This thesis aimed to find out how gang violence had been reported in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet between 2010-2021 and if there had been any changes during the selected time period. The articles for the thesis were chosen through a probability sample technique called systematic sample. There were around 8000 articles in total that were found while using our searchterms. Then every tenth article was chosen for coding from each year. A total number of 811 articles were collected, 466 from Dagens Nyheter and 345 from Aftonbladet. The thesis found that there was no significant difference between the newspapers in the way of reporting about gang violence during the time period. Both Dagens Nyheter and Aftonbladet reported a lot about the criminal actions that the gangs had committed and the newspapers had a tendency to report the crimes that were of a violent nature. The reporting of the gang members showed that they often did not mention their age, gender or ethnicity. Both newspapers also used different words in their reporting, both for gang violence and the gang members, which could make it hard to know the difference between acts done by gangs and by other criminals.

Swedish media have in earlier studies been shown to portray national politics as a game and the focus have not been on the actual politics. This have shown to have a negative effect on citizens trust for politicians and a growing cynicism against Swedish politicians have started. News portrayed as a game also lacks information valuable to citizens of a democratic country, especially during an election campaign for government. With these facts this thesis aims to study how Swedish party leader debates are portrayed in national newspaper media during the elections 2010, 2014 and 2018. That is the question for this thesis. The thesis will study how the debates is portrayed in the media and in what way. The method chosen to answer this aim is with a quantitative content analysis studying newspaper headlines during the election campaigns 2010, 2014 and 2018. Three of the biggest national newspapers were chosen to be studied; Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. The results show that news portrayed as a game is the majority share of the material. The election years 2010 and 2014 is dominated by news portrayed as game while the year 2018 differs with news portrayed as politics. The election campaign of 2018 may be a start of a new trend with less news portrayed as game or just a campaign more focused on politics than other years. The coming election years will show if it just were a break or a new trend focused on politics rather than game.

Den här studien undersöker hur Dagens Nyheter rapporterade om de tre största riksdagspartierna: Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vid riksdagsvalet 2022. Mer specifikt i artiklar där brottslighet nämns. Studien består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa delen fokuserar på att studera hur helheten av totalt 60 artiklar ser ut gällande statistik. I den kvalitativa delen är fokuset att, med hjälp av en kritisk diskursanalys, studera hur totalt sex stycken artiklar är uppbyggda på ett diskursivt sätt. Fokuset i den kritiska diskursanalysen är bland annat att titta på artiklarnas ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer. Det teoretiska ramverket är uppbyggt på bland annat dagordningsteorin, gestaltningsteorin och diskursteori. Även diskursiv diskriminering har använts. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det var Socialdemokraterna som nämndes enskilt flest gånger medan Moderaterna kom sist med totalt fem artiklar. Den största kategorin av brottslighet nämndes inom “övrigt”. Den namngivna brottsligheten som nämndes flest gånger var gängkriminalitet. Majoriteten av artiklarna var neutrala och bestod för det mesta av sakgestaltning. Det var vanligast att det inte fanns någon diskursiv diskriminering, men i de artiklarna där det fanns bestod majoriteten av en nedvärderande diskriminering. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att det finns ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer inom samtliga artiklar. Vissa artiklar visar det på ett tydligare sätt än andra.

