No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i Växjö upp en studentledd hälsomottagning som fungerar som en utvecklande lärmiljö. På Hälsomottagningen i Växjö handleds studenterna av lärare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hälsofrämjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst är välkommen att besöka Hälsomottagningen. Studenterna ges även möjlighet till att använda den vårdvetenskapliga teorin i närvaro av lärarledd handledning i vårdvetenskap. Syfte: Att utvärdera besöken på en studentledd hälsomottagning.   Metod: Studien baserades på enkäter och är genomförd utifrån en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Tillgänglighet, kvalitet, innehåll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna är positivt inställda till Hälsomottagningen, specifikt bra var vårdmiljön och bemötandet från studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Hälsomottagningen i Växjö. Slutsats: Majoriteten av besökarna på Hälsomottagningen är överlag nöjda med vårdmiljön, bemötandet från studenterna och Hälsomottagningens tillgänglighet. Hela 92,5 % uppger att de gärna besöker Hälsomottagningen igen, troligtvis finns det ett samband mellan detta och förnöjsamheten med vårdmiljön och bemötandet.

<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.</p>

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning kring arbetet som sker på förskolan då det förekommer ett barn med språkstörning. Undersökningen består av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med språkstörning, vilka metoder de använder sig av, hur de anser att miljön på förskolan bör vara utformad samt hur de lägger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen på bästa sätt ska utveckla sitt språk Ur resultatet så framkommer det väldigt stor skillnad i både kunskap och pedagogernas kompetens gällande språkstörning, samt att de använder sig av metoder med både manuell och hjälpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar från pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lägger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska få bästa möjlighet till språkutveckling. Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhållningssätt är att de är närvarande pedagoger så att barnen får de rätta förutsättningarna att lära sig språk. / The aim of this study is to gain an understanding of the work that takes place in a preschool when there are children with specific language impairment. The study consists of interviews with four pedagogues who share their knowledge and experience of working with language impairment; the methods they use, how, in their opinion, the preschool environment should be designed, and how they create pedagogical activities for the children to be able to develop their language in the best possible way. The result shows that there is a vast difference in both knowledge and competence among the pedagogues as regards language impairment, and that they use methods of both manual and aided alternative and augmentative communication. Several ideas among the pedagogues concern the design of the preschool environment and how they organize the teaching activity, in order to give the children the best possible chance to develop their language. To sum up, all the pedagogues in the interviews think that as teachers the obligation and attitude that is most important for them is to be present, so that the children will receive the right prerequisites to be able to develop their language.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ”classroom management” samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att lärarnas tillämpade ledarstil inte sammanfaller bra med de styrdokument och den forskning som finns eftersom ordningsreglerna varken är bestämda i demokratiska former eller konsekvent tillämpade. Resultaten pekar dessutom på att skolans relativt låga ordningsproblematik är oberoende av lärarnas aktiva kontrollåtgärder och att svaret i stället ska sökas i lärarnas socialkompetens.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur den möblerade miljön i ateljén i en förskola kan inverka på barns kommunikation, rörelse och agerande. Studiens frågeställningar fokuserade på hur barnen kommunicerar i ateljémiljön, hur barnen rör sig i ateljémiljön och hur barnen kommunicerar i relation till hur de rör sig eller beter sig och ateljémiljöns inverkan på barns agerande. För att få svar på dessa frågor har kvalitativa observationsstudier på två barn i åldern 2-4 år genomförts i ateljén på en kommunal förskola i södra Sverige. Studiens resultat visar att ateljémiljön bidrog till barnens kreativitet då det ursprungliga arbetet med collage övergick till fri lek i rummet. En annan aspekt som iakktogs i studien var att miljön var anpassad efter barnens längd, vilket gjorde att miljön inverkade positivt på barnens kommunikation, rörelse och agerande då barnen nådde materialet på hyllorna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom fritidshem förankrar sina resonemang kring begreppen digitalisering och spelbaserat lärande, samt kartlägga användning av digitala hjälp- och läromedel i skolans verksamheter. I studien har vi en utgångspunkt att se från ett sociokulturellt perspektiv genom hela arbetet. Frågeställningarna som vi utgått från är: Vad anser lärare inom fritidshem om att använda digitala hjälp- och läromedel i fritidshemmet? Vad kan lärare inom fritidshem utifrån styrdokument göra för att bidra med en utbildning inför och i mötet med den digitaliserade omvärlden? Vilka former av spelbaserat lärande förekommer i undervisningssyfte på fritidshemmet?Genomförandet av undersökningen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare från fyra olika skolor, där alla är eller har varit i fritidshemmets verksamhet.Resultatet i undersökningen visar att lärarna hade olika uppfattningar om vad digitala hjälpmedel och digitala läromedel var för något, samt att digitala spel förknippades med rekreation för eleven. Alla respondenter hade koll på vad läroplanen och styrdokumentet sa om digitalisering i verksamheten, men det var endast en av åtta respondenter som förklarade att deras verksamhet planerar den digitala undervisningen i fritidshemmet. Alla skolor implementerade även detta olika, varpå eleverna sedan kommer komma ut i samhället med olika mycket kunskap kring digitalisering som leder till fortsatt ojämlikhet inom området.