Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startadehösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare. Resultatet visar att förväntningarna på lärlingsutbildningen inom omvårdnad medför att det ställs högre krav på elevens mognad för vårdyrket, men också att eleven blir lättare anställningsbar. Resultatet visar också att karaktärsämnena i omvårdnad i lärlingsutbildningen, jämfört med den skolförlagda utbildningen i omvårdnad blir mer praktiska.

Tillsammans har vi varit verksamma barnskötare och montessoripedagog i 15–20 år. Under en längre tid har önskan om kompetensutveckling varit närvarande och därmed sökte vi in till förskollärarutbildningen för pedagogiskt verksamma. Studien handlar om pedagogens förändrade förhållningssätt vid en formell akademisk utbildning. Vilken betydelse har den praktiska erfarenheten som dessa studenter innehar innan sin utbildning? Det förändrade förhållningssättet är relaterat till teoretisk och formell kompetens och kan därmed berika förskollärarens praktiska utövande. Studien vill ta reda på om den praktiska erfarenheten kan berika den akademiska utbildningen som respondenterna har genomfört. Läroplanen för förskolan är en viktig del av detta arbete och är ständigt närvarande. Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar om vilken betydelse den akademiska utbildningen har för yrkesutövningen. Tillsammans med detta syfte har studien två frågeställningar att förhålla sig till. På vilket sätt kan verksamma pedagoger som studerat till förskollärare se en förändring i sitt förhållningssätt? Hur anser respondenterna att de gynnats av att ha en praktisk yrkeskunskap innan sin förskollärarutbildning? Metoden för denna studie är kvalitativ med hjälp av en self report. Self report innebär att respondenterna svarar på studiens öppna frågor. Här ges möjligheten att med egna ord reflektera och svara anonymt. Svaren på studiens frågeställningar får med detta eventuellt en större bredd och blir mer innovativa. Resultatet för denna studie visar vikten av reflektion, kopplingen mellan teori och praktik och vikten av den tidigare praktiska kunskapen. Respondenterna upplever att den praktiska kunskapen de hade i sin ”ryggsäck” innan utbildningen berikat diskussioner, workshops och övriga undervisningsmetoder. Respondenterna påvisar att de blivit mer aktiva med att utveckla förskolan och dess verksamhet, då de nu vet när, hur och på vilket sätt något ska ske. De beskriver sin nya teoretiska kunskap som att de fått ”mer kött på benen” och kan numera ”sätta ord” på det de gör.  Resultatet visar även att respondenterna som har slutfört denna utbildning och därmed berikats av teori, praktik, reflektion och givande undervisningsformer genomgåren pedagogisk kullerbytta.

AbstractOur life-experiences and our background form the way we act and the activities we are involved in. The overall purpose in this thesis has been to study what habits are to be found in different activities related to the outdoors and how these habits have been developed. Hopefully this work can contribute to a better understanding of the meaning of habits in our lives and thereby play a part in a further differentiated talk about habits and knowledge in society. The background and my theoretical approach has been three views of habits:In practice these patterns of habits are not separable so this approach should be seen as a way of making the development of habits clearer. Another purpose is to study how the following concepts can be related to habits: Reflection, master-apprentice, epistéme, techne, phronesis, interest and tacit knowledge. These habits and concepts constitute a background against which the results will be analyzed. The result originates from seven interviews with very experienced professionals. From the results of these interviews I have created short stories. This is a narrative method, a qualitative attempt that is built on life histories. In this case intention is to formulate an idea of how the way to different habits and knowledge are formed.The stories, i.e. the result, illustrates that all respondents, in one way or another, are affected by the social habit. The culture and the traditions that exist where you were born and where you live will influence habits, the way people think and what values they have creates circumstances for further development. The habit of action is also clearly described in the stories where experiences are an essential part of creating habits. To this habit of action, reflection must be added, a reflection related to the experienced actions. These reflections can help to develop and refine so new actions and challenges can be made. The stories also demonstrate that the relation master-apprentice develops habits. The apprentice learns from the master but the master also has the opportunity to learn by reflecting over why he or she acts in the way he or she does. The habit of knowledge by epistéme, techne and phronesis is also shown in the results. The dominating knowledge-form in these stories is techne, which can be described as know how. Phronesis, practical wisdom, can also be seen in some stories. The concept of phronesis is a question of doing the right thing at the right time considering3the unique situation thus the concept of phronesis involves an ethic dimension. Within the frames of phronesis signs of tacit knowledge can be seen, where the stories describe a kind of intuitive action. The result also indicates that interest is a major factor for creating habits and therefore interest is important for the development of knowledge.Finally I hope that this thesis can contribute to a deeper knowledge about habits and different kind of knowledge. My work can hopefully lead to a discussion or contribute to differentiation in the discussion about knowledge that is presented in today’s society. This is especially important to discuss in the university world where more and new knowledge is the foundation for development.Word for seeking: Habits, epistemology, forms of knowledge, reflection, master-apprentice, episteme, techne, phronesis, interest, and tacit knowledge.