Purpose: The purpose of this essay is to investigate the differences and similarities between public service and commercially driven true crime podcasts.  Research questions and hypothesis: 1.What type of murder cases are represented? 2.To which extent are ideal victims and ideal offenders a recurring theme in the podcast episodes?  2.1. To which extent are there patterns in the episodes based on ethnicity of the victim or the offender? 3. How is the representation of new and old cases in the podcast episodes? Hypothesis:  Our hypothesis is that there will be differences between public service and commercially driven podcasts: Public service will have a more varied content in types of murder cases, sex of the victim and offender and lastly what year the crime occured. There will be a greater width of content, where different motives get different amounts of space, where men and women both are included, and where the time span of when the crime occured will be broader.  Theories: ideal victim-theory, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, cultivation theory, media ethics Method: To carry through the study a quantitative analysis will be implemented. The analysis is made on a total of 200 Swedish true crime-podcast episodes, where 100 of those are published by public service and 100 are published by commercially driven podcasts.  Conclusion: After carrying through the study we can ascertain that there are differences between public service podcasts and commercially driven podcasts, where these differences can be linked to the different conditions under which the media types act. Also it can be concluded that there are themes in the episodes where ideal victims and ideal offenders get a bigger amount of space than non-ideal victims- and offenders. / Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka skillnader och likheter mellan public service-poddar och kommersiellt drivna poddar som behandlar genren true crime.  Frågeställningar och hypotes: 1.Vilken typ av mordfall representeras? 2.I vilken utsträckning är ideala offer och ideala gärningsmän ett återkommande tema i avsnitten? 2.1. I vilken utsträckning finns mönster i avsnitten utifrån etnicitet på offret eller gärningsmannen? 3. Hur ser representationen av nya, respektive gamla fall ut i poddarna? Hypotes: Vår hypotes är att det kommer finnas skillnader mellan public service- och kommersiella poddar: Public service kommer ha ett mer varierat innehåll sett till vilka typer av mordfall som tas upp, vilket eller vilka kön det är på offer och gärningsman samt vilket år brottet skedde. Det kommer finnas en större bredd i innehållet där flera olika motiv får utrymme, där både män och kvinnor får utrymme samt där tidsspannet för när brotten som tas upp inträffade kommer vara brett. Teorier: ideala offer-teorin, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, kultivationsteorin, medieetik  Metod: För att genomföra studien används en kvantitativ innehållsanalys. Denna har gjorts på totalt 200 svenska true crime-poddavsnitt, där 100 är publicerade av public service och 100 publicerade av kommersiellt drivna poddar.  Slutsats: Efter studiens genomförande kan det konstateras att det finns skillnader mellan public service poddar och kommersiellt drivna poddar, där dessa skillnader går att koppla till de olika förutsättningar som finns medietyperna emellan. Det kan också konstateras att det finns teman i avsnitten där ideala offer och gärningsmän får ett större utrymme än icke-ideala offer- och gärningsmän.

This thesis expands the understanding of the concept of hybridity and its suitability as a theoretical framework in journalism studies. The purpose of the study is thus to highlight hybridity on the textual level in relation to the blurring boundaries between professional and amateur sports journalism. This is done by focusing on a topic that is often overlooked – the textual content of supporter-produced sports journalism. Articles published in 2021 on Sweden's largest supporter website SvenskaFans are compared with the traditional sports journalism at Dagens Nyheter and Sportbladet by using quantitative content analysis. A total of 474 (N) articles are analysed through a theoretical framework focusing on hybridity, alternative media and genres. Findings suggest that news texts are the most common genre in supporter-produced sports journalism at SvenskaFans. The main subject in the articles on SvenskaFans are usually matchday and the actors who speak out are usually the editorial staff themselves. The textual style is often characterized by a personal, interpretive, emotional, positive language and the alternative attributes were not dominant in the news content. The overall picture also indicates that the language used and the degree of professionalism in supporter-produced sports journalism varies from writer to writer.Findings also suggest that SvenskaFans exhibits a complexity that requires the analysis to "go beyond hybridity" to get the full picture. This is because the results indicate that there are nuances that the original definition of fails to recognize.

The news media has a great responsibility when reporting about politics, especially during elections. To maintain a democratic society a neutral news reporting is crucial, in order to give people trustworthy information that gives them the opportunity to make political decisions themselves. Swedish news media represent themselves as neutral in their news reporting but are associated with different political ideologies. Therefore, this study examines the coverage of the Swedish tabloid newspapers Aftonbladet and Expressen during a five-week period (280822-250922) of the Swedish election in 2022. Based on framing theory and agenda setting and using quantitative content analysis, the study compares if there is a difference in the reporting based on the political ideology of both newspapers.  The results show that the newspapers’ coverage was neutral during the election in Sweden 2022, revealing no differences in the reporting between the two newspapers. They both follow a similar way of setting the agenda and framing the articles about the two political ideologies during the whole election period. Aftonbladet and Expressen gave the three parties with the highest votes Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna and Moderatern the biggest exposure. The liberal parties were mostly framed in a competitive frame in both newspapers compared to the socialist parties that had a higher rate of articles that were framed with the factual matter.  The results also show that the agenda due to the subject of matter in both newspapers were the election campaign, economy and question of law. This shows that they have been following the happenings and outplace of the Swedish election 2022 seen to agenda and framing. To summarize, Aftonbladet and Expressens news coverage during the five-week period during the election 2022 were neutral and had no beneficial agenda or framing of any political party.

