Introduktion: Kvinnorelaterade sjukdomar är underrepresenterade inom forskning, Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är två av de. Premenstruella besvär orsakar konsekvenser för drabbade individer samt samhället i stort och är ett dolt folkhälsoproblem. Idag lider 75 procent av alla dessa kvinnor i fertilålder av någon grad av PMS och PMDS drabbar 3-5 procent av den kvinnliga befolkningen, vilket påverkar dessa individer psykiskt, fysiskt samt emotionellt. Mörkertalet är stort inom båda tillstånden då många kvinnor väljer att inte söka vård, till stor del på grund av rädslan för att inte bli tagen på allvar vilket resulterar i många odiagnostiserade individer. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att belysa den problematik kvinnor som lider av PMS eller PMDS ställs inför och hur det påverkar deras livskvalité. Metod: Metoden var att sammanställa tio stycken vetenskapliga artiklar till en litteraturstudie. Resultat: Resultatet belyser de symtom samt problematik som kvinnor upplever under PMS och PMDS. Upplevelsen är även att samhället samt sjukvården inte tar PMS och PMDS på allvar. Erfarenheter som framkommer är att de inte får det stöd som de önskas samt bristen på kunskap i samhället samt hos partnern. Slutsats: Kvinnor saknar förståelse samt hjälp för sin problematik från både samhället, sjukvården och partner. Den faktor som påverkar mest negativt är stress. Samhället har förutfattade meningar om PMS och PMDS som inte stämmer överens med verkligheten. Mer kunskap samt forskning är nödvändigt för att kunna ge dessa kvinnor rätt resurser till en god livskvalitet. / Introduction: Women-related diseases are underrepresented in research. Premenstrual Syndrome (PMS) and Premenstrual Dysphoric Syndrome (PMDS) are two of them. Premenstrual disorders cause consequences for affected individuals and society at large and are a hidden public health problem. In 2021, 75 percent of all women of childbearing age suffer from some degree of PMS and PMDS affects 3-5 percent. Manifestations of PMS and PMDS are mental, physical and emotional. There are a large percentage of unreported cases who experience PMS and PMDS, however, these women may choose not to seek care, due to the fear of not being taken seriously. Thus, many womenare undiagnosedand experience many difficulties, which affects theirachieving a good quality of life. Method: The method was to compile ten scientific articles for a literature study. Results: The results shed light on the symptoms and problems that women experience during PMS and PMDS. The results also show that society and healthcare professionals do not take PMS and PMDS seriously. Other aspects that emerge are that women do not receive the support they want due to lack of knowledge in society. Conclusion: Women lack understanding and help for reproductive problems from both society, healthcare professionals and partners. One factor that affects most negatively is stress. Society has preconceived notions about PMS and PMDS that do not correspond to reality. More knowledge and research are necessary to be able to give these women the right resources for a good quality of life.

