Rådande föreställningar, förväntningar och normer bland högskolestudenter menas vara präglade av samhälleliga förändringar, varav det akademiska förhållningssättet till högre studier manifesteras annorlunda mot vad det tidigare har gjort (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). Detta hänvisas bland annat till de senaste decenniernas kraftigt ökade studentvolym och breddade rekrytering från tidigare underrepresenterade grupper (Universitetskanslersämbetet, 2018). Detta har i sin tur har följts av friktion i att mötet mellan studenter, lärare och utbildning som konsekvens av att tidigare etablerade förväntansstrukturer successivt omförhandlas (Olofsson, 2013), vilket menas vara präglat av negativa tendenser i förhållande till utbildningens kvalitet (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). Föreliggande studie syftade därmed till att studera hur problematiken kan förklaras i termer av akademiskt berättigande hos svenska högskolestudenter. Med en svensk översättning av Academic Entitlement Scale (Wasieleski et al., 2014) kartläggs potentiella förklaringsfaktorer genom åskådliggörande av dagens högskolestudenters attityd till högre utbildning. Resultatet erhöll underlag för preliminär validering av den svenska översättningen av Academic Entitlement Scale, vars reliabilitet uppmätte Cronbach’s α =.78 (n = 274) hos en svensk studentpopulation. Vidare indikerades ett signifikant negativt samband mellan akademiskt berättigande och studiemotiv, baserat på intresse inför ämnet studenten läser. Sammanfattningsvis framhåller studien att förklaringsfaktorer som bakomligger svenska studenters förhållningssätt till högre studier kan erhållas med hjälp av akademiskt berättigande, varav studiens diskussion förs kring resultatets möjliga implikationer samt hur framtida forskning förslagsvis kan bedrivas för att fortsatt undersöka området. / Current beliefs, expectations and norms among today's Swedish university students are meant to be characterized by the social changes, of which the academic approach to higher studies manifests differently to what it was done in the past (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). This is referred to the recent decades of increasing student volume and broadened recruitment from previously under-represented groups (Universitetskanslersämbetet, 2018). This has in turn been followed by friction in that the meeting between the pupil, teachers and education as a consequence of the earlier established expectation structure is gradually renegotiated (Olofsson, 2013), which is meant to be characterised by negative tendencies in relation to the education’s quality (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). The present study aimed to investigate how the problems can be explained in terms of Academic Entitlement among Swedish university students. With a Swedish translation of the Academic Entitlement Scale (Wasieleski et al., 2014), potential explanatory factors are pointed out by illustrating the current attitudes toward higher education among students. The result supported a preliminary validation of the Swedish translation of Academic Entitlement Scale, which reliability measured Cronbach’s α =.78 (n = 274) within a Swedish student population. Further on was an indication of a significant negative correlation between academic entitlement and study motives, based on interest regarding the subject which the student is involved in. In conclusion, the study gives prominence to that explaining factors underlaying Swedish students approach to higher studies can be obtained by using academic entitlement, of which the study’s discussion is conducted around the result’s possible implications as well as which course of action future research suggestively might apprehend in their further research of the field.

