Syftet med denna studie är att belysa hur lärosäten arbetar med att föra in digitala lärresurser som en integrerad del i den nya lärarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur både lärarutbildare och lärarstudenter får kompetenshöjning i digitala lärresurser. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med åtta personer med inblick i lärosätenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lärarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strävan hos lärosätena att höja den digitala kompetensen hos både lärarstudenter och lärarutbildare men det finns en tröghet i progressionen både organisationsmässigt och personalmässigt. Slutsatsen är att det krävs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lägga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lärresursernas möjligheter.

Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna. Studien tar en teoretisk utgångspunkt i Foucaults tankar om diskurser och makt. Som forskningsmetod används en kvalitativ ansatts där både semi-strukturerade intervjuer och observationer har används för att samla in empiri. Totalt genomfördes tre intervjuer och fem observationer med tre lärarutbildare. Lärarutbildarna rörde sig inom tre tydliga områden/diskurser i samtal kring genus. Något som även syns i deras under-visning. Den sociala- och den biologiska diskursen där genus ses som antingen en bio-logisk konstruktion eller en social konstruktion. Den särskiljande diskursen som tydligt delar in män och kvinnor i två kategorier med tillhörande attribut. Samt den dolda dis-kursen, det som inte nämns eller problematiseras. På grund av det som inte nämns eller tillåts diskuteras på ett djupare plan förstärks de traditionella könsrollerna. En diskus-sion om vad genus är och dess problematik efterlyses både emellan lärarutbildarna och med studenterna.

Att skönlitteratur är en viktig del av människors liv och utveckling, det tycks det råda stor enighet om, även om åsikterna kan gå isär gällande vilken typ av litterära verk som bör läsas. Men, vad är det då, mer exatkt, som vi förväntas lära oss genom att läsa skönlitteratur? Syftet med föreliggande examensarbete är dels att studera varför skönlitteratur skall ingå i svenskundervisningen på gymnasiet, dels att undersöka hur verksamma lärare upplever sin egen kompetens rörande användning av skönlitterära verk i undervisningen. Undersökningen grundas på rådande forskning kring skönlitteraturens potential som kunskapskälla samt på en empirisk studie av nio svensklärares syn på skönlitteraturens plats i undervisningen och hur de upplever sin egen kompetens gällande arbete med skönlitteratur. I anknytning till detta kommer även styrdokument för både gymnasieskolan och lärarutbildningen att granskas för att se vilken betydelse skönlitteraturen ges i dessa dokument.

Syftet med studien var att undersöka hur Malmö Högskola behandlar ämnet att upptäcka utsatta barn och hur ämnet har behandlats i lärarutbildningen historiskt sett. Metoderna som användes var internetenkäter som sändes till de studenter vid Malmö Högskola som läser mot de tidiga åren, intervjuer med programansvariga lärarutbildare för de program som läser mot grundskolans tidiga år, dokumentanalys av kurs-och utbildningsplaner och för att få ett historiskt perspektiv genomfördes en text- och innehållsanalys av statliga utredningar och propositioner som legat som grund för lärarutbildningen. Resultatet visar att Malmö Högskola inte i någon större utsträckning bearbetat ämnet och att studenterna känner att det saknats i deras utbildning. Lärarutbildarna redovisar även de en bristfällig undervisning i ämnet. Historiskt sett har inte ämnet inte heller behandlats. Utsatta barn är en term som växt fram de senaste åren.

Syftet med examensarbetet är att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kärna1 (UVK-1) hos lärarstudenterna som läser den nya lärarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnå detta syfte ämnar jag att besvara frågan:• I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalärarstudenternas digitala kompetens?Som metod används en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes är att genomtänkta ochgenomgående inslag av digital kompetens saknas i lärarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet från en enkätundersökning, där lärarstudenterna är informanter. Ett teoretisktramverk för min analys upprättas också kring det sociokulturella perspektivet, digital kompetenssamt konnektivism.Mitt examensarbete pekar på att undervisningen i UVK-1 i låg grad bidrar till att utvecklalärarstudenters digitala kompetens. Trots att det finns IKT-relaterade mål i kursplanerna så verkarutbildningen i UVK-1 inte att kvalificera sig för att arbeta mot digital kompetens. Vilket kan fåkonsekvenser för hur utvecklandet av skolans undervisningspraktik ser ut i framtiden. Flera tidigarestudier pekar på att IKT inte är ett naturligt inslag i varken lärarutbildning eller skolverksamheten ilandet.

