In the last few years there have been many reports on students lack of reading comprehension in Sweden. Reading comprehension is crucial in today’s society. It is as central for school as it is for being able to be a part of society and work. The aim of the study is to compare and examine whether there is correspondence between two reading comprehension text books and the national test of reading comprehension in 2012. Through text analysis and theories of readability, question types and reading strategies the comparison was made. The text analysis is performed in accordance with Hellspong (2001) and Hellspong och Ledin (1997) model for text analysis, where the language formation is studied. The following research questions are answered: Which similarities and differences are found regarding the readability of the narrative texts and the factual texts? Which similarities and differences are found regarding the type of questions that are asked in relation to the narrative texts and to the factual texts? Which reading strategies are tested in the national test and which reading strategies are practiced through the teaching materials? The results of the analysis show both similarities and differences between the national test and the textbooks. The texts in the national test are less easily read while the textbooks consist of more types of questions and enables practice of more reading strategies. In the textbooks multiple reading strategies was found to be required in order to answer the questions, whilst the national test generally only needed one strategy for most questions. In this way partial correspondence is found between the textbooks and the national test. However, the textbooks are useful for practicing reading comprehension since they have a lot more type of questions and reading strategies, than the national test. A conclusion up for discussion is that the textbooks leave it to the teacher to provide practice of more complicated and longer texts since the texts in the national tests has shown to be more complicated to read.

Den här studien undersöker de grafiska och språkliga skillnader som uppstått när Svenska myn-digheter skriver om sin samhällsinformation till lättläst. Den analyserade texten är från Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap, texten Om krisen eller kriget kommer. Texten och dess lättlästa version har analyserats utifrån kvalitativa textanalytiska metoder baserade på Hellspong (2001), Falk (2003) och Rahm & Ohlsson (2009), för att se om texterna följer de statliga riktlinjerna från Språkrådet och andra myndigheter för lättläst text och läsbarhet. Undersökningen visade att den lättlästa versionen följde de flesta av rekommendationerna för omskrivning. Den grafiska formgivningen är i stort sett likadan i de båda broschyrerna. Båda textversionerna följde Språkrådets rekommendationer för hur man skriver klarspråk.

Denna studie undersöker förekomsten av läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet i tre läromedelstexter för ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att under­söka läromedels­texternas läsbarhet utifrån ett andraspråksperspektiv då röst och kausalitet är faktorer som främjar andraspråkselevers läsförståelse. Undersökning genomförs i en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys för att både räkna företeelser och analysera hur dessa används. Denna undersökning visar att det inte är andelen företeelser för röst och kausalitet som avgör texternas läsbarhet utan snarare hur författarna valt att använda dessa. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningens resultat är att alla tre läromedlen visar att det finns företeelser för röst och kausalitet. Däremot kan dessa användas på ett mer produktivt sätt för att ge större effekt på läsbarheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga utformningen av två läroböcker med avseende på aspekter som kan antas ha betydelse för andraspråkselevers läsförståelse. Även en jämförelse görs mellan läroböckerna. I analysen undersöks i vilken utsträckning kausalitet framkommer och hur röst kan se ut i läroböckerna. Läroböckerna är avsedda för årskurs 7–9 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Resultaten indikerar att de språkliga variablerna röst och kausalitet förekommer i stor utsträckning i de undersökta läroböckerna. Detta kan bidra till en ökad läsförståelse för andraspråkselever. Resultaten indikerar också att läroböckerna generellt sett inte skiljer sig åt i förekomsten av röst och kausalitet.