<p> </p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><p><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --><p> </p><!--[endif]--><p>Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter. Dessa arbetar som handläggare inom missbruks- och beroendevården för vuxna och har tillgång till bedömningsinstrument. Studien visade att åtta av tio arbetsplatser (80 %) som har tillgång till olika bedömningsinstrument använder dem. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Den statliga intentionen med en evidensbaserad praktik är att skapa en evidensbaserad kunskapsbank. Trots detta visar undersökningen att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument.</p> / <p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --> <!--[endif]--></p><p>What assessment instruments used in drug and dependent care, and the extent to which the Swedish municipalities are using these instruments is an unexplored area. Socialstyrelsen published in 2007, national guidelines for drug and dependent care which advocates the use of assessment instruments. The study aim is to examine the extent to which, for what purpose and how conditions look for the use of assessment instruments in the social service work with drug and dependent care. How frequent is the use of assessment instruments and the advantages and disadvantages apparent in the use of these? The essay has a rate of quantitative and qualitative elements based on telephone interviews with ten respondents. Those working as administrators in the drug and dependent care for adults and have access to assessment instruments. The results showed that eight out of ten sites (80%) use different assessment instruments. Main purpose is to clarify the client's problem, see the effort need, have a global perspective and to create the active participation of the client. The conditions for the use of assessment instruments are in the form of training and support from the organization, but the absence still time, knowledge and equipment to use them fully. The government intends to evidence-based practice is to create an evidence-based knowledge. Although this study shows that the evaluation and statistics are two areas in the existing management of the assessment instrument.<strong></strong></p><p> </p>

<!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} -->  <!--[endif]-->Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter. Dessa arbetar som handläggare inom missbruks- och beroendevården för vuxna och har tillgång till bedömningsinstrument. Studien visade att åtta av tio arbetsplatser (80 %) som har tillgång till olika bedömningsinstrument använder dem. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Den statliga intentionen med en evidensbaserad praktik är att skapa en evidensbaserad kunskapsbank. Trots detta visar undersökningen att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument. / <!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --> <!--[endif]--> What assessment instruments used in drug and dependent care, and the extent to which the Swedish municipalities are using these instruments is an unexplored area. Socialstyrelsen published in 2007, national guidelines for drug and dependent care which advocates the use of assessment instruments. The study aim is to examine the extent to which, for what purpose and how conditions look for the use of assessment instruments in the social service work with drug and dependent care. How frequent is the use of assessment instruments and the advantages and disadvantages apparent in the use of these? The essay has a rate of quantitative and qualitative elements based on telephone interviews with ten respondents. Those working as administrators in the drug and dependent care for adults and have access to assessment instruments. The results showed that eight out of ten sites (80%) use different assessment instruments. Main purpose is to clarify the client's problem, see the effort need, have a global perspective and to create the active participation of the client. The conditions for the use of assessment instruments are in the form of training and support from the organization, but the absence still time, knowledge and equipment to use them fully. The government intends to evidence-based practice is to create an evidence-based knowledge. Although this study shows that the evaluation and statistics are two areas in the existing management of the assessment instrument.

This project is performed at Volvo Construction Equipments in Braås, which is one of the world leading producers of equipment for construction places. The quality aspect is an important factor when increasing the production in a manufacturing company and the role of quality should be highlighted in order to produce more error-free products, using cost-effective methods and tools. This case study emphasises ways of implementing quality control in order to quality assure the manufacturing process with focus on the manual and automatic handling. By standardising and analysing the collected and measured data in the manufacturing process the quality will be assured by implementation of quality control. The result of the study is to use a developed manual for implementation of quality control, which will increase the quality level. To reach the goal of this study qualitative and quantitative measurement has been used for identifying the present situation and which factors that is important when making improvements. Then interviews have been performed to define gaps in the communication between managers and operators. The conclusion is to use a manual for how to implement quality control and controlling a process. / Denna studie är utförd på Volvo Construction Equipments i Braås, vilka är världsledande inom tillverkning av anläggningsmaskiner för byggarbetsplatser. Kvalitén är en viktig faktor vid ökning av produktionskapacitet i en tillverkningsprocess då den påverkar mängden felfria produkter. I denna studie läggs vikten vid implementering av kvalitetskontroll för att kvalitetssäkra tillverkningsprocessen i en produktionslinje med fokus på den manuella och automatiska hanteringen inom tillverkningsprocessen. Genom standardisering och analysering av de samlade och mätta data från tillverkningsprocessen kommer kvalitén att säkras genom särskilt utformade kvalitetskontroller. Detta resulterar i en utvecklad manual för implementering av kvalitetskontroller vilket kommer att medföra att kvalitén förbättras. Kvalitativa och kvantitativa mätningsmetoder har tillämpats i syfte att kunna utföra en nulägesanalys av situationen i produktionen, vilket är väsentligt vid utförande av förbättringar. Intervjuer har utförts för att identifiera brister i kommunikationen mellan operatorer och deras chefer. Slutsatsen av detta arbete blir att använda manualen för implementering av kvalitetskontroller och styra tillverkningsprocessen.

