Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling. Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull. / The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement. The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.

Stavning handlar ej enbart om att stava rätt! Att lära sig stava kan vara en hjälp i en individs läs- och skrivutveckling. Genom att lära sig stava kan det bli lättare att lära sig läsa, samtidigt som läsningen kan bidra till att lära sig stava. Genom att skriva kan en elev lära sig stava bättre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet i skriftspråket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien är att ta reda på när, hur och varför lärare arbetar med stavning i de tidiga skolåren och att skapa en överblick över olika synsätt på stavning samt hur dessa kan påverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, från det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning. Studien har en tvärsnittsdesign med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingsmetoder som använts har bestått av intervjuer, enkätförfrågningar samt dokumentstudier. Studien har visat att synen på stavning delvis har förändrats de senaste decennierna. Gemensamt för lärare och elever är att det är viktigt att kunna stava rätt. Skillnader mellan lärarna framkom genom att de har olika syn på hur den bästa vägen till korrekt stavning går. Trots dessa skillnader har eleverna väldigt lika uppfattningar i synen på stavning. Dessutom har studien visat ett samband mellan lärares arbetssätt, deras respektive lärarutbildning och styrdokumenten för grundskolan. Synen på stavning har förändrats både inom styrdokument samt lärarutbildning. Gemensamt för lärarna är att de verkar behålla grunden de får med sig från sin utbildning. Äldre lärare fick enligt vår studie lära sig mer om metoder för stavning medan detta uteblivit hos de yngre lärarna. I studien har också berörts vilka konsekvenser lärares olika syn på hur de bäst lär elever stava kan få för det praktiska arbetet och eleverna. Nyckelord stavning, stavningsutveckling, stavfel, stavningsundervisning, läs- och skrivutveckling, läsning, skrivning, styrdokument, lärarutbildning, elevers tankar Spelling involves more than spelling correctly! Learning to spell could be useful for an individual’s reading and writing development. The ability to spell could facilitate learning to read, as well as reading could facilitate learning to spell. By writing children become better spellers, at the same time as good spelling ability can create a feeling of confidence in written language that impels children’s will to write. The purpose with our study is to investigate when, how and why teachers work with spelling in the early grades. Different views on spelling and how these can effect the teaching are also examined. Our study includes spelling in different perspectives, from the theoretical to the practical and also pupils’ thoughts on spelling. The study has a cross-sectional design with both qualitative and quantitative parts. The methods that have been used are interviews, questionnaire and document studies. The study has shown that the views on spelling have changed the last decades. The ability to spell correctly is considered to be important by both teachers and pupils. The teachers have different views on what the best way of learning correct spelling looks like. Despite these differences their pupils share common views. This study has also shown a connection between ways of teaching, different periods within the Swedish teachers’ education system and curriculum standards for compulsory grades. The views on spelling have changed both within curriculum standards and teachers education. The teachers seem to keep the foundation from their education. The older teachers learned, according to our study, more teaching methods in relation to spelling while this was not the case regarding the younger teachers. This study has also shown what consequences different views on spelling and teaching techniques may lead to when learning pupils to spell. Keywords spelling, spelling development, spelling mistakes, teaching spelling, reading and writing development, reading, writing, curriculum standards, teacher education, pupils’ thoughts

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på användning av högläsning som pedagogiskt redskap för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. I studien har fyra lärare som arbetar i årskurserna F-2 intervjuats kring högläsning som pedagogiskt redskap. Studien följde en semistrukturerad intervjuform och lärarna valdes ut genom ett så kallat snöbollsurval. Resultat visar att lärarna, precis som forskning visar att högläsning som pedagogiskt redskap har positiva effekter på elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna poängterar att lärarens förhållningssätt till läsning är en av de bidragande faktorerna till elevers läsintresse men också att högläsning möjliggör en varierad undervisning. I studien framkommer det att lärarna anser att högläsning bidrar till utveckling av ordförråd, grammatik, förmågan att tolka  texter  och göra kopplingar till egna erfarenheter. / The purpose of this thesis is to study how working teachers view the use of read-aloud as a pedagogical tool to develop pupils’ reading and writing skills. Four primary- school teachers have been interviewed for this study and they were chosen through a snowball sampling. The result shows that both the teachers in this study and previous research consider read-aloud as a pedagogical tool to have a positive effect on pupils’ development of reading and writing skills. The teachers in this study point out that teachers’ attitude towards reading is one significant aspect to pupils’ reading interest, but also that read-aloud allows a variation in the education. In this study, the result shows that the teachers believe that read-aloud activities contribute to the development of vocabulary, grammar, the ability to interpret and    make    connections    to    their   own experiences.

I skolans tidigare åldrar fokuseras till stor del på läs- och skrivutveckling och vilka metoder som lämpar sig bäst för elevers lärande. Den här systematiska litteraturstudien handlar om elevers tidiga skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg och att skriva sig till läsning (ASL-metoden). Syftet är att studera om digitala verktyg och ASL-metoden kan gynna elevers tidiga skrivande. Studiens syfte och frågeställning besvaras med en analys av flertalet vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg och ASL-metoden kan vara ett bra komplement till den mer traditionella skrivundervisningen med penna och papper. Dock visar ett resultat att bland det viktigaste, oavsett modell, är att skrivundervisningen behöver vara systematisk och tydligt strukturerad.

Följande studie presenterar hur verksamma lärare för årskurs 1–3 beskriver sitt arbete för att gynna den muntliga utvecklingen samt läs- och skrivutvecklingen för flerspråkiga elever. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av det sociokulturella perspektivet, med särskilt fokus på stöttning och proximal utvecklingszon. Materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med lärare på fem skolor och i fyra kommuner. Det insamlade materialet har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att samtliga lärare använder elevens förstaspråk som resurs i svenskundervisningen både för muntlig utveckling och läs- och skrivutveckling genom varierade arbetssätt. En likhet i lärarnas svar är att samtliga lärare arbetar med stöttning i undervisningen, till exempel bildstöd, cirkelmodellen och digitala hjälpmedel. En skillnad i lärarnas svar var att några beskrev att de använde sig av lekar och rörelser i undervisningen för de flerspråkiga eleverna, medan andra lärare inte nämner att de använder den typen av arbetssätt.