I uppsatsen analyseras originalversionen av Jessica Schiefauers bok När hundarna kommer (2015) och dess lättlästa version. Studiens syfte är att undersöka vad som skiljer versionerna åt samt bedöma hur den lättlästa versionen kan användas i svenska som andraspråksundervisningen. Detta undersöks genom läsbarhetsindex, ordvariationsindex, fundamentslängd, bisatsfrekvens och satskonnektion. Ett textutdrag närläses även för att granska de språkliga formuleringarna i respektive version. Resultatet visar att bearbetningen till lättläst text har lett till en textreducering. Den lättlästa versionen är mer avskalad med kortare meningar, färre ord och en lägre andel långa ord. Den har även färre bisatser och procentuellt sett färre satskonnektorer. Däremot innehåller den en högre andel att-bisatser och kausala konnektorer, vilka underlättar läsförståelsen för svaga läsare.  Den lättlästa texten lämpar sig för andraspråkstalare, men syftet med läsningen måste klargöras innan läsningen påbörjas. Läraren måste alltså förklara bokens språksituation så att eleverna förstår dess ord och begrepp. Den lättlästa versionen, likväl som originalet, måste således läsas i en meningsfull kontext.

Detta examensarbete undersöker i vilken mån forskningsresultat om läsbarhet i läromedel har påverkat en läromedelstext som bearbetats med avseende just på läsbarhet. En utgångspunkt är att läromedel fungerar som ett slags ”dold läroplan” och därför har stor påverkan på skolans praktik. En annan utgångspunkt är att läromedel med hög läsbarhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv ökar skolans möjligheter att leva upp till sitt kompenserande uppdrag. Undersökningen består av en jämförelse mellan originaltext och bearbetad text. Som analysverktyg används tio läsbarhetsfaktorer som identifierats i en litteraturgenomgång. De flesta faktorerna har hämtats från Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000) och från en undersökning av Ulla Ekvall: Läroboken – begriplig och intressant?  (1995). Läromedelstexterna som studerats är hämtade ur Perspektiv på historien A respektive Perspektiv på historien A bas – två historieläroböcker för gymnasiet.   Jämförelsen visar att texten på några områden bearbetats i enlighet med vad forskningen rekommenderar. Ordvalet har anpassats, långa sammansatta ord har delats upp eller ersatts, texten har i viss mån utrustats med ledtrådar till svåra ords betydelser och försök till att minska avstånd mellan läsare och text har gjorts. Samtidigt har bearbetningen resulterat i en komprimerad text där redogörelser för orsakssamband inte får lika stort utrymme som i originalet. Det leder i sin tur till en lägre grad av kausalitet, vilket ställer högre krav på läsaren. Bearbetningen är alltså i dessa avseenden mindre läsbar än originalet. Texten ger inte mer stöd för skapandet av en hierarkisk struktur än originaltexten. Den har heller inte, trots vissa anpassningar, i någon större utsträckning fått det Reichenberg kallar röst. Studien avslutas med en diskussion om vad dessa brister kan få för följder för elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter och därmed för skolans kompenserande uppdrag.

<p>Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna.</p><p>I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder.</p><p>Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken.</p><p>Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra.</p><p>En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.</p>

<p><strong><strong>Uppsatsens titel:</strong></strong></p><p>Lättläst – för alla?</p><p><strong>Key words: </strong></p><p>Easy-to-Read (Lättläst)<em>, </em>Printed matter (Trycksak)<em>, </em>Readability (Läsbarhet)<em>, </em>Legibility (Läslighet), Reading value (Läsvärde).</p><p><strong>Syfte: </strong></p><p>Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla?</p><p>Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner?</p><p>Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout?</p><p><strong>Teori:</strong></p><p> </p><p>Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade vi materialet och vidgade förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov.</p><p><strong>Metod:</strong><strong> </strong></p><p>Vi valde att arbeta både kvantitativt och kvalitativt, genom att utföra enkätundersökning samt intervju. Vi använde oss av båda tillvägagångssätten eftersom de kompletterade varandra. De metoder som vi använde oss av var litteratursökning, analysering av material samt målgruppsanalys (intervju- och enkätmetodik). Vi arbetade efter en iterativ metod, det vill säga fortlöpande utprovningar. Under utprovningarna använde vi "tänka högt"-metoden, prestationstest samt synpunkter från experter.</p><p><strong><strong>Slutsats:</strong></strong></p><p>Vår slutsats var att det gick att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerade för alla i vår målgrupp, oavsett ålder, kön och bakgrund. Genom utprovningarna framkom det att samtliga av testpersonerna föredrog vår lättlästa version och ingen ansåg att texten var för lätt. Tvärtom var alla positiva till förändringarna i materialet eftersom de förstod informationen och tyckte att innehållet var relevant. Vi skapade ett lättläst material genom att till exempel använda konkreta ord, korta meningar utan bisatser, ordförklaringar, luftig layout samt överskådligt innehåll med tydliga och kortfattade rubriker.</p><p> </p>

