En hög rapporteringsgrad av egenkontroller är en förutsättning i dagens byggande. I varje projekt strävar alla parter mot att det både ska vara tids- och kostnadseffektivt. Egenkontrollen fungerar som en garanti för att rätt kvalitet på produkten hålls. Inte bara för beställaren men även för samhället och entreprenören själv. Denna studie har utförts i samarbete med PEAB Anläggning och har som huvudsyfte att undersöka företagets rutiner gällande egenkontrollsarbetet och därmed hitta möjliga förbättringar. Studien behandlar även vad de anställdas anser om dagens egenkontroller samt lyfter fram deras åsikter. Dessutom undersöks det hur PEAB Anläggnings pilotprojekt för BIM 360, som är ett digitalt system för hantering av bygghandlingar och dokument, har tagits emot av de anställda. En omfattande litteraturstudie har utförts för att ge information och kunskap inom ämnet. Från litteraturstudien har underlag för en enkätstudie och två intervjustudier skapats. Efter att resultatet analyserats och jämförts med litteraturstudien har det även diskuterats, både gällande resultat samt metod. För resultatet har förslag för möjliga förbättringsåtgärder lyfts fram. Förslagen kan leda till att PEAB Anläggning i framtiden kan utveckla sitt egenkontrollsarbete. Det kan i studien konstateras att det finns en del brister i dagens egenkontrollsarbete. En stor faktor är den krångliga administrationen. I studien har det även noterats att det finns ett engagemang bland de anställda att faktiskt arbeta och lära sig mer gällande förbättrad kvalitet och egenkontroller. Vidare bör PEAB Anläggning se över möjligheterna att utbilda sina anställda inom kvalitetssäkring och egenkontroller. / A high degree of self-inspection reports are essential in today's society where the construction is to be both time and cost effective. Self-inspections acts as a guarantee that the quality of the product is right. Not just for the customer but also for society and the contractor himself. This study has been prepared in cooperation with PEAB Anläggning and has as main purpose to examine the company's procedures regarding its own self-inspections work, and thereby find possible shortcomings. The study deals with employees' attitude towards today's self-inspections as well as highlighting their opinions. In addition, it examines how PEAB Anläggnings pilot project for BIM 360, a system for digital handling of construction documents is received by the employees. An extensive literature study was conducted to provide information and knowledge in the subject. From the literature study has the basis for a survey and two interview studies been created. After the results have been analyzed and compared with the literature study, it has also been discussed, both in terms of results and in terms of methods. The results have suggestions for possible improvement measures. The proposals could lead to the future development of PEAB Anläggnings self-inspections work. The study can confirm that there are some flaws in today's self-control work. A big factor is the complexity of the administration. In the study, it has also been noted that there is a commitment among employees to actually work and learn more regarding self-controls. Furthermore, PEAB Anläggning should look at the opportunities to train their employees in quality assurance and self-controls.

Detta examensarbete är av en explorativ sort och syftar till att belysa eventuella utmaningar som bör beaktas vid egenkontroller, granskningar och dokumentation i 3D-modeller, vilka ska fungera som en slutprodukt och motsvara ritningshandlingar i traditionell projektering. Arbetet har utförts på konsultföretaget WSP:s avdelning byggprojektering i Göteborg. Företaget ligger i framkant med digitala arbetsmetoder och deltagande personer i rapporten är verksamma konstruktörer i ett ritningsfritt projekt. Målet är att stödja företaget i att införa ritningsfritt arbete i den dagliga verksamheten och bibehålla kvaliteten i egenkontroller och interna granskningar.     