisar.

Bakgrund Telefonrådgivning innebär hälsorådgivning via telefon och är ett komplext arbete med stort ansvar. Enligt lag ska anställda kunna påverka sin egen arbetssituation och därav arbetsmiljön, till exempel vid telefonrådgivning. Samtidigt ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig. Patienterna har rätt till att få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd och inte behöva vänta om det inte är uppenbart obehövligt. Syfte med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av arbetsmiljön vid telefonrådgivning. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor från två hälsocentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyseras genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat Distriktssköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö påverkades av flera faktorer. Arbetsuppgiften krävde rätt arbetsutrustning, arbetsro, kollegialt samarbete och bra planering. Distriktssköterskor upplevde att det ställdes orimliga krav på dem och att det fanns en bristande förståelse för arbetsuppgiften. De upplevde att det var viktigt att kunna hjälpa patienten men också att deras arbetsmiljö påverkade patienten. Stress på grund av personalbrist påverkade deras arbetsmiljö negativt. Slutsats Resultatet visar att det inte bara var distriktssköterskor som påverkades av arbetsmiljön utan även patienten. Brister i patientsäkerheten visade sig ha ett samband med brister i arbetsmiljön. Telefonrådgivning skapar stress och för en god arbetsmiljö är det gynnsamt med en god planering.

Introduktion: Befolkningen blir allt äldre och genom fysisk aktivitet främjas ett hälsosamt åldrande, vilket även förebygger en rad sjukdomar. Högintensiv intervallträning (HIT) är en tidseffektiv träningsform som visats ha positiva effekter på äldre personers hälsa, samtidigt som det ifrågasatts om den höga intensiteten verkligen är passande för äldre. I dagsläget råder det brist på kunskap om äldres upplevelser av HIT, vilket behövs för att utforma högintensiv intervallträning som kan uppskattas och vidmakthållas av äldre personer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka friska, ej träningsaktiva äldre personers upplevelser av att delta i individuellt reglerad högintensiv intervallträning på cykel. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes i kontexten av en randomiserad kontrollerad studie, där HIT för personer över 65 år undersöks genom en intervention med sex-sekunders individuellt reglerade supramaximala cykelintervaller i grupp. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser i fokusgrupper, varpå denna studie har tagit del av tre intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Intensivt på gott och ont, Kommit in i en ny andning, Med gruppen som stöd och Kontrollerade former ger trygghet.  Konklusion: Studiens resultat visar att äldre personer kan uppskatta den höga intensiteten i HIT och att de upplever positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Deltagarna upplevde dock ett beroende av gruppen där de kände en tveksamhet till att klara av intervallträningen på egen hand. Det behövs fler kvalitativa studier som undersöker vilken del av upplevelsen som kan härledas till samvaron i gruppen samt hur träningsupplägget kan modifieras för att äldre ska kunna känna sig mer bekväma att utföra HIT på egen hand.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska anses som ett riskabelt och stressfyllt yrke vilket kan påverka både den fysiska och den psykiska hälsan. Stress har sedan länge drabbat personer som arbetar inom hälso- och sjukvård. Covid-19 pandemin har medfört en arbetssituation för sjuksköterskor som kan vara ett hot mot deras hälsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av stress hos sjuksköterskor inom primärvård under Covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer och dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem slutkategorier; Att möta patienters oro och tvingas prioritera; Oro över att smitta andra; Ovisshet om att bli omplacerad samt Psykosociala arbetsmiljöns betydelse för att hantera stress. Slutsats: Det är viktigt att det bedrivs en fungerande och patientsäker hälso- och sjukvård men den bör också bedrivas så att sjuksköterskorna får en god arbetsmiljö och kan bevara sin hälsa. Det behövs kraftansträngningar och insatser från arbetsgivaren för att bevara sjuksköterskors hälsa och att en säker vård kan bedrivas.

Bakgrund: Över hela världen förekommer våld på akutmottagningar. Sjuksköterskor som oftast träffar patienten först är en utsatt yrkesgrupp, som dagligen tvingas uppleva detta våld som har blivit en del av deras vardag på arbetet. Våldet utförs oftast av patienter och deras närstående och kan vara både verbalt och fysiskt våld. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av våld på akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats utfördes. Sökningarna gjordes i Cinahl och Pubmed, totalt 10 kvalitativa artiklar valdes ut som sedan kvalitetsgranskades. Därefter analyserades artiklarna med hjälp av en allmän litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskor har olika upplevelser av våld. Analysen resulterade i kategorierna “Accepterat våld”, “Rädsla”, “Sömnsvårigheter”, ”Minskat arbetsengagemang” och “Bristande stöd”. Slutsats: Våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar är ett globalt problem som idag har blivit en normalitet. Våldet medför en negativ effekt på sjuksköterskornas hälsa och deras vilja till att fortsätta arbeta på akutmottagningen. / Background: Across the world, there is violence at emergency clinics. Nurses who usually meet the patient first are an exposed professional group, who are daily forced to experience this violence that has become part of their everyday lives at work. The violence is usually performed by patients and their relatives and can be both verbal and physical violence. Aim: The aim was to investigate nurses' experience of violence at the emergency room. Method: A qualitative literature study with an inductive approach was performed. The searches was conducted in Cinahl and Pubmed, a total of 10 qualitative articles were selected which were then quality checked. Subsequently, the articles were analyzed using a general literature review. Results: Nurses have different experiences of violence. The analysis resulted in the following categories “Accepted violence”, “Fear”, “Sleep difficulties”, “Reduced work engagement” and “Lack of support”. Conclusion: Violence against nurses at emergency clinics is a global problem that has become a norm today. The violence has a negative effect on the nurses' health and their willingness to continue working at the emergency room.

Region Västmanland arbetar med hälsoinriktat arbete för att främja hälsa och förebyggasjukdom. År 2017 påbörjades den förebyggande insatsen ”Hälsosamtal för 50-åringar”. Detgår ut på att 50-åringar blir inbjudna till hälsosamtal där de går igenom levnadsvanor somexempelvis kost, fysisk aktivitet och tobaksbruk samt även värden utifrån olika blodproversom tagits innan samtalet. Syftet med hälsosamtalen är främst att förebygga hjärt- ochkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalensom de deltagit i inom Region Västmanland. För att besvara syftet och frågeställningarnaanvändes en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Deltagarna till studien valdes genom ett strategiskt urval efter specifika kriterier.Efter intervjuerna analyserades materialet via manifest kvalitativ innehållsanalys. Detresulterade i ett resultat som visar att 50-åringarnas deltagande i hälsosamtalen främstgrundades på att veta hur hälsostatusen är och att hälsosamtalsledarna har en avgörande rollför hur samtalen genomförs. De påvisade också att hälsosamtalen uppfattas ha påverkathälsan. Studiens slutsats är att hälsosamtalen påverkat hälsan positivt och att deltagandet främstberor på intresse om hälsan. Det var även viktigt hur hälsosamtalsledaren utför sitt arbetemed hälsosamtalen för att inspirera 50-åringar till att förändra levnadsvanor.