<p>The use for a readability classification model is mainly as an integrated part of an information retrieval system. By matching the user's demands of readability to the documents with the corresponding readability, the classification model can further improve the results of, for example, a search engine. This thesis presents a new solution for classification into readability levels for Swedish. The results from the thesis are a number of classification models. The models were induced by training a Support Vector Machines classifier on features that are established by previous research as good measurements of readability. The features were extracted from a corpus annotated with three readability levels. Natural Language Processing tools for tagging and parsing were used to analyze the corpus and enable the extraction of the features from the corpus. Empirical testings of different feature combinations were performed to optimize the classification model. The classification models render a good and stable classification. The best model obtained a precision score of 90.21\% and a recall score of 89.56\% on the test-set, which is equal to a F-score of 89.88.</p> / <p>Uppsatsen beskriver utvecklandet av en klassificeringsmodell för Svenska texter beroende på dess läsbarhet. Användningsområdet för en läsbaretsklassificeringsmodell är främst inom informationssökningssystem. Modellen kan öka träffsäkerheten på de dokument som anses relevanta av en sökmotor genom att matcha användarens krav på läsbarhet med de indexerade dokumentens läsbarhet. Resultatet av uppsatsen är ett antal modeller för klassificering av text beroende på läsbarhet. Modellerna har tagits fram genom att träna upp en Support Vector Machines klassificerare, på ett antal särdrag som av tidigare forskning har fastslagits vara goda mått på läsbarhet. Särdragen extraherades från en korpus som är annoterad med tre läsbarhetsnivåer. Språkteknologiska verktyg för taggning och parsning användes för att möjliggöra extraktionen av särdragen. Särdragen utvärderades empiriskt i olika särdragskombinationer för att optimera modellerna. Modellerna testades och utvärderades med goda resultat. Den bästa modellen hade en precision på 90,21 och en recall på 89,56, detta ger en F-score som är 89,88. Uppsatsen presenterar förslag på vidareutveckling samt potentiella användningsområden.</p>

Uppsatsens titel: Lättläst – för alla? Key words: Easy-to-Read (Lättläst), Printed matter (Trycksak), Readability (Läsbarhet), Legibility (Läslighet), Reading value (Läsvärde). Syfte: Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen. Frågeställningar: Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla? Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner? Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout? Teori:   Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade vi materialet och vidgade förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov. Metod: Vi valde att arbeta både kvantitativt och kvalitativt, genom att utföra enkätundersökning samt intervju. Vi använde oss av båda tillvägagångssätten eftersom de kompletterade varandra. De metoder som vi använde oss av var litteratursökning, analysering av material samt målgruppsanalys (intervju- och enkätmetodik). Vi arbetade efter en iterativ metod, det vill säga fortlöpande utprovningar. Under utprovningarna använde vi "tänka högt"-metoden, prestationstest samt synpunkter från experter. Slutsats: Vår slutsats var att det gick att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerade för alla i vår målgrupp, oavsett ålder, kön och bakgrund. Genom utprovningarna framkom det att samtliga av testpersonerna föredrog vår lättlästa version och ingen ansåg att texten var för lätt. Tvärtom var alla positiva till förändringarna i materialet eftersom de förstod informationen och tyckte att innehållet var relevant. Vi skapade ett lättläst material genom att till exempel använda konkreta ord, korta meningar utan bisatser, ordförklaringar, luftig layout samt överskådligt innehåll med tydliga och kortfattade rubriker.