This report describes a comparative study about reading- and writing development in “A-towns school” in The Gambia and in “Villaskolan” in Sweden. The purpose of this study is to compare two teachers in Sweden with two teachers and two volunteers from the school in Gambia, with focus on their thoughts and methods on teaching reading and writing at each school and in their social context. The aim is also to observe and describe how classroom environment at both schools can encourage students to read and write. The theoretical base of this study is rooted in a sociocultural perspective but I have also chosen to illuminate behaviorism and cognitivism. The study is qualitative and the main research methods are interviews and observations of the classrooms. My conclusions are, even though considerable differences in approach and conditions, teachers in both schools work hard and show dedication towards their students. Another finding is that teachers use different techniques and working methods to achieve the same goal -to teach their students to read and write based on what is required of them in their cultural and social context. The different ways of teaching have been caused by the existence of different perceived needs based on culture and tradition. One conclusion is also that read and write requirements for students in the Gambia and Sweden are different from each other. In Sweden there is clearly a higher demand for more advanced reading - and writing skills while one person in the Gambia is perceived to be able to read and write if he/she can handle basic administrative tasks.

<p>För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt språk samt sin läs- och skrivförmåga behöver de goda förebilder. Genom vår utbildning har vi tagit del av hur högläsning möjliggör för läraren att vara en läsande förebild och hur man genom att prata om ord, meningsbyggnad och det skrivna språket kan främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I vår studie har vi undersökt högläsning som verksamhet i skolans första år genom att identifiera samband mellan vad, när och varför lärare läser högt.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi genom intervjuer av lärare erhållit den data som ligger till grund för vårt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, när och varför lärare använder högläsning i verksamheten. De rådande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrån om högläsning används som integrerad del av undervisningen eller inte. Det är något anmärkningsvärt att lärarna visar en slående medvetenhet om högläsningens inverkan på elevernas språk-, läs- och skrivutveckling, men att den inte alltid framkommer i deras egna utsagor av arbetet med högläsning.</p><p> </p><p>Högläsning kan ske med syfte att ha en mysig stund, utveckla elevernas språkliga förmåga generellt samt främja deras läs- och skrivutveckling. Då högläsning bedrivs vid olika tillfällen under dagen innebär det en variation i de texter läraren läser ur och möjligheterna till fortsatt arbete är beroende på syftet med högläsningen.</p><p> </p> / <p>To create opportunities for students to develop their language as well as reading and writing abilities they need good role models. Through our education we have acknowledged how reading aloud makes it possible for the teacher to be a role model when it comes to reading, and how you can promote students development concerning language, reading and writing by talking about words, sentence construction and the written language. In our study we have examined reading aloud as an activity in the first years of schooling by identifying connections between what, when and why teachers read aloud.</p><p> </p><p> </p><p>We have conducted a qualitative study in which we by interviewing teachers have accumulated the data on which we are basing our results. The result gives us three correlations between what, when and why teachers use reading aloud as an activity. The correlations has to do with the differences that are visible if a teacher uses reading aloud as an integrated part of the education or not. It is somewhat extraordinary that the teachers are showing a striking awareness of the effect that reading aloud has on the students language as well as reading and writing capabilities, but that this awareness is not always shown in their own statements of their work with reading aloud.</p><p> </p><p> </p><p>Reading aloud can have the purpose of being a cosy moment, to develop the students language abilities in general as well as being beneficial for their development in reading and writing. There is a variation in the texts the teacher is reading from since reading aloud is conducted at different times of the day, and the opportunities for further work is dependent on the purpose with reading aloud.</p><p> </p>

<p>Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur samverkan och dialog ser ut mellan förskollärare och lärare i förskoleklass och år 1. Våra frågeställningar handlade om hur de olika lärarkategoriernas kunskapssyn ser ut, hur deras samarbete fungerar och vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder som används. Metoden vi valde var litteraturstudier och enkätundersökning. Resultatet visar att kunskapssynen mellan förskollärare och lärare inte skiljer sig markant, medan det är större skillnad mellan grundskollärare som har olika sorters lärarutbildningar. Ett flertal läs- och skrivutvecklingsmetoder används av bägge lärarkategorierna. Samverkan sker oftast vid stadieövergångar och inte kontinuerligt under läsåret. Studien har också visat att de båda lärarkategorierna uttrycker önskemål om ett ökat samarbete.</p>

The purpose of my study is to investigate teacher’s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children’s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools. My questions are: What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class? What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children’s curiosity for reading and writing development? The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction. Reading and writing arises from a social-cultural perspective in which social relationships with adults and other children affect the children’s reading and writing. The results of the interviews showed that teachers use different methods to promote children’s literacy development. Teachers whom I have interviewed agree that the social interaction, play and reading aloud are important elements in children's learning and development. Teachers’ perceptions were different on how much to work with development. The reason may be is that the preschool did not have clear objectives for the teachers to work after.

In this study I have compared two different development methods of reading and writing. I have done this by interviewing five first grade teachers in elementary schools and it is based on qualitative research interviews. The aim of the study was to immerse myself in which methods these five teachers describe that they have used. They got to describe how they work and how they have tought the students to read and write.  I have investigated if the teachers think that the computer is a good tool. The investigation also shows if the teachers believe that the students´ writing skills deteriorate if they can use the keyboard instead.  I came to the conclusion that four of the teachers used Arne Trageton´s method (2005) which means that the students learn how to write by using to computer. One of the teachers mostly used Ingvar Lundberg´s method (2010) in the student´s development of reading and writing, which means that the students learn how to write. All five teachers think that there is no perfect method (instead of development methods of reading and writing). Everyone of them believes that it is up to the teacher to choose the method that every single student will learn best by. When it comes to using the computer they all agree on that the computer is a good complement to teaching. All five teachers don´t think that the students will lose their writing skills by working with the keyboard. They mean that the students still use the pencil often enough in their school work.