Skönlitteratur ska inkluderas i alla SVA-kurser (1, 2, 3) på gymnasiet enligt Gy11. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll SVA-lärarstudenter tycker att skönlitteraturen bör ha i SVA-undervisningen. Uppsatsen ämnar svara på vilken funktion studenterna tycker att skönlitteraturen fyller i SVA-undervisningen, hur de ser på skönlitteraturens plats i styrdokumenten och även hur SVA-lärarutbildningen har förberett dem för framtida skönlitterär undervisning i SVA. Metoden för studien är kvalitativ intervju, dels genom fokusgruppintervju och dels genom uppföljande individuella intervjuer. Informanterna är sex SVA-lärarstudenter på ämneslärarprogrammet på Uppsala universitet. Resultatet visade att informanterna menar att skönlitteratur kan bidra till språkutveckling, identitetsskapande och omvärldskunskap och därav bör ha en given plats i SVA-undervisningen. Däremot upplever informanterna sig mindre väl förberedda inför att undervisa om skönlitteratur i SVA, då deras egen SVA-lärarutbildningen innehåller för lite skönlitteraturundervisning och för liten praktisk anknytning.

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att utbildningen tar form genom beslutsfattarna men även genom studenternas tillgodogörande av och därigenom deras tal om den. Vi konstaterar att det vare sig är beslutsfattarnas eller studenternas fel att utbildningen fått utstå så mycket kritik, utan att det snarare är föreställningarna om utbildningen som är den starkast bidragande orsaken till kritiken.</p>

<p>Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare. Jag har i min studie valt att i analysen jämföra informanternas intervjusvar och redovisat skillnader och likheter med hjälp av olika teman som mobbning, utbildning, lagstiftning, yrkesroll med mera. Dessa har sedan kopplats samman med den teorin som nämns i arbetet. De resultat som jag kom fram till är att lärare och skolpersonal har höga krav på sig att kunna hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Tyvärr visar studien också att kunskapen om vilka lagstadgade skyldigheter de har är undermålig, trots detta har de ändå kunskap om vissa delar i lagstiftningen så som skadestånds möjligheter och likabehandlingsplaner. Lärarutbildningens fokus på mobbning har de senaste åren förändrats och blivit bättre än tidigare men ändå anser både studenter och deras lärare att utbildningen ännu inte är tillräcklig. Studien visar också på att samtliga intervjuade drivs av ”den goda viljan” att ta tag i och hantera mobbning när det uppstår, men de säger också att de vill och behöver ha mer kunskap om mobbning.</p>

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare. Jag har i min studie valt att i analysen jämföra informanternas intervjusvar och redovisat skillnader och likheter med hjälp av olika teman som mobbning, utbildning, lagstiftning, yrkesroll med mera. Dessa har sedan kopplats samman med den teorin som nämns i arbetet. De resultat som jag kom fram till är att lärare och skolpersonal har höga krav på sig att kunna hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Tyvärr visar studien också att kunskapen om vilka lagstadgade skyldigheter de har är undermålig, trots detta har de ändå kunskap om vissa delar i lagstiftningen så som skadestånds möjligheter och likabehandlingsplaner. Lärarutbildningens fokus på mobbning har de senaste åren förändrats och blivit bättre än tidigare men ändå anser både studenter och deras lärare att utbildningen ännu inte är tillräcklig. Studien visar också på att samtliga intervjuade drivs av ”den goda viljan” att ta tag i och hantera mobbning när det uppstår, men de säger också att de vill och behöver ha mer kunskap om mobbning.

Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att utbildningen tar form genom beslutsfattarna men även genom studenternas tillgodogörande av och därigenom deras tal om den. Vi konstaterar att det vare sig är beslutsfattarnas eller studenternas fel att utbildningen fått utstå så mycket kritik, utan att det snarare är föreställningarna om utbildningen som är den starkast bidragande orsaken till kritiken.