I detta examensarbete har möjligheten att kvalitetssäkra en monteringsbana vid Parker Hannifin Manufacturing Sweden AB:s anläggning i Trollhättan utretts. Syftet med studien var att förbättra kvalitetssäkringen vid Fasta Motorers F11-montering och arbetet baserades på en tidigare utarbetad felläges- och effektanalys. För att styrka kundperspektivet genomfördes en undersökning av vad kunderna reklamerar, i form av PQP-anmälningar samt NCMR-rapporter. Genom att därefter identifiera kritiska monteringsmoment i felläges- och effektanalysen, PQP-anmälningar och NCMR-rapporter, var en prioritering möjlig att utföra. Prioriteringen resulterade i att feltyperna felvridet lagerhus, felplock av material samt kuggfel ansågs vara de mest kritiska att kvalitetssäkra. Målet med arbetet var att reducera det totala risktalsvärdet, vilket var möjligt genom en konceptgenerering samt ett konceptval för de specifika prioriteringarna. I samband med konceptgenereringen undersöktes, genom intervjuer med berörd personal, specifika kundbehov. Dessa kundbehov omarbetades därefter till målspecifikationer för att underlätta genereringen av koncept. Då informativa koncept var framtagna återstod ett val av det bäst lämpade konceptet. Valet utfördes med två olika metoder, screening och scoring samt 3P, för att ytterligare säkerställa att rätt koncept valts. Det var därmed möjligt att uppdatera felläges- och effektanalysen med de valda åtgärderna och då påvisa att syftet var uppnått. Syftet med kvalitetssäkringen uppnåddes genom att sänka det totala risktalsvärdet med 47,5 procent mot det tidigare risktalsvärdet, 6415. / In this thesis an investigation has been made in order to find possibilities to assure the quality at an assembly line at Parker Hannifin Manufacturing Sweden AB:s facility in Trollhättan. The purpose with the study was to improve the quality assurance at Fixed Motors F11-assembly line, where the work was based on an already conducted process-FMEA. In order to verify and further investigate the customer perspective, an inquiry was also done to see what customers complained about, this with help of PQP, Product Quality Problems, and NCMR, Nonconformance reports. By analyzing the process-FMEA, PQP and NCMR reports an identification and prioritization of critical failures were made. The result from these steps was three failures, incorrect positioning of the bearing house, picking of incorrect material and incorrect gear timing. These three were considered to be the most critical failures to quality assure. The aim with the quality work were set to reduce the total RPN, Risk Priority Number, of the process-FMEA, which was rendered by applying a concept generation and a concept selection for the specific failures. In relation with the concept selection, interviews were made with staff that was considered important and vital for the project. This was made to identify specific customer needs regarding solutions to the three failures. From these needs a target specification was developed to ease the generation of concepts. After generating a number of well specified concepts, a concept selection was made using the two methods screening and scoring and an additional Parker method called 3P to further establish that the right concepts was chosen. Further it was then possible to update the process-FMEA with the chosen concept solutions and by doing that reaching the project aim. By implementing the solutions it was possible to reduce total RPN, 6415, with 47,5 percent.

