Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar. I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang. När det däremot gäller tankar som rör demokrati, så går åsikterna isär. Jehovas vittnen tror inte på demokrati, medan Lpo-94 höjer demokratin till skyarna. Detta kan orsaka problem för mig som lärare. De flesta konkreta problem kommer dock att visa sig i samband med våra högtider, eftersom Jehovas vittnen inte firar någon av dessa. Att se till att Jehovas vittnen istället gick i en friskola, skulle knappast lösa några problem, snarare skulle fördomarna blomstra ännu mer, eftersom vittnen och icke-vittnen då inte skulle träffa varandra. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7.

Denna studie är genomförd i Argentina, ”fotbollens land”. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå. Begrepp som tas upp och diskuteras är bland andra fanatism och idoldyrkan. En av frågorna som ställs är om Maradonakyrkan kan ses som en religion. Med hjälp av Magnus Engstrands teorier så är resultatet: ja det kan den. Uppsatsen har bidragit till att skänka ljus åt en annars nästan helt okänd religion. Förhoppningen är att den kan leda till att fler undersökningar görs kring förhållandet religion och sport i allmänhet och om Maradonakyrkan i synnerhet.

Marriage is an institution found in every society, culture or religion in the world. The Catholic Church has maintained most of her seven Sacraments including that of marriage. The Church of Sweden, an established Evangelical Lutheran faith, born out of the 16th century Reformation has two Sacraments excluding marriage. This field study was carried out in Gävle, Sweden in spring 2009. A comparative study of marriage in the Catholic Church and the Church of Sweden and the reason each church alludes to based on scripture and tradition was to help me, an African Catholic, understand differences between the respective churches and also understand why the Church of Sweden accepts same sex marriages. This was my motivation for writing this paper. I hope this paper will serve as a study guide to new people who come to Sweden from other cultures to enable them understand why the “Modus Operandi” regarding church marriage in Sweden is different from the church marriage in their native countries.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel Att sekter är farliga - det vet väl alla? stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner. I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet. Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor. Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ”Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan” (F.T.O.), som tillhör den ”Tredje Orden” (TSSF) inom ”The Society of Saint Francis” (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv. Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse. Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna. En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan. Vi kan se i källorna att Ordens syfte och annat typiskt för Orden, korresponderar väl med vad som uttrycks gällande tro, lära och bekännelse i Kyrkolagen 1686 och de, förutom Bibeln, samlade bekännelseskrifterna för den Svenska kyrkan. Genom detta arbete konstaterar vi att ett ordensliv likt F.T.O. kan tillämpas inom ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund och att det på intet sätt är synonymt med den gärningsfromhet inom klosterväsendet som reformatorerna så tydligt vände sig mot under medeltiden. / This study, in the subject the history of Christianity, present an order in the Church of Sweden, “Saint Francis Third Order within the Church of Sweden” (F.T.O.), which is a part of the “Third Order” (TSSF) within “The Society of Saint Francis” (SSF), a community within the Anglican Church, Church of England. The order is open for women and men, ordained (bishops, priests and deacons) and lay people who live ordinary lives in family and society, with a desire to live their lives inspired by Saint Francis and his life. My purpose with this study is to examine and describe the prime sources from the time of the foundation of the F.T.O. to answer the question about whether the foundation of the Order was compatible or not with the Church of Sweden, their faith, doctrine and confession. The examination starts with a descriptive part about the background to the study problem where I give some facts about the reformation and what that brings for the Church of Sweden in relation to monastery life. Then comes a description and a hermeneutics and a dogmatic analysis of the, for the time of the foundation of the Order, current sources. A summery of the upcoming results of this study is that at the foundation of F.T.O. in 1970ths was compatible with the Church of Sweden. In the sources we can see that the Orders purpose and other typical for the Order corresponds well with what they say about faith, doctrine and confession in the church law from 1686 and the, except the holy Bible, confession scripts for the Church of Sweden. Through this work we establish the fact that an order life like that we see in F.T.O. could practices in an evangelical-Lutheran church and it is not in any way synonymic with that phenomena called “action piety” within the monastery life that the men’s of the reformation so clearly said no to under the middle age.

<p>Uppsats i Kyrko- och missionsstudier C.</p>