Bakgrund: Kvinnor i fertil ålder drabbas i olika omfattning av premenstruella besvär i form av fysiska och psykiska symtom under perioden mellan ägglossning och mens. Forskning visar att menstruationsrelaterade frågor är underrepresenterade och det förekommer negativa uppfattningar om den menstruerande och premenstruerande kvinnan som svag och sjuk. ​​Sjuksköterskan har ett ansvar att bedriva en vård som främjar hälsa och lindrar lidande. Ökad kunskap och förståelse för erfarenheter av att leva med premenstruella besvär kan bidra till att sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd för dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av premenstruella besvär​.   Metod: En allmän litteraturöversikt har gjorts med tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar var kvalitativa och en artikel var mixad metod.  Resultat: ​I resultatet identifierades tre huvudteman: Påverkan på kvinnors vardag och arbetsliv till följd av premenstruella besvär, Hur kvinnor hanterar premenstruella besvär, Kvinnors erfarenheter av bemötande och attityder kring premenstruella besvär varav sista temat har två subteman: Bemötande från vården och Mäns och samhällets attityd.​  Slutsats: Kvinnors erfarenheter av premenstruella besvär påverkade dem såväl fysiskt som psykiskt och hade en inverkan på både vardag- och arbetsliv. Kvinnor upplevde att samhällets syn och mäns attityd kring premenstruella besvär var negativ och att det saknades kunskap och förståelse inom vården. Det framkom olika sätt att hantera sina besvär på och många sökte stöd och förståelse hos andra kvinnor. Erfarenheterna som beskrevs av kvinnorna kan ge sjuksköterskan kunskap och vara en bra grund för hur hon ska ge stöd och bemöta kvinnor med premenstruella besvär. / Background: ​Women in fertile age describe varying degrees of premenstrual discomfort in the form of physical and psychological symptoms during the period between ovulation and menstruation. Research shows that menstruation-related issues are underrepresented in general and there are negative perceptions of the menstruating and premenstruating woman as being weak and sick. The nurse has a responsibility to provide care that promotes health and alleviates suffering. Increased knowledge and understanding the experience of living with premenstrual discomfort can contribute to the nurse being better able to support these women.​  Aim: The aim was to describe women´s experiences of premenstrual discomfort​.  Method: A general literature review has been made with ten scientific articles taken from the databases CINAHL and PubMed. Nine articles were qualitative and one article was mixed method.​  Results: In the result three main themes were identified: Impact on women's private and professional lives as a result of premenstrual discomfort, How women deal with premenstrual discomfort, Women's experiences of treatment and attitudes around premenstrual discomfort, the last theme of which has two subthemes: Treatment from health care and Men's and society's attitude.  Conclusion: Women's experiences of premenstrual discomfort affected them both physically and psychologically and had an impact on both their private and professional lives. Women felt that society's view and men's attitude towards premenstrual discomfort were negative and that there was a lack of knowledge and understanding in healthcare. Different ways of dealing with their premenstrual discomfort emerged and many sought support and understanding from other women. The experiences described by the women can give the nurse knowledge and be a good basis for how the nurse should provide support and respond to women with premenstrual discomfort.

Bakgrund: Bäckensmärta är en vanlig problematik under graviditet och postpartum. Uppkomsten av problematiken beror på de olika förändringar kvinnans kropp genomgår under graviditeten. Det finns ett antal olika tester som en fysioterapeut kan utföra för att diagnostisera smärtan, såsom P4-test, Patrick´s, FABER, Gaenslens´s test, distraktions test, sidliggande kompression, sacrum tryck och modifierad Trendelenburg´s test. Sedan finns det olika behandlingsalternativ såsom akupunktur, TENS, manipulationer, mobilisering, bäckenbälte och olika träningsformer men det finns inte en stark evidens kring alla dessa. Den kunskap som lärs ut under grundutbildningen ger inte mycket redskap för hur en fysioterapeut ska arbeta med graviditetsrelaterad bäckensmärta. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kunskaper och erfarenheter från fysioterapeuter inom kvinnohälsa med kompetens att behandla patienter med graviditetsrelaterad bäckensmärta under graviditet och postpartum Metod: En kvalitativ intervjustudie där fyra fysioterapeuter som arbetar inom kvinnohälsa intervjuades. Insamlad data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier, grundutbildningen ger basal kunskap, vidareutbildningar fördjupar kunskapen, beprövad erfarenhet prioriteras i mötet med patienten, fysioterapeutens undersökning och behandling av bäckensmärta. Konklusion: Grundutbildningen i fysioterapi upplevdes ge basala kunskaper men sakna djupare kunskap angående kvinnohälsa och graviditetsrelaterad bäckensmärta. Vidareutbildningar inom kvinnohälsa var till stor nytta för att ge god vård åt patienter med bäckensmärta under och efter graviditet. Det upplevdes viktigt att beakta patientens helhetssituation, utifrån ett biopsykosocialt förhållningssätt, ta en noggrann anamnes och kunna bemöta patienten empatiskt. Fysioterapeuterna upplevde det viktigt att ge råd om att tänka på att sköta om sin hälsa och få egen tid. Den fysioterapeutiska undersökningen av graviditetsrelaterad bäckensmärta bör innehålla ett P4-test, ASLR, modifierat trendelenburg och palpation runt bäckenet. I behandlingen bör patienten få ett individuellt träningsprogram med bålstabiliserande övningar för att stärka glutealmuskulaturen. Akupunktur kan vara relevant som smärtstillande behandling. / Background: Pelvic pain is a common problem during pregnancy and postpartum. The emergence of the problem is due to the various changes the woman's body undergoes during pregnancy. There are a number of different tests that a physiotherapist can perform to diagnose the pain, such as the P4 test, Patrick's, FABER's, Gaenslen's test, distraction test, lateral compression, sacrum pressure and modified Trendelenburg's test. Then there are various treatment options such as acupuncture, TENS, manipulations, mobilization, pelvic girdle belt and various forms of exercise, but there are not strong evidence around all of these. The knowledge taught during basic education does not provide much tools for how a physiotherapist should work with pregnancy-related pelvic pain. Aim: The aim of this study was to describe the knowledge and experience of physiotherapists in women's health with competence to treat patients with pregnancy-related pelvic girdle pain during pregnancy and postpartum. Method: A qualitative interview study where four physiotherapists working in women's health were interviewed. Collected data was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The data analysis resulted in four categories, the basic training provides basic knowledge, further education deepens the knowledge, proven experience is prioritized in meeting with the patient, the physiotherapist's examination and treatment of pelvic pain. Conclusion: The basic education in physiotherapy was perceived to provide basic knowledge but lack deeper knowledge regarding women's health and pregnancy-related pelvic pain. Further education in women's health was of great benefit in providing good care to patients with pelvic pain during and after pregnancy. It is important to consider the patient's overall situation, based on a biopsychosocial approach, take a careful history and be able to treat the patient empathetically. The physiotherapists felt it was important to give advice on thinking about taking care of oneself and having personal time. The physiotherapeutic examination of pregnancy-related pelvic pain should include a P4 test, ASLR, modified Trendelenburg and palpation around the pelvis. The patient should receive an individual training program with posterior stabilizing exercises to strengthen the gluteal muscles. Acupuncture can be relevant as a pain-relieving treatment.

Research within the fields of women’s health and specifically women’s menstrual health and technology is limited. As of today, problems associated with menstrual health, such as pain, discomfort, cramps, bloating, anxiousness and irregular period are resolved by using contraceptive pills or painkillers. The solutions to use contraceptive pills or painkillers have not been beneficial for research nor development of helpful innovative solutions. This thesis evaluates and explore the possibilities to use soft robotics, Soma Design, and Shape Changing Materials (SCM) to develop interactive software programs used to ease menstrual pain in innovative, flexible and comfortable ways. The thesis delves and analyzes the potential opportunities to facilitate the experience of menstruation, to extend and improve the tools available to increase knowledge, awareness and