<p>This project is performed at Volvo Construction Equipments in Braås, which is one of the world leading producers of equipment for construction places. The quality aspect is an important factor when increasing the production in a manufacturing company and the role of quality should be highlighted in order to produce more error-free products, using cost-effective methods and tools. This case study emphasises ways of implementing quality control in order to quality assure the manufacturing process with focus on the manual and automatic handling. By standardising and analysing the collected and measured data in the manufacturing process the quality will be assured by implementation of quality control. The result of the study is to use a developed manual for implementation of quality control, which will increase the quality level. To reach the goal of this study qualitative and quantitative measurement has been used for identifying the present situation and which factors that is important when making improvements. Then interviews have been performed to define gaps in the communication between managers and operators. The conclusion is to use a manual for how to implement quality control and controlling a process.</p> / <p>Denna studie är utförd på Volvo Construction Equipments i Braås, vilka är världsledande inom tillverkning av anläggningsmaskiner för byggarbetsplatser. Kvalitén är en viktig faktor vid ökning av produktionskapacitet i en tillverkningsprocess då den påverkar mängden felfria produkter. I denna studie läggs vikten vid implementering av kvalitetskontroll för att kvalitetssäkra tillverkningsprocessen i en produktionslinje med fokus på den manuella och automatiska hanteringen inom tillverkningsprocessen. Genom standardisering och analysering av de samlade och mätta data från tillverkningsprocessen kommer kvalitén att säkras genom särskilt utformade kvalitetskontroller. Detta resulterar i en utvecklad manual för implementering av kvalitetskontroller vilket kommer att medföra att kvalitén förbättras. Kvalitativa och kvantitativa mätningsmetoder har tillämpats i syfte att kunna utföra en nulägesanalys av situationen i produktionen, vilket är väsentligt vid utförande av förbättringar. Intervjuer har utförts för att identifiera brister i kommunikationen mellan operatorer och deras chefer. Slutsatsen av detta arbete blir att använda manualen för implementering av kvalitetskontroller och styra tillverkningsprocessen.</p>

Operationsavdelningen på Hallands sjukhus Varberg har genomfört ett förbättringsprojekt för att se hur flödet med att ge lokalbedövning (blockad) inför operation kan optimeras. Projektets mål var att spara tid på operationssalen genom snabbare byten, förbättra miljön för patienter och personal och samtidigt säkerställa fortsatt god patientsäkerhet och gott bemötande. Jag har valt att göra en fallstudie av projektet för att se hur förbättringsarbetet fungerat och hur gruppens förståelse utvecklats. Jag har gjort en deskriptiv undersökning och utgått från ett kvalitativt angreppssätt. Informationen har samlats in genom deltagande observationer av gruppens arbete och utvärdering av dokumentation. Som lösningsmetod har jag utgått från PDSA-hjulet, (Plan, Do, Study, Act) och tillämpat ett antal olika förbättringsverktyg för att analysera och beskriva verksamheten. I projektplaneringen har jag använt Tonnquists projektmodell. Resultatet har utvärderats genom tidmätningar, en loggbok som förts under testperioden och en enkät för att samla in medarbetarnas synpunkter. Tidsplanen fick revideras eftersom vi hade svårt att få fram resurser och testen fick skjutas fram en månad. Arbetsgruppen har bestått av ett multiprofessionellt team med en enhetschef, anestesiläkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samarbetet har fungerat väl och engagemanget har varit stort, trots att det har varit svårt att avsätta tid, särskilt för läkaren. Det nya arbetssättet har testats under maj och vi har börjat utvärdera resultatet. Mätningen av bytestiderna har inte visat något tydligt resultat. Den loggbok som förts i sänghallen under testtiden visade att det fungerade bra att lägga blockaderna i sänghallen och att patientsäkerheten inte påverkats. Enligt enkäten ansåg en anestesiläkare att miljön var lugnare i sänghallen, medan ett par anestesisjuksköterskor hade invändningar mot att inte samma person följer patienten hela vägen från det att blockaden lagts. De ansåg också att resursen i sänghallen skulle kunnat utnyttjas bättre på operationssalarna. Min rekommendation är att detaljerna kring arbetsfördelningen ses över för att skapa en bättre balans mellan de olika uppgifterna i sänghallen respektive på operationssalen. Vi behöver också se över mätningen av bytestiderna. En allmän reflektion är att det är svårt att få loss resurser till förbättringsprojekt. Det har också varit bra att prova i mindre skala först, då vi fick många idéer under resans gång. Vi har även insett vikten av tydlighet kring projektets omfattning och mätmetoder. Det är också viktigt att förändringar kommuniceras ordentligt och fungerar bra för alla inblandade, för att de ska gå att införa. / The Operation Ward at Hallands Hospital in Varberg has carried out an improvement project to see how the workflow with nerve blockades in the preop preparation area  an be optimized. The project's goals were to save time in the operation ward by reducing the time between operations and improving the environment for patients and staff, while ensuring continued patient safety and good care. I have chosen to do a case study to see the effect of the improvement work, and how the group's understanding has evolved. I have made a descriptive study and focused on qualitative data. The information was collected through observations and analysis of the documentation. As a solution method, I used the PDSA-cycle, (Plan, Do, Study, Act) and applied a variety of improvement tools to analyze and describe the project. In the project planning I used Tonnquist’s project model. The result was evaluated through time measurement, a test diary and an employee survey. The timetable was revised due to a shortage of staff and the test had to be postponed by a month. The project group consisted of a multi-professional team with a head of unit, anesthetist, nurses and assistants. The group worked well together, although sometimes it was hard to find the time, especially for the anesthetist. The new way of working was tried out in May and we have started to evaluate the results. The time measurements did not show any clear result. The diary in the pre-op preparation area showed that the new routine worked well and that patient safety was not affected. The survey showed that while a doctor was positive, a couple of nurses objected to the fact that the patient was not treated by the same nurse all the way. They also said that the nurse in the bed hall could be put to better use in the operating theatres. My recommendation is to further discuss the details of the distribution of the different tasks between the pre-op nurse and the anesthetist nurses. We also need to review the time measurements. An observation is that it is hard to find the time to work with improvement projects. A testing period is also useful in order to adjust the details of the implementation. The importance of a clear definition of the project and the measurements is evident, as well as the necessity of communication with the staff involved. In order to get acceptance from everyone in the implementation, it is important that the solution is perceived as a win-win situation for all parties.

