<p>In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.</p>

Skolans styrning genom användande av läroplaner och kursplaner kan skilja mellan två olika länder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni ännu under utveckling inom ämnet biologi är vad detta arbete är tänk att behandla. För att kunna utföra en bra jämförelse mellan de två kursplanerna har jag valt att studera läroplansteori. Läroplansteori formulerar hur innehåll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mål och hur innehållet organiseras. Teorierna visar hur samhällets struktur påverkar skolans utformning och styrningsmetoder. Pedagogisk forskning angående hur arbetet bör bedrivas i skolan är en av de många faktorer som påverkar hur en läroplan och kursplan formuleras. Utifrån denna litteraturstudie har jag sedan jämfört de två olika kursplanerna i biologi för att se om det finns likheter i vad som anses som viktig kunskap i både Sverige och Kenya. Jämförelsen visade att det finns många likheter i grundkunskaperna men att det skiljer sig i hur kursplanern a uttrycker sina mål för undervisningen. Det förekommer mål i den kenyanska kursplanen som är anpassat för Kenya i det utvecklingsstadiet som landet befinner sig på. Den svenska kursplanen innehåller mer kunskapsmässiga mål som inte har en direkt användning för eleverna utan ska ge eleverna större kunskaper senare i livet. Den kenyanska kursplanen uttrycker en större vilja att eleverna ska kunna ha användning av skolans innehåll direkt då många elever slutar skolan tidigt.

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola. Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter. Fostransansvaret som i 1900-talets första del var skolans, har ändrats till att ägas av föräldrarnas först och främst, med skolan som stöd. Jag valde område efter min egen nyfikenhet. Det jag ville veta var hur föräldrar skrivits fram i styrdokumenten under 1900-talet. Jag ville se hur den teoretiska utgångspunkten såg ut för hur deras samarbete med skolan skulle bedrivas, detta för att förstå skolans bakgrund och utveckling. Med arbetet bakom mig har jag fått en ny förståelse förföräldrarnas rättigheter och betydelse i Lpo94. Jag kan se hur tendenserna till ett större samarbete håller på att utvecklas då skolan inte bara finns till för elevernas skull utan är ett serviceyrke som skall möta både samhällets och föräldrarnas krav.

In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och halvstrukturerade intervjuer med spansklärare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrån en läroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklärares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus på deras bedömningsarbete utifrån kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lärarna känner sig osäkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och användas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska användas har varit bristfällig. De menar att begreppen är svårtolkade och att bedömningen varje lärare gör därmed blir subjektiv. Erfarenhet och läromedel används för att avgöra vad eleverna ska kunna. Lärarna anser även att varken elever eller föräldrar förstår kunskapskravens formuleringar. Samtidigt som lärarna menar att kunskapskraven är svårförståeliga framkommer att deras bedömning blivit mer strukturerad, kontinuerlig och med en tydligare förankring i kunskapskraven jämfört med deras bedömningsarbete under tidigare kursplan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med att få sina elever att reflektera i och kring det de gör i skolslöjden. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fem yrkesverksamma trä- och metallslöjdslärare, undervisande i år 2-9 i grundskolan. Intervjufrågorna utgick ifrån slöjdens kursplan i Lgr11 och ett av de fyra långsiktiga mål, formulerade som förmågor, som undervisningen i slöjd ska ge eleverna möjlighet att utveckla, närmare bestämt förmågan att: ”analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp”. Genom intervjuerna har svar sökts på vad slöjdlärarna försöker få eleverna att analysera, värdera och reflektera kring, hur detta arbete går till och vad de anser vara det primära syftet med att utveckla denna förmåga. Dessutom undersöks med hjälp av begrepp från läroplansteori och teorier om språk om man utifrån svaren kan säga något om hur lärarna förhåller sig till styrdokumenten samt hur de definierar ”slöjdspecifika begrepp”. Resultatet av intervjuerna avrapporteras dels deskriptivt genom en redovisning av hur lärarna menar att de organiserar detta arbete, men har även analyserats med inspiration från fenomenografin, varigenom fyra stycken, eller två par, kategorier skapats för att beskriva de uppfattningar som framträtt i materialet. Dessa är: Slöjden som mål och Slöjden som medel samt Kursplanen är en rekommendation och Kursplanen är ett styrdokument i vilket alla delar är viktiga. Resultatet visar således på variationer i fråga om de undersökta lärarnas syn på syftet med attfå eleverna att reflektera och med ämnet samt i deras sätt att förhålla sig till styrdokumenten. Sammantaget framträder en bild av ett ämne där läraren är en av de viktigaste faktorerna för vad undervisningen kommer att fokusera, hur den kommer att genomföras och i slutändan vilka förmågor eleverna kommer att ges förutsättningar att utveckla.

