No description available.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre. Ett resultat som kan tyda på att vi blir mer informerade på webben.

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på Tydlig svenska och Lättläst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förklara läsbarheten i lättlästa nyhetsartiklar från 8 Sidor och Sesam, samt att bedöma hur språket fungerar i denna nyhetskontext utifrån ett andraspråksperspektiv. En textanalys gjordes enligt Hellspong & Ledins textmodell (1997). De fem komponenterna i textmodellen sammanställdes. Dessa komponenter var: de kontextuella- de textuella- de ideationella- och de interpersonella stildragen samt framställningssättet. Stilen förklarades utifrån texternas förutsättningar och syfte samt värderades i en syntes. En slutsats som kan dras är att texternas innehåll kan bli vaga och läsbarheten försvåras genom minskat sammanhang då stilen är avskalad, enkel och lätt samt att lättlästa nyhetstexter ingår i en kontext som både deltar och påverkas av sociala förändringar.

Mikrobryggerier som brygger folköl kämpar idag med att nå ut med sina produkter till marknaden. Då e-handeln i Sverige växer kraftigt och befinner sig i en positiv trend skulle ett sätt att förbättra tillgängligheten till marknaden för mikrobryggerier vara att distribuera och marknadsföra hantverksfolköl via en webbapplikation. För att framgångsrikt lansera en sådan lösning och attrahera en stabil kundbas krävs att tilltänkta kunder finner den användbar. Denna rapport redogör för utvecklingsprocessen av en användbar webbapplikation ur ett navigerbarhets-, läsbarhets- och responsivitetsperspektiv. Rapporten tar stöd i teori baserad på vetenskaplig forskning om användbarhet i form av: navigerbarhet, läsbarhet och responsivitet. Programmeringsspråken Python och Flask har använts för serversidan. För klientsidan har HTML, CSS och Bootstrap använts. Vidare har JavaScript-biblioteket jQuery använts för kommunikation mellan klient- och serversidan. Efter utvecklingsfasen utvärderades webbapplikationen med hjälp av användartester. Utifrån presenterad teori och genomförda tester dras slutsatsen att webbapplikationen är användbar. Detta uppnås genom att användaren oavsett var på hemsidan den befinner sig kan navigera sig vidare till önskad del av webbapplikationen med maximalt tre klick. Färger, ikoner, textstorlek och typsnitt har valts så att innehållet är läsbart och slutligen har implementationen av CSS och Bootstrap gjort webbapplikationen responsiv. / Microbreweries producing medium-strong beer are struggling to reach out to their customers. With the help of e-commerce, microbreweries can increase their interaction with their target market. E-commerce in Sweden is a growing trend, but in order to succeed with increased customer relations using a digital platform the end users need to feel a certain degree of satisfaction. A contributing factor to the satisfaction rate is that the end user experiences usability. This thesis discusses the results and development process of a useful e-commerce platform from a navigational, readability and responsiveness perspective. The thesis foundation is based on scientific research on usability in terms of navigability, readability and responsiveness. During development the Python and Flask frameworks were used for server operations and the clientside uses HTML, CSS and the Bootstrap framework. Furthermore, the JavaScript library jQuery was used for communication between front- and back-end. After the development phase an evaluation of the web application was conducted using usability testing. Based on presented theory and conducted tests the thesis conclusion states that the web application is useful. This is achieved by the user, regardless of where on the web application it is located, to navigate to the desired part of the web application with a maximum of three clicks. Furthermore, the choice of colour, text size and font is contributing to readability and finally, the use of CSS and Bootstraphas made the web application responsive.

Are the websites of official bodies easy to read and understand? Swedish legislation states that the language of the public sector is to be cultivated, simple and comprehensible. This study investigates which factors within information architecture (IA) can contribute to making websites easy to read and understand. What role can IA play to increase comprehensibility? We have used a pragmatic approach in our research, which consisted of a case study and a sequential combination of two methods: qualitative content analysis and questionnaires. The case study was conducted on the webpage on krisinformation.se giving information about the coronavirus, Covid-19. With a starting point in the usability theories of the Nielsen Norman Group, an analysis tool was developed to list IA factors within the categories structure, content and graphics. The result shows that 67 % of the 50 respondents to the questionnaire found that the websites of official bodies were in general easy to read and understand. Several of the IA factors we had listed were described by respondents as contributing to the ease of reading and understanding of krisinformation.se. However, less than half of the advisory principles from the Nielsen Norman Group are included in Klarspråksreglerna (general rules drawn up by the Institute for Language and Folklore for writing in plain Swedish). We conclude that it would be an advantage to supplement the section entitled “Att skriva för webben” in Klarspråksreglerna with IA factors to make it more complete and give it a firm grounding in research. In extension, this may help to make the websites of official bodies easier to read and understand.