I studien analyseras och jämförs två versioner av det vägledande dokumentet ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Skrivelserna i dokumenten uttrycker standarder och riktlinjer som har till syfte att vägleda lärosäten i arbetet med kvalitetssäkring av högre utbildning inom EHEA (European Higher Education Area). De två versioner som analyseras och jämförs är det engelska originaldokumentet som formulerats inom det europeiska samarbetet Bolognaprocessen samt en svensk översättning formulerad av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), den myndighet som i Sverige ansvarar för kvalitetssäkring av högre utbildning på nationell nivå. Syfte Studiens syfte är att analysera och jämföra hur kvalitet och kvalitetssäkring förstås vid läsning av vägledande dokument för kvalitet och kvalitetssäkring inom EHEA och i Sverige. Metodologisk ansats I studien antas ett förhållningssätt där arbetet med urval och analysarbete betraktas som en abduktiv process. Studien utgår ifrån ett socialsemiotiskt och ett diskursteoretiskt perspektiv vilket medför ett dynamiskt samspel mellan teori, metod, forskningsobjekt och frågeställningar. I denna dynamik tillåts under arbetets gång det epistemologiska perspektivet och det diskursiva teoretiska perspektivet som helhet vara en aspekt av analysarbetet, den process där metodval och urval görs samt vid skapande av forskningsobjekt och frågeställningar. Med detta förhållningssätt genomförs en kritisk diskursanalys via kvalitativ innehållsanalys av skriven text. Resultat Resultatet identifierar en semiotisk aspekt av den problematik i den sociala praktiken som studien fokuserar. Problematiken i den sociala praktiken tar sig i uttryck genom att det förekommer formuleringar i den svenska översättningen av ESG är motsägelsefulla, inkonsekventa och inte är överensstämmande med gängse praktik och därmed inte heller med den sociala ordningen. Den semiotiska aspekten är den diskrepans som förekommer i terminologin, den terminologi som bidrar till skapandet av gemensam kunskap och förståelse i den sociala praktiken. I resultatet redovisas fem identifierade kvalitetsaspekter: (I) Granskning och kontroll, (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn, (III) Läranderesultat, (IV) Lärande och undervisning samt (V) Bedömning. / In this study, two versions of the indicative document ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) are analyzed and compared.  The documents express standards and guidelines that aim to guide higher education institutions within the EHEA (European Higher Education Area) in their work with quality assurance. The analyzed and compared versions of the document is the original document printed in English and authored within the Bologna process and a Swedish translation authored by Universitetskanslersämbetet (UKÄ), the Swedish authority with responsibility for quality assurance in higher education on a national level. Aim The aim of this study is to analyze and compare how quality and quality assurance is understood by reading indicative documents for quality and quality assurance within the EHEA and Sweden. Metodological approach The selection of empirical material and the analytical process is considered an abductive process. In this study, a social semiotic perspective and a discourse theoretical perspective are used. This enables a dynamic interaction between theory, method, research objectives and research questions. This dynamic allows for epistemology and discourse theory to function as one unit as an aspect of the analytical process. With this approach, a critical discourse analysis is preformed via a qualitative content analysis of written text. Result The result identifies a semiotic aspect of the focused problem in the social practice. The problematic aspect within the social practice expresses itself through discrepancy between the two documents which are not consistent with regular practice and the order of discourse. The semiotic aspect is the discrepancy occurring in the terminology, the terminology that contributes to constructing a collective knowledge and meaning in the social practice. Furthermore five quality aspects are identified: (I) Granskning och kontroll (Audit and control), (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn (Accountability, monitoring and review), (III)  Läranderesultat  (Learning outcomes),  (IV)  Lärande och  undervisning (Learning  andteaching) and (V) Bedömning (Assessment).