understanding of the menstruating body with the assist of soft robotics and Soma Design principles. Through exploration, construction, development and testing hardware and software systems we were able to create ten software programs that induce pressure and movements in order to ease menstrual pain in comfortable and flexible ways. The programs were tested using a first-person test approach, providing us with the opportunity to develop specific systems for the person's needs on a personal and intimate level. This approach suited the purpose of exploring the possibilities of using modern technologies as a tool for easing menstrual pain. The applied research method was qualitative with an abductive approach and the collected data was analyzed based on predefined measures. The thesis proved that it is possible to ease menstrual pain with use of technologies. The research resulted in five major findings that we argue are important to take into consideration when developing soft robotics; level of interactivity, prototype placement on the body, physical position of body, noise released from hardware and utilization of external means. The discoveries of this thesis will contribute to increased research that utilizes modern technologies to find solutions that eases menstrual pain and increase knowledge regarding menstrual health. Lastly, this thesis highlights the possibilities of using modern technologies that have never to our knowledge been seen or explored before. / Forskning inom teknik i samband med kvinnors hälsa och särskilt menstruation är begränsad. Idag hanteras problem förknippade med menstruation som smärta, kramper, uppblåsthet, ångest eller obehag med hjälp av hormoner i form av p-piller eller andra preventivmedel, alternativt med smärtstillande tabletter. Användandet av dessa metoder har inte varit fördelaktiga för varken forskningen eller utvecklingen av hjälpfulla och innovativa lösningar. Därför kommer den här avhandlingen att utvärdera och utforska möjligheterna kring att använda olika tekniker som soft robotics, Soma Design och form ändrande material för att utveckla interaktiva mjukvaruprogram med anledning att minska menstruationssmärtor på ett innovativt, flexibelt och bekvämt sätt. Dessutom utforskas och analyseras de potentiella möjligheterna till att underlätta upplevelsen av menstruation genom att utvidga och förbättra de tillgängliga hjälpmedel som finns för att öka kunskapen, medvetenheten och förståelsen för den menstruerande kroppen med hjälp av soft robotics och principer från Soma Design. Genom utforskning, konstruktion, utveckling och testning av hårdvara och mjukvara var det möjligt att skapa tio olika program som inducerar tryck för att minska mensvärk på ett bekvämt och flexibelt sätt. De framställda programmen testades med en första persontestmetod vilket gjorde det möjligt att utveckla programmen till att bli formade efter testpersonens specifika behov på en personlig och intim nivå vilket passade syftet att undersöka om det går att minska menstruationsbesvär med moderna tekniker. Metoden som tillämpades var Forskning genom Design där data analyserades utefter förutbestämda krav. Studien gav svar på att det är möjligt att minska menstruationsbesvär med tekniker. Dessutom resulterade studien i fem principer som vi anser bör överses när man arbetar med soft robotics: nivå av interaktivitet, placering av prototypen på kroppen, kroppens fysiska position, ljud från hårdvara och utnyttjande av externa medel. Resultatet från avhandlingen kommer bidra till att öka kunskapen och forskningen kring menstruations hälsa och öka intresset i utveckling av tekniker som soft robotics eller form ändrande material som hjälpmedel i samband med menstruation. Resultatet belyser möjligheterna av att jobba med moderna tekniker, som så vitt vi vet, aldrig har gjorts eller utforskats förut.

Ungefär var 20:e kvinna i Sverige lider av svåra premenstruella besvär, varav flertalet upplever symtom som vid en medelsvår till svår depression (PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Trots ett stort lidande för de som drabbas så råder det fortfarande okunskaper i samhället kring diagnosen och dess inverkan i människors liv. Könsspecifika tillstånd/sjukdomar där kvinnliga patienter är överrepresenterade, som vid PMDS har en tendens att bli underprioriterade i samhället (Annell 2016).  