Att kunna läsa möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. För elever med intellektuell funktionsnedsättning är läsning ofta en utmaning och det finns behov av stöd och verktyg för att underlätta läsning och läsförståelse för denna grupp. I bakgrunden redogörs för läsmodeller, vad lättlästa texter innebär, textkomplexitet samt forskning med fokus på läsning hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. I denna empiriska studie får nio elever på högstadiet i grundsärskolan läsa texter som antingen är direkt hämtade ur en lärobok eller anpassad enligt några lättlästprinciper inom forskningsprojektet TextAD (Linköpings universitet). Elevernas läsförståelse och upplevelse av texternas svårighetsgrad har undersökts och jämförts för att se om dessa principer är tillämpbara och underlättar läsförståelsen för denna elevgrupp. Resultatet visar att de gjorda anpassningarna inte ser ut att göra någon skillnad i elevernas förståelse av texterna. Dock upplever eleverna de anpassade versionerna som något lättare att läsa. Eleverna ringar in svåra och främmande ord som den enskilt viktigaste komponenten för hur lätt eller svår en text upplevs för dem. Utifrån detta resultat betonas vikten av undervisning som stöttar eleverna för ett breddat och fördjupat ordförråd. Studien visar också att det finns behov av att forska vidare kring vilka anpassningar av texter som gör störst skillnad för läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet.Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion. Slutligen undersökte vi vilka kopplingar som finns mellan de olika frågetyperna, de tre textversionerna och elevernas LUS-nivå. Resultat: Läsförståelsetestet visar att röstversionen generellt har högst läsbarhet av de tre textversionerna. Goda läsare (LUS 17) har dock lyckats mindre väl med läsförståelsen i denna version. Detta gäller även för kausalitetsversionen, som i övrigt visar sig ha hög läsbarhet. Originalversionen är svårast att förstå, inte minst för de svagaste läsarna (LUS13). Utifrån elevernas svar på läsförståelsefrågorna kan vi konstatera att ordval och uttryck haft stor betydelse för läsförståelsen.

In future hyper contextual environments, information architecture will play a crucial role in organizing and making information accessible in a meaningful way for users to interact with multiple devices and information sources simultaneously. Using flow theory as a framework, this paper examines the relationship between usability and positive user experience from the perspective of an information architect, based on language tone, readability, information quality, and interaction quality. The study analyzes the usability quality, information quality, and interaction quality of three e-services (Kivra, 1177, and Swish) and discusses how future information architecture can be designed to be user-friendly, uncomplicated, and deliver a positive experience that is pleasant and easy to use. The research is based on a blend of quantitative and qualitative data from user surveys, interviews with users, and experts in the field of information architecture. The paper concludes with a discussion on the importance of language tone and design in developing ethical, human-centered digital solutions for the future.

Att kunna läsa är vitalt för att fungera som en samhällsmedborgare då vi på så vis tar till oss information och kunskap. Den viktiga läsresan börjar för många barn i årskurs 1 om inte tidigare och därifrån ska läsutvecklingen gå framåt. Lärare som arbetar i det första skolåret står inför en stor uppgift då de både ska motivera eleverna till läsning och välja goda läromedel och läseböcker för att stödja läsutvecklingen. Läromedel i svenskämnet är många till antalet, vilket kan medföra att det är ett svårt beslut att som skola eller lärare välja ett läromedel att använda i undervisningen. Uppsatsens syfte är därför att granska ett läromedel i svenska för årskurs 1, och det valda läromedlet är Vips läslära framtaget av Lena Hultgren (2012) och Liber AB. Studien undersöker läromedlets fyra nivåindelade läseböcker med hänsyn till högläsningsboken i relation till olika aspekter. Läseböckerna granskas utifrån hur texterna är språkligt anpassade för elever som befinner sig på olika stadier i läsningen, hur innehållet i böckerna motiverar läsaren och hur samspelet mellan texten och bilderna i böckerna fungerar.I uppsatsen tillämpas både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt få svar på det som frågas efter. Kvantitativa värden som LIX, OVIX och nominalkvot har fastställts på utvalda delar av böckerna. Genom ett kodschema har kvalitativa data tagits fram under teman som språkanpassning, motivation samt bild och bildstöd i text, vilka är baserade på det teoretiska ramverket. Samtliga läseböcker besitter överlag låga värden när det kommer till LIX, OVIX och nominalkvot, vilket betyder att böckerna är väldigt lättlästa utifrån dessa kvantitativa mått. Den kvalitativa analysen visar att läseböckerna har stora språkliga skillnader från nivå 1 till nivå 4 då böckerna ska vara anpassade för olika lässtadier. Till viss del motiverar böckerna läsaren genom känslomässigt engagemang, men böckerna är i stor utsträckning beroende av högläsningsboken för att engagera ytterligare. Samspelet mellan bild och text skiljer sig åt mellan böckerna där den första och andra boken i stort är mer beroende av bilderna för förståelsens skull än bok tre och fyra som har en mer utvecklad text och skulle därför kunna förstås utan bilderna som stöd.