Arbetet kring mätfrekvenser, alltså hur ofta en producerad detalj ska mätas, inom produktionen på Volvo Cars följer i dagsläget inget standardiserat arbetssätt. Arbetet kring det bygger i stort på tidigare erfarenheter och vad liknande utrustningar har för mätfrekvens. Volvo Cars efterfrågar mer kunskap inom området för att få en mer kostnadseffektiv kvalitetssäkring. Arbetets huvudsyfte har innefattats av identifiering gällande vilka variabler som påverkar mätfrekvensen, samt uppbyggnad av en enklare modell där variablerna applicerats. Intervjuer har även genomförts på ett flertal företag, där några av de viktigaste slutsatserna är: Mätfrekvenser arbetas med retroaktivt, snarare än proaktivt. Duglighet är i dagsläget vanligast att använda vid arbete med mätfrekvenser. Arbete med mätfrekvenser sker inte standardiserat. Förbättring av mätfrekvenser jobbas med i låg grad och när det väl görs är det ofta triggat av en mantidsanalys. Arbetet har resulterat i identifiering av två huvudvariabler; duglighet och kvalitetskostnader. Även om verkligheten är mer komplicerad, kan dessa två variabler ses som huvudkategorier. Under duglighet och kvalitetskostnader finns sedan underkategorier. För duglighet finns verktygsrelaterade egenskaper såsom förslitning och dess material. Även detaljens material och dess termodynamiska egenskaper har inverkan på dugligheten. Slutligen återfinns felintensitet, vibrationer som uppstår och processens stabilitet. Gällande kvalitetsbristkostnader finns felkostnader som uppstår inom företagets väggar, interna felkostnader, och de felkostnader som uppstår när produkt levererats till kund, externa felkostnader. Utöver de två finns även kontrollkostnader och förebyggande kostnader. Arbetet har dessutom mynnat ut i en enklare modell där erfarenhet från intervjuer och data från Volvo Cars tagits i beaktande. Flera av de data som återfinns i modellen har tagits fram genom analysering av tre veckors produktionsdata från Volvo Cars. Data som används i modellen berörande kvalitet är duglighet och den procentuella fördelningen av den aktuella varianten. De data som har inverkan på kvalitetskostnaderna är hur många operationer flödet har och aktuell operations placering i relation till totala antalet. Även råämnets kostnad, allvarlighetsgraden för kvalitetsbristen hos aktuell egenskap och skrotkostnaden används. Modellen har sedan applicerat på en maskinerna som omfattats av arbetet för att kontrollera utfallet. Med data införd baserad på produktionsdata från Volvo Cars har en stickprovsfrekvens på 62 genererats. / Work on measuring frequencies, which is how often a produced detail is to be measured, within Volvo Cars’ production currently does not follow a standardized approach. The work around it basically builds on past experiences and what similar equipment has for measurement frequency. Volvo Cars requests more knowledge in the area to get more cost-effective quality assurance. The main objective of the work has contained identification of the variables that affect the measurement frequency, as well as construction of a simpler model where the variables are applied. Interviews have also been conducted on a number of companies, where some of the key conclusions are: Measuring frequencies are worked retrospectively, rather than proactively. Capability is currently the most common for work with measurement frequencies. Working with measurement frequencies does not occur standardized. Improving measurement frequencies occur to a low extent, and when done, it is often triggered by a man-time analysis. The work has resulted in the identification of two main variables; capability and quality costs. Although the reality is more complicated, these two variables can be seen as main categories. Under capability and quality costs, there are subcategories. For capability, tool-related properties such as wear and its material are available. The material of the detail and its thermodynamic properties also affect the capability. Finally, error intensity, vibrations and stability of the process are found. Regarding quality deficiency there are error costs arising within the company's walls, internal error costs, and the error costs that occur when the product is delivered to the customer, external error costs. In addition to the two, there are also control costs and prevention costs. In addition, the work has resulted in a simpler model, taking into account experience from interviews and data from Volvo Cars. Several of the data contained in the model have been developed by analyzing three-week production data from Volvo Cars. Data used in the model related to quality is the capability and the percentage distribution of the current variant. The data that impact on quality costs is how many operations the flow has and the current operation location in relation to the total number. The cost of the raw material, the severity of the quality lack of the current property and the scrap cost is also used. The model has then been applied to one of the machines covered by the work to check the outcome. With data imported based on production data from Volvo Cars, a sampling rate of 62 has been generated.