För att uppnå störst bredd och djup har utöver en litteraturstudie även kvalitativa- och kvantitativa metoder använts. De kvalitativa observationerna och intervjuerna har bidragit till en djupare förståelse om byggnadsprojektering och kvalitetssäkring av bygghandlingar, vilket har gett en uppfattning om de fördelar och utmaningar som lyfts upp i resultatdelen. Den kvantitativa delen bygger på ett praktiskt genomförande där en egenkontroll har gjorts i syfte att jämföra 2D-ritningar med 3D-modeller. Den undersökte om checklistan för 2D-ritningar kan användas i 3D-modeller samt om samma systematiska arbetsgång kan fortgå. Resultatet har gett indikationer på att synsättet vid kvalitetssäkring i 3D-modeller inte kan vara det samma som vid 2D-ritningar. Det har diskuterats fram fem oklarheter baserade på resultatet som är värda att nämna gällande kvalitetssäkring i ritningsfria projekt. Diskussionen har lett fram till möjliga förslag på hur dessa kan utvecklas. Oklarheterna som belyses i rapporten är upplevelsen och överskådligheten, måttsättningen, detaljer, konstruktionens status och dokumentation i en 3D-modell. / This    report    is    of    an    explorative    art    with    the    purpose    of    emphasize    challenges    with    the    quality    controls    in    drawing    free    building    projects.    The    study    has    been    done    at    the    global    consultant    company    WSP,    section    for    Structural    Engineering,    in    Gothenburg,    Sweden.    All    the    participants    in    this    report    are    active    construction    engineers    currently    working    with    a    drawing    free    project.    The    goal    is    to    support    the    company    with    maintaining    the    quality    while    performing    self-checking’s    and    inspections    in    a    3D-modell.         Apart    from    performing    a    literature    study,    quantitative    and    a    qualitative    methods    has    been    used    in    order    to    widen    the    scope    of    this    investigation.    The    qualitative    observations    and    the    interviews    has    contributed    to    a    better    insight    in    building    projects    and    quality    controls    of    construction    documents,    which    has    given    ideas    of    advantages    and    challenges    as    described    in    the    result.    The    quantitative    part    is    based    on    a    practical    test,    where    a    quality    control    has    been    made    to    compare    a    2D-drawing    with    a    3D-model.    The    purpose    with    the    practical    part    was    to    investigate    if    the    2Ddrawing    checklist    could    be    used    on    the    3D-model,    and    if    the    same    working    process    could    proceed.    The    result    has    given    indications    that    quality    controls    in    3D-models    can´t    be    performed    in    the    same    way    as    with    2D-drawings.     The results and discussions has led to five chosen uncertainties that’s important to take into account while when performing quality controls in drawing free building projects. Clarity and experience, dimensions, details and documentation and status are the four uncertainties and possible suggestions of how to develop these are included in the report.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär. Studien var begränsad till ett datoriserat kvalitetssäkringssystem/Smith-systemet. I undersökningen ingick 71 hemtjänstpersonal från tre olika län. Resultatet prövades utifrån ett kvalitetsperspektiv där TQM-teorin samt Argyris teori om organisatorisk lärande ingick. Resultatet visade att majoriteten av hemtjänstpersonalen ansåg att Smith-systemet var ett verktyg för dokumentation av utförda arbetsuppgifter och redovisning av arbetstid sam säkrade kvaliteten inom hemtjänsten. Smith-systemet underlättade inte tidsplaneringen och skapade inte heller mer tid för omsorgsarbete. Yrkesrollens status och kompetens höjdes inte med användning av Smith-systemet. Hemtjänstpersonalen upplevde sig inte mer delaktiga i kvalitetsarbetet och de ansåg inte heller att de utvecklats i sin yrkesroll genom användningen av Smith-systemet. Det behövs ytterligare studier för att det ska vara möjligt att kritiskt granska dess effekter.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär. Studien var begränsad till ett datoriserat kvalitetssäkringssystem/Smith-systemet. I undersökningen ingick 71 hemtjänstpersonal från tre olika län. Resultatet prövades utifrån ett kvalitetsperspektiv där TQM-teorin samt Argyris teori om organisatorisk lärande ingick. Resultatet visade att majoriteten av hemtjänstpersonalen ansåg att Smith-systemet var ett verktyg för dokumentation av utförda arbetsuppgifter och redovisning av arbetstid sam säkrade kvaliteten inom hemtjänsten. Smith-systemet underlättade inte tidsplaneringen och skapade inte heller mer tid för omsorgsarbete. Yrkesrollens status och kompetens höjdes inte med användning av Smith-systemet. Hemtjänstpersonalen upplevde sig inte mer delaktiga i kvalitetsarbetet och de ansåg inte heller att de utvecklats i sin yrkesroll genom användningen av Smith-systemet. Det behövs ytterligare studier för att det ska vara möjligt att kritiskt granska dess effekter.

Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren. Komplexiteten för en individintegrerad särskoleelev är hög och specialpedagogen från särskolans uppgift är att skapa känsla av sammanhang där delaktighet har stor betydelse. Komplexiteten visar sig också i organisationen och specialpedagogens arbetssituation. Engagemang på och inom alla nivåer, befintlig skolkultur, hög delaktighet, bra samarbete, goda kontakter, hög kunskap, tydlig information samt utbildning ger god kvalitet. Olika praktiska förlag framkommer för förbättrad kvalitet i undersökt kommun. Det gäller sådant som tid för planering, nätverksträffar, arbetsbeskrivning och ökat antal uppföljningstillfällen. Inställningen till kvalitetsutveckling är i allmänhet positiv.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av ett besök på en studentmottagning för gynekologi och preventivmedelsrådgivning. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning med frågor rörande bemötande, tillgänglighet och förslag till förbättring. Enkäten hade både öppna och slutna svarsalternativ och delades ut av barmorskan eller gynekologen efter avslutat besök under en period av två veckor, 150 enkäter delades ut. Huvudresultat: 138 personer deltog i denna studie varav 95% var kvinnor, svarsfrekvensen var 92%. Den vanligaste orsaken till att Studentgyn besöktes var preventivmedelsrådgivning. Patienterna var överlag nöjda med det bemötande som givits av personalen på Studentgyn. Vidare upplevde samtliga ett förtroende för vårdgivaren och ansåg att denne var väl förberedd inför besöket. En majoritet av besökarna erbjöds en besökstid inom en vecka, de förbättringsförslag som lämnades handlade dock till stor del om möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för att boka en tid. Patienterna önskade längre telefontider samt tidsbokning via internet. Avslutningsvis uppgav samtliga att de kunde rekommendera Studentgyn till vänner och bekanta. Slutsats: Denna undersökning har kommit fram till att patienterna överlag varit väldigt nöjda med Studentgyn. Dock framkom ett missnöje avseende möjligheten att komma i kontakt med Studentgyn för tidsbokning och många av deltagarna lämnade förbättringsförslag rörande detta.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

SAMMANFATTNING Nyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandling Bakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården. Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar. De deltagande sjuksköterskorna är dock överlag nöjda med systemet ApoDos och det finns inget som tyder på att de bristande rutinerna har ett samband med ApoDos-systemet. Konklusion: Studien visar att vissa rutiner bör ses över och omprövas samt att ett förtydligande av ansvarsfördelningen mellan sjuksköterska och läkare skulle kunna leda till förbättringar vid uppföljning av läkemedelsbehandlingar. Det krävs dock vidare studier inom området för att klarlägga ett bredare perspektiv av dessa rutiner. / ABSTRACT Keywords: multidose drug dispensing system, LSS, nurse, quality improvement, medical treatment Background: The nurse has a great responsibility regarding medical treatment follow-ups and must also seek a good interaction with other participants in the continuum of care, in order to assure the quality of care. Aim: From a nurse’s perspective describe routines for medical treatment follow-ups, regarding patients with multidose drug dispensing system and accommodations according to LSS, as well as identify possible well-functioning and deficient routines.  Method: The study has a descriptive design with qualitative approach. Five interviews were conducted with nurses, all working at accommodations according to LSS in Uppsala Municipality. The data was analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) method of content analysis. Results: There are some deficient routines and a need of better communication and more clear guidelines for the division of responsibilities regarding the patients’ medical treatment follow-ups. Overall, the participating nurses are content with the multidose drug dispensing system and there is nothing indicating that the deficient routines are associated with this system. Conclusions: The study shows that certain routines should be overhauled and reconsidered and that a clarification of the division of responsibilities, between nurses and doctors, could lead to improvements at medical treatment follow-ups. However, to elucidate a broader perspective of routines for medical treatment follow-ups, further studies are required.

Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av. Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten. Kvalitetsaspekten är av stor vikt, därför att dålig service direkt reflekteras på det företag som outsourcar tjänsten, trots att det inte själva utför den. Bristande kvalitet kostar stora summor för verksamheter, närmare bestämt 10 – 30 procent av dess omsättning och därav är det av vikt att företag som outsourcar tjänster och leverantörer som levererar tjänsterna, är införstådda i vikten av kvalitetsaspekten. Det slutsatser vi dragit i uppsatsen, är att kunderna ställer olika krav på leverantörerna beroende på den typ av tjänst som ska levereras. Kraven kan handla om bemötande, sekretess, tillgänglighet och att hålla en specifik standard. Dessutom har vi i uppsatsen kommit fram till att leverantörerna använder sig av olika kvalitetssystem för att säkra kvalitén på tjänsterna som outsourcas, allt från kvalitetssystemet ISO9000 och COPC till egenutformade kvalitetssystem och avtal. / Outsourcing, especially call centre outsourcing, is discussed in many companies. One topic in the discussion is the quality of the service provided. The quality is important for all involved parties, companies who outsource their call centre, the call centre and especially for the consumers. Call centres are companies specialized in customer contact, undertaking the communication between the consumer and the company, through answering questions, providing information or support. The theories that initiates this essay is based on call centre outsourcing, quality and quality systems. Through a discussion of previous research, we specify our main area of the study. We intend to answer the question of how the quality requirements set by the company is guaranteed by the call centre. Quality is an important topic since the company outsourcing is directly affected by bad service quality. Poor quality is a high cost driver for companies, and research has shown that deficient quality can reduce the company’s turnover by 10-30 percent. The conclusion in this essay is that companies set different demands on the call centre, depending on what type of service they agree on. The demands could be about behaviour, secrecy, availability or maintaining a specific level of standard and quality. To secure the level of quality, call centres use different quality systems, such as ISO9000, COPC, systems developed by the call centre it self or service level agreements.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsställelse med vården under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbättringsbehov av vården patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrågades om deltagande i en enkätstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkäten kommenterat den utredande vården. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gällde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt. Angående organisation uppgav patienterna behov av bättre samordning, högre personalkontinuitet, tillgång till en kontaktperson inom vården samt utökad psykosocial vård. Hög tillfredsställelse med vårdens kompetens rapporterades men även misstag samt upplevd bristande professionalitet hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens bemötande uppgavs mestadels som tillfredsställande. Lägre tillfredsställelse rapporterades då vårdpersonalen förbisett patienten som individ. Tillfredsställelsen med information under utredning var hög då information getts personligen med tid för frågor och återkoppling. Då information varit svårtillgänglig, bristande eller ej anpassad efter patientens behov var tillfredsställelsen lägre. De generella kommentarerna indikerade hög tillfredsställelse. Slutsats: Bröstcancerpatienterna uppgav hög tillfredsställelse med kompetens och bemötande under utredningen. Lägre tillfredsställelse uppgavs med vårdens organisation och information. Förbättringsbehov som tydligast framgick var av ökad samordning av utredningens faser samt utökad psykosocial vård. / Purpose: The purpose was to examine breast cancer patients’ satisfaction with care during diagnostic process and to investigate their identified needs for improvement. Method: Patients reported to the Quality register for breast cancer in Uppsala- Örebro during 2007-2008 were asked to participate in a questionnaire study. The study population was 165 women who commented on the diagnostic process. Answers were analyzed using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Result: Patients commented diagnostic services regarding organization, competence, interpersonal skills, information and general. Concerning organization they reported needs for better coordination, better personnel continuity, a contact person and more psychosocial care. High satisfaction with health care competence was reported but also mistakes and lack of professionalism. Personnel’s interpersonal skills appeared mostly satisfactory. Lower satisfaction was reported when personnel overlooked the patient as an individual. Satisfaction with information was high when information was given in person with time for questions and feedback, and lower when information was hard to access, lacking or not adjusted to the patients’ needs. General comments indicated high satisfaction. Conclusions: Patient satisfaction with competence and interpersonal skills was high while satisfaction with organization and information was lower. Diagnostic services can be improved by coordination and more psychosocial care.