This essay covers the subject of children with language disorders. We are two educators writing an experience-based essay on our preschool experiences and the literature with the subject of speaking disorders and verbal development. The main focus of this essay is how educators can recognize and stimulate children with language disorder. The starting point in the essay is two experience-based events from preschool which tells of two different boys, aged three and four. Both boys have some kind of verbal disorder and one of them also has Down´s syndrome. With support from the literature, this essay discusses different types of speaking disorders and how these can affect literacy development of children starting school. We clarify the meaning of the terms primary and secondary speech disorders. Furthermore, we discuss the importance of TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation, Eng. Signing as Alternative Complementary Communication) as a supportive tool for the development of one’s own language, and highlight other language stimulating activities; singing, storytelling and oral exercises. Finally, this essay stresses the importance of information from the parents of children with a speech disorder being is shared with the school, as this information is essential for a continued development of the child’s learning of speaking and reading. / Detta är en essä som handlar om barn med språkstörning. Vi är två pedagoger som skriver en erfarenhetsbaserad essä utifrån vår erfarenhet från förskolan samt med hjälp av litteratur om språkstörning och språkutveckling. Essän tar upp hur pedagoger kan uppmärksamma och stimulera barn med språkstörning. Utgångspunkten i essän är två erfarenhetsbaserade händelser från förskolan som berättar om två olika pojkar i åldern tre och fyra år. Båda pojkarna har någon form av språkstörning varav den ena pojken har Downs syndrom. Med litteraturens hjälp tar vi upp olika typer av språkstörning och hur det bland annat kan påverka läs- och skrivutvecklingen vid skolstart. Vi klargör innebörden av begreppen primär och sekundär språkstörning. För att hjälpa barn med språkstörning tar vi upp hur viktigt TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) är som stöd för att kunna utveckla det egna språket. Några andra språkstimulerande aktiviteter som lyfts fram i essän är musik, sagoläsning och mungymnastik. Slutligen tar essän upp pedagogens uppdrag att förmedla föräldrar till barn med språkstörning vikten av att information om barnets språkstörning lämnas över till skolan. Denna information är viktig för en fortsatt utveckling av barnets läs- och skrivinlärning.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år. Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år. De har stor erfarenhet och kunskap inom ämnet. Resultatet visar att lärarnas undervisning är varierad samt sker med alla sinnen. De sex lärarna anser att bokstävernas ljud är viktigt och att samspel är betydelsefullt för barnens läs- och skrivlärande. Högläsning i hemmet och i skolan är av stor vikt enligt de intervjuade lärarna för att det bidrar till positiva erfarenheter av läsning. Resultatet visar även att det råder personal- och tidsbrist vilket leder till sämre individanpassning. En del av lärarna använder test för anpassa nivån på undervisningen. Vidare menar de att klassrumsmiljön har betydelse för barnen läs- och skrivlärande.

Studiens syfte är att undersöka barnskötare kontra förskollärares kännedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns läs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt.   Metoden som används är intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare, där frågor ställs med hjälp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollärarna uttrycker sin kompetens i verksamheten.   Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angående hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. Utifrån pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmärksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftspråk vilket benämns som skrivaktiviteter. Resultat visar på likheter men även skillnader mellan barnskötare och förskollärare i sitt arbetssätt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet. De skillnader som synliggörs är att förskollärarna uttrycker sig mer akademiskt utifrån styrdokumenten och vikten av arbetet, medan barnskötarna uttrycker mer användandet av verktyg och läromedel.

The overall aim of the study was to take part of teachers' experiences and work force mother-tongue education and literacy development in the Sámi School. The study was conducted through interviews with twelve teachers who teach at two Sámi schools. The focus has been on looking how to work with native speakers teaching at the Sámi School, what factors promote / hinder students' development of their first or second language, and the importance of collaboration between the schools` various professions work with multilingual students reading and writing skills. Through interviews of various categories of teachers, I have tried to visibility problems of the education of minority language children and their reading and writing skills. I discuss the teaching, the importance and the lack / availability of communication and consensus between different categories of teachers. The study reveals the importance of adequate education for the teachers and the lack of Sámi teaching materials. From a sociocultural perspective, the situated and creative learning opportunities, where the teaching is based on students' prior knowledge and experience, is a factor that contributes to literacy development. The study also shows that mother tongue education contributes to students' identity is strengthened and that they will be confident with their background. / Det övergripande syftet med studien var att ta del av lärares erfarenheter och arbetsformer gällande modersmålsundervisning och läs- och skrivutveckling i sameskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tolv lärare som undervisar vid två sameskolor. Fokus har lagts på att titta hur man arbetar med modersmålsundervisningen vid sameskolorna, vilka faktorer främjar/hindrar elevernas utveckling av sitt första respektive andraspråk samt vilken betydelse samverkan mellan specialpedagoger, klasslärare och modersmålslärare har kring arbetet med flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Genom intervjuer av olika lärarkategorier har jag försökt synliggöra problematiken kring undervisning av minoritetsspråkiga barn och deras läs- och skrivutveckling. I studien diskuteras det kring undervisningen, vikten av och bristen/tillgången på kommunikation och samsyn mellan olika lärarkategorier. Studien synliggör även vikten av adekvat utbildning till undervisande pedagoger och bristen på samiskt läromedel. Ur ett sociokulturellt perspektiv är de situerade och kreativa lärande tillfällena, där undervisningen utgår från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, en faktor som bidrar till läs- och skrivutveckling. Studien visar också att modersmålsundervisningen bidrar till att elevernas identitet stärks och att de blir trygga.