Syftet med den här studien var att undersöka och öka förståelsen för kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva med svåra premenstruella besvär och på så sätt även utveckla förståelser för hur det sociala arbetets praktik kan stödja och hjälpa kvinnor som lider av detta. Min utgångspunkt har varit induktiv och utforskande med fokus på kvinnans egna perspektiv, upplevelser och erfarenheter av att leva med PMDS/PMS (Kvale & Brinkmann 2014). För att svara till studiens syfte så har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer tillsammans med 9 kvinnor som lider av PMDS/svårare PMS. Det empiriska materialet har sedan tolkats utifrån narrativ psykologi och begreppen biografiskt avbrott och livsomställning.  Studiens resultat visar hur de premenstruella besvären har genomsyrat kvinnornas vardag och tillvaro och påtagligt påverkat livssituationen och begränsat viktiga livsområden. I studien framkommer hur det sociala livet och de nära relationerna har påverkats negativt och hur det emotionella måendet bidragit till tvivel och ifrågasättande av förmågor och färdigheter, resurser, roller, livsval och framtidsmöjligheter samt starka känslor av otillräcklighet, skuld och skam. Det emotionella måendet har också inverkat på studier och arbetsliv, så som svårigheter att avsluta studier, att ansöka om och behålla arbete, ökad sjukfrånvaro samt ökade svårigheter att genomföra arbetsuppgifter. Vidare visar studiens resultat hur PMDS/PMS blir en tyst erfarenhet i kvinnans liv. Att dölja sitt mående och aktuella situation samt uppleva farhågor kring att möta negativa attityder och oförstående begränsar och försvårar kvinnans livsvillkor. Andra försvårande omständigheter är upplevda okunskaper kring PMDS inom hälso- och sjukvården, den otillräckliga tillgången på fungerande behandling samt osynligheten och bristen på kunskap kring diagnosen i samhället. Studiens resultat visar vidare hur insikten, kunskapen och förståelsen kring det egna måendet, kroppen och den aktuella situationen har varit helt avgörande för att kunna må bättre, skapa en ökad förståelse kring sig själv och en hållbarare, meningsfullare tillvaro.  Studien visar vidare hur transparens och tydlighet kring upplevt mående och aktuell situation, samt att få dela upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra är viktiga hjälpsamma aspekter i kvinnornas liv. Slutligen visar studiens resultat hur det sociala arbetets praktik kan ha en betydelsefull roll i att stödja och hjälpa kvinnor som lider av PMDS/PMS. Min förhoppning är att resultaten från denna studie kan bidra till inspiration och nya perspektiv för alla som på olika sätt arbetar med att främja kvinnors psykiska hälsa. / Approximately one in 20 women in Sweden experiences severe premenstrual issues with the majority displaying symptoms akin to moderate to severe depression ((PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Despite the considerable distress faced by those suffered, societal understanding of the diagnosis and its impact remains limited. Conditions and diseases predominantly affecting women, such as PMDD, tend to receive inadequate attention (Annell 2016).  The aim of this study was to explore and enhance comprehension of women’s experiences of severe premenstrual disorder, and thereby advancing insights into how social work can assist and support those afflicted My approach was inductive and exploratory, focusing on women’s individual perspectives and experiences with PMDD/PMS (Kvale & Brinkman 2014). To fulfill the study’s purpose, I have chosen to use qualitative interviews. I conducted semi-structured interviews with 9 women experiencing PMDS and more severe PMS. The empirical data were then interpreted using narrative psychology and the theoretical concepts of biographical interruption and life adjustment.  The findings reveal how premenstrual issues permeate women’s daily lives, significantly impacting their life situations and constrain essential aspects. The study underscores negative effects on social life, close relationships, emotional state, self-doubt, abilities, roles, choices, and thoughts about the future. Feelings of inadequacy, guilt and shame are also prominent. The emotional state influences academic and professional pursuits. Additionally, the study highlights how PMDD/PMS remains a silent burden in women’s lives.  Increased awareness and knowledge about PMDD in society, accessible treatment options, and diagnosis prioritization can enhance women’s wellbeing and living conditions. The study emphasizes the importance of women’s personal comprehension of their medical condition. Transparency, clarity about mood, sharing experiences with other and social support are crucial factors in women’s lives. The study underscores social works significant role in aiding women dealing with PMDD/PMS.