Routines for the checking process of construction documents differ and a common standard is not used broadly in the construction business. Problems in the checking process can be solved differently between projects. Today the organization BEAst has developed a standard for the checking process. The standard is being used by large construction companies but not yet broadly among consultancies.This investigation has been carried out together with Sweco Sweden who today are working with implementing BEAsts standard in their business. Sweco has their own version which mostly is based on BEAsts standard. The purpose of this investigation is to present a more efficient way of working with the checking process. The investigation examines if its temporally and economically profitable to continue work with the application of the standard within Sweco.The investigation is based on interviews, a poll and a workshop. The result creates a bigger understanding of BEAsts standard and purpose and also how it is used in practice. The results show that preferences differ greatly in how the checking process should be conducted. At the same time, the results also show that awareness of BEAst's standard in Sweco is low. But the standard is well received by those who used it in their work.The standard solves many problems within checking processes such as communication and documentation and shows the way for a more digital construction industry, but there are also problems. One conclusion is that there is a risk with the version creating additional work to develop, implement and manage. Additional work that can possibly be avoided by using BEAsts standard directly. / Rutiner för granskning av bygghandlingar ser olika ut och en gemensam standard används inte brett i byggbranschen. Problem som dokumentation av processer, kvalitetssäkringar och kommunikation hanteras på olika sätt och kan vara annorlunda för varje projekt. Idag har branschorganisationen BEAst en standard för hur processer i granskning ska gå till. Standarden används av stora byggentreprenörer men ännu inte brett på konsultföretag. Denna utredning har genomförts tillsammans med Sweco Sverige som idag arbetar med att tillämpa BEAsts standard i sin verksamhet. Sweco har en egen variant som till stor del är baserad på BEAsts standard. Syftet med denna utredning är att uppmärksamma ett effektivare arbetssätt inom granskning och ge återkoppling på Swecos variant av standarden. Utredningen undersöker om det ur tids- och ekonomiska perspektiv är lönsamt att fortsätta med detta arbete som berör tillämpningen av standarden. Utredningen är baserad på metoderna enkät, intervju och workshop. Enkäten har besvarats av ett urval anställda på Sweco Sverige. De intervjuade är eller har varit verksamma som projektörer eller projekteringsledare i byggbranschen. En intervju har också genomförts med BEAsts ordförande. Workshopen genomfördes tillsammans med handledare som arbetar med att utveckla Swecos variant. Resultatet ger en större förståelse över BEAst standard och syfte och hur den används i praktiken. Resultatet visar att preferenser skiljer sig stort kring hur granskning ska utföras. Samtidigt visar resultatet också att kännedom om BEAsts standard inom Sweco är låg. Men standarden är väl mottagen av de som använt den i sitt arbete. Standarden löser många problem inom granskning som kommunikation och dokumentation och banar vägen för en mer digital byggbransch. Men det framkommer också problem, för vissa är standarden en stor omställning som kan skapa motstånd. Swecos egna variant är under utveckling och skulle vara svår att implementera i verksamheten då företaget är konsultbaserat. En slutsats är att det finns risk att varianten skapar merarbete för att utveckla, implementera och förvalta. Merarbete som eventuellt kan undvikas genom att använda BEAsts standard direkt.