Today there are areas in Sweden, mostly suburban areas, that are referred to as vulnerable and particularly vulnerable areas. How those areas are perceived by society has a connection to how they are represented by media. Therefore, this study examines how two Swedish newspapers report and portray these so called vulnerable and particularly vulnerable areas. Thus, the study contributes to the media’s responsibility for objective and truthful coverage. In order to achieve the purpose of the study, Aftonbladet and Dagens Nyheter’s reporting during 2018 and 2022 is examined through a quantitative content analysis. Based on agenda setting theory and framing theory, it is examined and discussed within which genre and topics the areas appear in the media and how the news are portrayed. The focus is on how vulnerable and particularly vulnerable areas appear in the newspapers text. Previous research shows that suburbs and vulnerable areas are stigmatized through media’s news coverage and mainly is linked to negative news reporting. We claim that this problem remains, as the results of the study point to that vulnerable and particularly vulnerable areas mainly are being depicted in a negative context. The result contributes to a discussion about the objectivity of news media and journalists and how their work continues to contribute to stigmatization.

Denna uppsats analyserar mediers rapportering om sexuella trakasserier i Sverige fem år innan och fem år efter metoo rörelsens genomslag. Genom en kvantitativ innehållsanalys av tjugofem artiklar från två morgontidningar och två kvällstidningar mellan 2012 och 2022 och genom en intervjustudie med åtta journalister visar vår studie vilka skillnader och förändringar som skett. Tidningarna i studien är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den kvalitativa innehållsanalysen ger insikter om rapporteringens utveckling och om artiklar om sexuella trakasserier innehåll. De intervjuade journalisterna får frågor utformade efter den kvantitativa innehållsanalysen och får därefter utrymme att diskutera sina egna upplevelser och tankar om vad metoo varit med och påverkat eller förändrat.  Resultatet visar att det rapporterades mer om sexuella trakasserier under metoo i samtliga tidiningar och att det förekommer vissa skillnader i rapporteringen före och efter metoo. Det förekommer få skillnader mellan morgontidningarna och kvällstidningarna men den största skillnaden var att kvällstidningarna fortfarande skriver många artiklar om sexuella trakasserier medan morgontidningarna har en konstant nedgående kurva efter metoos genomslag.  När journalisterna intervjuas och får ta plats i studien beskrivs ett stort uppmärksammande av rörelsen och vad den varit med och påverkat. Medvetenhet och namnpublicering var något som journalisterna var mycket engagerade i. Genom att kombinera kvantitativ och kvalitativ data ger denna uppsats djupare förståelse för hur metoo-rörelsen har påverkat och format rapporteringen om sexuella trakasserier.

Syfte och problemformulering:Syftet med den här studien är att undersöka hur skillnaden i namn- och bildpublicering utformar sig mellan tre stora medier i Sverige under det senaste decenniet. SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningen tar avstamp i när medierna väljer att namn- och bildpublicera en gärningsperson när personen väl är dömd. Vår tes är att medier i Sverige har under det senaste årtiondet blivit mindre restriktiva med namn- och bildpublicering, vilket kan gå emot de pressetiska reglerna. Det finns därmed ett intresse att undersöka hur detta påverkar det svenska medielandskapet. Metod och material: I denna studie används en kvantitativ innehållsanalys för att analysera 479 stycken artiklar publicerade under september månad från år 2013, 2018 och 2023. Medierna som analyseras är SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter där samtliga artiklar är hämtade från Retriever Research (Mediearkivet). Huvudresultat: Resultaten visar att det har skett en märkbar förändring i namn- och bildpubliceringar från samtliga tre medier över de tre mätperioderna. Förändringens omfattning ser olik ut för varje medium men i helhet har de tre medierna följt samma trend. 2013 publicerade de minst antal namn- och bildpubliceringar, 2018 ökade antalet och resultaten från 2023 visar att trenden fortsätter. Det resultat som står ut mest är att namn- och bildpubliceringen av privatpersoner ökat markant fastän de pressetiska reglerna bestått.

Denna uppsats undersöker hur rapporteringen om sexuella övergrepp och våld mot kvinnorhar sett ut år 2015 och år 2019 i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningen har utförtsgenom ett urval av slumpmässigt utvalda artiklar samt tidigare forskning för att kunna styrkadet resultat som presenteras i denna studie. Studien består av en kvantitativ innehållsanalyssom fokuserar på perioderna före och efter Metoo, för att konstatera en förändring mellanskedena. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är dagordningsteorin, teorier omobjektivitet och teorier om genus. Den kvantitativa studiens resultat visar attnyhetsrapporteringen om våldtäkter fått relativt större utrymme efter Metoo (år 2015) och attrapportering om mördade kvinnor och grov misshandel fått relativt mindre utrymme.Resultatet av studien visar även att Aftonbladet och Dagens Nyheter har olika typer avrapportering vad gäller offentliggörande av namn på offer och förövare.