Bakgrund: Premenstruell dysforisk störning (PMDS) är en allvarlig form av premenstruellt syndrom (PMS) som drabbar 3–8% av kvinnor i reproduktiv ålder. Emotionell dysreglering är kardinalsymptom för PMDS. Orsaken är ännu ej är helt klarlagd, men troligen råder hormonell överkänslighet i centrala nervsystemet. Identifikation, bemötande och omvårdnad från hälso- och sjukvårdspersonal är avgörande för bibehållen livskvalitet. Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av premenstruell dysforisk störning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Tolv artiklar från år 2006–2022 inkluderades i resultatet. Fribergs dataanalysmodell användes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Begränsningar till följd av PMDS samt försök att hantera PMDS, vilka underbyggdes av sex subteman. Slutsats: Till följd av PMDS upplevdes sociala, känslomässiga, utbildnings- och yrkesmässiga begränsningar. Kvinnor försökte hantera livet med PMDS på olika sätt. Vikten av att såväl kvinnor själva som hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om PMDS var avgörande för att undvika onödigt lidande och försämrad livskvalité. / Background: Premenstrual Dysphoric Disorder (PMDD) is a severe type of Premenstrual Syndrome (PMS) affecting 3–8% of women at reproductive age. Emotional dysregulation is the primary symptom for PMDD. The cause is not yet entirely confirmed but probably it is due to hormonal oversensitivity in the central nervous system. Health professionals' identification, respond and nursing is crucial in order to substantiate women's perceived quality of life. Aim: The aim is to describe women’s experiences of premenstrual dysphoric disorder. Method: A literature review with qualitative method and inductive research approach. The result was based on twelve articles from year 2006-2022 which underwent examination according to templates from Friberg’s analysis model. Result: Two main themes were identified as Limitations due to PMDD and women’s ways of handling the life with PMDD. Those were supported by 6 sub-themes. Conclusion: Social, emotional, educational and work-related limitations due to PMDD were presented along with women´s different ways of trying to handle their life with PMDD. It was found highly important that both women themselves and health professionals have knowledge about PMDD in order to avoid unnecessary suffering and negatively affected quality of life.

The polycystic ovary syndrome (PCOS) affects women or people with female reproductive organs negatively, by irregular periods, difficulties in getting pregnant, and excessive hair growth. The symptoms can be eased by taking on habits of regular physical exercise and a balanced diet. Taking on new habits is however a challenging task. This thesis aims at harnessing the affordances (if any) that the design of gamification in a mobile application for women with PCOS could bring. The theoretical lens of self-determination theory has been used to underpin the design of gamification elements that can engage the users of an app. After creating designs and implementations in the app, evaluations were made with 29 participants through surveys and interviews. The results from the user evaluations show that participants’ thoughts on features and elements differed and that they were interested in them being designed in different ways. Designing an app that allows the user flexibility was desirable, and even viewed as motivational. Another take is that one should be careful in designing elements in a health app that uses comparing elements of gamification, since it can generate negative feelings such as anxiety. In the future, it would be interesting to include more features in the app and let users test it for a longer time to see if that would have a significant impact on the user engagement, and if habits could form for a better well-being. / Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) påverkar kvinnor eller människor med kvinnliga reproduktiva organ negativt, genom oregelbunden mens, svårigheter i att bli gravid, och ökad hårväxt. Symptomen kan lindras genom regelbunden fysisk aktivitet och en balanserad kost. Att skaffa nya vanor är en utmaning. Det här examensarbetet har i syfte att se vilka möjligheter (om några) som en design av spelifiering i en mobilapp för kvinnor med PCOS kan ge. Linsen av självbestämmande teorin har använts för att stödja designen av spelifiering element som kan engagera app användare. Utvärderingar gjordes med 29 deltagare i form av enkäter samt intervjuer efter att ha skapat designer samt gjort implementationer i appen. Resultaten, baserade på deltagar utvärderingarna, visar på att användarnas tankar kring funktioner och element skilde sig åt samt att de var intresserade i olika designer för dessa. Att designa en app som erbjuder användaren flexibilitet var önskvärt, och sågs även som motiverande. En annan insikt är att designa delar av en hälsoapp som använder sig av spelifiering element där man jämför sig med andra bör ske med omsorg, då det kan medföra användaren med negativa känslor såsom ångest. Vidare vore det intressant att inkludera fler funktioner i appen och låta användare testa den en längre period för att se om det skulle ha en signifikant påverkan på användarnas engagemang, samt om vanor kunde skapas för ett bättre välbefinnande.