<p>Skolans styrning genom användande av läroplaner och kursplaner kan skilja mellan två olika länder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni ännu under utveckling inom ämnet biologi är vad detta arbete är tänk att behandla. För att kunna utföra en bra jämförelse mellan de två kursplanerna har jag valt att studera läroplansteori. </p><p>Läroplansteori formulerar hur innehåll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mål och hur innehållet organiseras. Teorierna visar hur samhällets struktur påverkar skolans utformning och styrningsmetoder. Pedagogisk forskning angående hur arbetet bör bedrivas i skolan är en av de många faktorer som påverkar hur en läroplan och kursplan formuleras. </p><p>Utifrån denna litteraturstudie har jag sedan jämfört de två olika kursplanerna i biologi för att se om det finns likheter i vad som anses som viktig kunskap i både Sverige och Kenya. </p><p>Jämförelsen visade att det finns många likheter i grundkunskaperna men att det skiljer sig i hur kursplanern a uttrycker sina mål för undervisningen. Det förekommer mål i den kenyanska kursplanen som är anpassat för Kenya i det utvecklingsstadiet som landet befinner sig på. Den svenska kursplanen innehåller mer kunskapsmässiga mål som inte har en direkt användning för eleverna utan ska ge eleverna större kunskaper senare i livet. Den kenyanska kursplanen uttrycker en större vilja att eleverna ska kunna ha användning av skolans innehåll direkt då många elever slutar skolan tidigt.</p>

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande: ● Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället? ● Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag? ● Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan? ● Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen? För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre. Dessutom finns en samstämmighet mellan lärarnas uttalanden och det som står skrivet i läroplanen och skollagen.

Denna studie består av en exposé över två läroplaner och de värden som dessa förespråkar. De värden som finns formulerade i läroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att två nationella utvärderingar studeras och analyseras. På så sätt kan elevernas uppfattningar av värdena i läroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an läroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien är att söka svar på hur relationen mellan formulering och realisering av läroplanerna ser ut. De studerade läroplanerna är Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvärderingarna från 1992 och 2003, NU92 och NU03. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ textanalys där dokument analyserats utifrån valda teorier med anknytning till studiens syfte. Värdena i läroplanerna har analyserats utifrån läroplansteorier och tre etablerade pedagogiska teorier för att undersöka vad som präglar formuleringen av dessa. Elevernas svar i de nationella utvärderingarna har även de analyserats utifrån pedagogiska teorier för att söka svar på vad som präglar elevernas uppfattningar om värdena i läroplanerna som förmedlas i skolan. De resultat som studien visar är att läroplanernas formulering ändrat fokus under den studerade tidsperioden. Från att ha förmedlat värden som innefattat betydelsen av fostrandet av kritiska och delaktiga medborgare till att lyfta fram samtal och argumentation och deltagande i demokratiska processer hos eleverna. Elevernas tankar som framkommit i de nationella utvärderingarna har varit likartade då uppfattningarna skiljer sig från de värden som läroplanerna förmedlar. Elevernas attityder i värdegrundsfrågor, såsom uppfattningar av demokratibegreppet visar att de inte fullt ut behärskar de kunskaper som läroplanen förordar. Gällande arbetet i skolan så efterfrågar eleverna i de båda nationella utvärderingarna mer inflytande över skolans verksamhet och möjligheter att påverka, något som läroplanerna förordar men som inte tycks nå ut till eleverna. Läroplanernas pedagogiska riktning har förändrats över tid och elevernas uppfattningar om skolans verksamhet som kunnat spåras i de nationella utvärderingarna visar skillnader mellan läroplanernas formulering och realiseringen av dessa värden i skolan.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna.   Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen. Genom de intervjuade lärarnas berättelser så framkommer bilden av en problematik som för den undervisande läraren är svår att kunna förändra på egen hand. Denna strukturella problematik som omgärdar betygssättningen kan sägas vara en del av hela skolsystemet. För att underlätta för undervisande lärare krävs krafttag från skolledare och i slutänden Sveriges regering, som ger tid och möjligheter till lärare att arbeta fram en mer gemensam grund, som minimerar lärarens personliga tolkning för att uppnå en mer rättvis och objektiv bedömning.           Nyckelord Lärare, Betyg, Läroplansteori, Den dolda läroplanen, Diskursanalys.