Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ”Public Understanding of Science”, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen. Denna studie visar att frågan, av antalet dagstidningstexter att döma, är ett väletablerat problem i dagspressen. Så etablerat att texterna ofta krävde förkunskaper på området. Eftersom växthuseffekten sällan förklaras kan de som bara har en vag föreställning om dess betydelse ha svårt att förstå. Detta kan sägas stänga ute de läsare som inte är insatta i frågan, skapa missförstånd och dessutom göra det svårt att locka nya läsare då frågan upplevs som för svår och komplex. Frågan har i dagspressen behandlats fjärran från vardagliga händelser. Rapporteringen har istället ofta varit en bevakning av internationella möten och konferenser som handlat om den globala uppvärmningens lösningar vilket har styrts bort från grundproblemet, dess orsaker. Frågan beskrivs enligt min studie mer som ett politiskt problem kopplat till internationella avtal än som ett vetenskapligt forskningsområde, vars uppdagade problem måste lösas konkret nu, för att inte få förödande konsekvenser för mänskligheten.

No description available.

The aim with this bachelor thesis was to gain a greater understanding for the power media holds in today’s society. To approach this we used a quantitative content analysis, were we analyzed 102 articles from Swedish printing press. This was made to be able to say something about how the media har created a hype around Fifty Shades as a phenomenon, and also to illustrate how Fifty Shades depiction of BDSM has been framed in the news coverage. We used the framing theory and the theory of media hype to reach the resulte that showed that media has created a hype around Fifty Shades. This indicate that the framing of the phenomenon has changed.

Abstract Författare: Ronya Fredriksson Titel: ”En myndighet – två sidor”. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen” Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Syfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media, dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen var att kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012- 2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten. Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammans med ett kodschema. Valet av den här metoden grundade sig på materialets omfång. För att se problemet ur två perspektiv så tillfrågades även Gävles befolkning om vad de tycker om Arbetsförmedlingen i en enkät. Personerna tillfrågades även om de har uppmärksammat myndigheten i media. Material: Materialet söktes fram och hämtades ifrån GD.se (Gefle Dagblad) och Aftonbladet.se. Materialet bestod av 155 texter; nyhetsartiklar, debattinlägg, krönikor och insändare. Resultat: Undersökningen visade att både media och människor bosatta i Gävle kommun har en negativ attityd och inställning gentemot Arbetsförmedlingen. Av de 155 artiklarna som undersökningen omfattade så var det endast 12 stycken som var positiva. Totalt så svarade 138 personer på enkäten och endast 21 uppgav att de hade en mycket eller ganska positiv uppfattning av myndigheten. Nyckelord: arbetsförmedlingen, aftonbladet, gefle dagblad, förtroende, myndighet, massmedia, kvantitativ innehållsanalys, kodschema, gävle, enkätundersökning

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS. De teorier som legat till grund för uppsatsen är främst Lissie Åströms teori om personlighetstyperna ”centripetal” och ”centrifugal”. Det läggs också ett stort fokus på att beskriva maskulinitet och hur den uppvisas i reklam genom bland annat stereotypiserande. Uppsatsens resultat visar att skillnaden mellan de olika plattformarna är förhållandevis liten och att de stora skillnaderna finns att se i hur åldersgrupperna framställs i reklaminslagen, där de yngre visar en betydande större del maskulina karaktärsdrag i förhållande till de andra mediegenerationerna. / The purpose of this paper is to analyse how men and masculinity is portrayed in advertising aimed to different media generations through different TV-platforms. These framing of questions have their focus in clarifying how men shown in advertising on TV act, which personality types are exhibited and also the similarities and differences that can be detected between the different media generations. The study’s selection that has been analysed is advertisements on both traditional TV and web-TV to thereby detect a difference between them. There has also been a selection to distinguish the different media generations where these are the basis for the subsequent result sections. The data has been studied by the use of a quantitative content analysis in which a coding scheme has been created. The theories that formed the basis of this paper are mainly Lissie Åström’s theory of the personality types ”centripetal” and ”centrifugal”. There is also a large focus on describing masculinity and how it is presented in advertising by including stereotyping. The essays results show that the difference between the different platforms is relatively small and that the major differences can be seen in the age groups presented in the advertisements, where the younger group is showing a significant greater proportion of masculine traits in relation to the other generations.

Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? – En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna   Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt   Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014   Antal ord i uppsatsen: 10 831   Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland. Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår.   Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013.   Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna.   Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt. Vi har valt att kolla hur genusrepresentationen ser ut på P1 Debatt. Syftet med studien är att se rent konkret hur genusrepresentationen ser ut i stort. Även att undersöka om det finns något mönster av typiska könsroller som yttrar sig i de olika avsnitten samt i vilka roller män respektive kvinnor har som medverkar i programmet. Vi har valt att utföra analysen genom en kvantitativ innehållsanalys. Materialet vi har undersökt täcker nio avsnitt som är två timmar långa vardera. Analysenheterna som vi har analyserat består av repliker. Alltså blir varje gång någon har börjat tala eller uppträda en ny analysenhet. Resultatet av genusrepresentationen har visat sig vara jämn, det om man endast räknar det totala antalet män respektive kvinnor som har medverkat i programmet. Men när man bryter ut avsnitt för avsnitt kan man se stora skillnader i könsfördelningen. Alltså kan P1 Debatt se jämställt ut vid första anblick men går man in på djupet så får man en helt annan bild.

The aim of this study was to determine to what degree the framing of the political party the Sweden Democrats had changed in swedish media, from 2010 in contrast to 2012. Particular interest was directed towards the framing of the party as a problem.This was done by studying the news articles during 12 weeks in 2010, and 12 weeks in 2012, in the newspapers Aftonbladet and Expressen. These particular newspapers were especially interesting to study since they have been outspokenly critical of the party. Both of the newspapers can be said to be among the most clearly critical towards the Sweden Democrats.I studied 256 published articles retrieved through the news database Newsline. Quantitative content analysis was used to determine patterns and tendencies. The theories used to determine variables and the analysis of the articles were the framing theory of Robert Entman (1993) and Jesper Strömbäck (2009). Theories regarding the function of news media in democracy were also used in the analysis from the context of Nord & Strömbäck (2012).The study showed that a slightly more negative framing of the party occurs in 2012. Framing of the party as a problem for the democratic principles occurred less, and moral evaluations were similar between the years. The term xenophobic was mostly used to describe the party in the the overall few instances it was used during both years, with a slight shift towards more neutral and less evocative descriptions like immigration critical in 2012.

Studien är en kvantitativ och kvalitativ fallstudie som analyserar originalinlägg och kommentarstrådar på Facebook. Syftet är att studera rasistisk kommunikation i gruppen ”Stå upp för Sverige”. Detta för att kartlägga mönster och analysera språkliga karaktärsdrag inom gruppen. Inom den kvantitativa innehållsanalysen analyseras 300 originalinlägg mellan 13–22 november samt 26 november – 5 december 2017. I den kvalitativa ansatsen analyseras två kommentarstrådar, den 18:e samt 29 november 2017. Utgångspunkt är teorin om affektiv rasistisk gemensam och kumulativ rasism. Studien visar att det finns mycket kommunikation om invandring och invandrare i FB-gruppen, varav en del är explicit rasism. Män är mer explicit rasistiska än kvinnor. Engagemanget i gruppen är stort, främst gällande invandring och inrikespolitik. Det finns mycket interaktivitet i kommentarstrådar och medlemmar triggar varandra till extrema värderingar och handlingar. Slutsatsen med studien är att affektiva rasistiska gemenskaper måste uppmärksammas och motarbetas för att rasism inte ska normaliseras och växa i samhället.

No description available.