Personer med annat modersmål än svenska är en av flera målgrupper för lättläst litteratur, och lättlästa texter rekommenderas att användas inom undervisningen för svenska som andraspråk. Det har dock förts kritik mot lättlästa texter och deras lämplighet för personer med annat modersmål än svenska. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om den lättlästa versionen av Kejsarn av Portugallien har större förutsättningar för läsförståelse för andraspråksläsare än originalversionen. Konkret är syftet att undersöka läsbarheten hos en lättläst text och dess originalversion utifrån variablerna röst och kausalitet, då dessa är drag som har visat öka förståelsen av texter hos andraspråkstalare. Metoden som använts i denna uppsats är en kvantitativ typ av textanalys där jag räknat förekomster av olika språkliga drag kopplade till variablerna röst och kausalitet. Materialet för undersökningen är det första kapitlet i Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf och dess lättlästa version. Analysen visade att vissa aspekter av röst var mer framträdande i den lättlästa texten, men att originaltexten överlag hade en högre grad av både röst och kausalitet. Det innebär att den lättlästa texten inte är mer läsbar än sitt original enligt de undersökta variablerna. En kompletterande kvalitativ analys eller testning av andraspråkstalares förståelse av de olika texterna behövs för att med säkerhet kunna avgöra om någon av texterna är mer lättläst.

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering. Resultaten visar att det till följd av svårigheter att navigera och tolka informationen finns brister i läsbarheten i hjälptexten. Vidare uppfyller inte hjälptexten användarnas förväntningar.

I denna studie undersöks och analyseras läsbarhet i tre kapitel ur fyra läroböcker i svenska som andraspråk. Två av läroböckerna är utgivna innan den senaste kursplanen i svenska som andraspråk utgavs, 2011, och två läroböcker är utgivna efter det årtalet. Syftet med studien är att få klarhet i om läsbarheten skiljer sig mellan de två äldre och de två nyare läroböckerna med tanke på den senaste kursplanen i ämnet. För att få svar på studiens syfte har en analys använts för att undersöka läsbarheten genom tre olika läsbarhetsfaktorer: nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde. Resultatet visar att läsbarheten skiljer sig i den mån att lägst och högst läsbarhet återfinns i båda de nyare läroböckerna. Resultatet visar även att läsbarheten skiljer sig mellan läroböckerna, men att det inte finns ett generellt samband mellan utgivningsår och läsbarhet.

Abstrakt I detta arbete undersöks den språkliga förändring som skett i ungdomsböcker från 1950- och 60- talet med ungdomsböcker från 2000- och 2010-talet. Jag jämför ungdomsböckernas förändring med förändringen hos deckarböcker under samma period. I undersökningen sammanställs ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 böcker fördelat på fyra kategorier: Fyra ungdomsböcker från 1950-1965 samt fyra ifrån 2000-2015. Fyra deckare från 1950-1965 samt fyra från 2000-2015. Med i undersökningen finns även en jämförelsebok av äldre stilkaraktär som syftar till att tydliggöra skillnaden mellan de olika böckerna. Syftet med uppsatsen är att visa hur och i vilken omfattning en eventuell förändring av språket i ungdomsböcker och deckare visar sig. De språkliga företeelser som undersöks är bland annat meningslängd, förekomsten av substantiv, verb och pronomen, antal långa och överlånga ord, huvud- och bisatser, samt lix- och ovix-värde. Min undersökning bygger på teorier och metoder inspirerade av Aina Lundqvist (1992) och Ewelina Burri (2010) som i sina respektive arbeten undersökt liknande teman såsom läsbarhet inom barn- och ungdomslitteratur samt läroboktexter. Undersökningens resultat visar att både ungdomsböckerna och deckarna från 1950- och 60-talet har en högre grad av svår läsbarhet än dess nutida motsvarigheter. Undersökningen visar också att ungdomsböckerna och deckarna med tiden har blivit mer utjämnade gällande läsbarheten, och har anammat ett språk av större talspråklig karaktär. Nutida deckare visar sig vid ett antal tillfällen ha en enklare läsbarhet än äldre ungdomsböcker.

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal. Huvudstrukturen är tydlig och textbindningen är överlag god, vilket är bra för läsbarheten. Till det som är mindre bra ur läsbarhetssynpunkt hör en stor andel sammansatta substantiv, bilder som inte är informativa, att bildtexter och annan koppling mellan text och bild saknas och att det inte finns några sammanfattningar. Skillnader mellan broschyrerna finns bland annat i innehåll, behandling av fackord och hur avsändarens syn och förväntningar på läsaren märks i texten. Slutligen visar undersökningen att båda broschyrerna är heterogena i flera avseenden. Det gäller till exempel informationstäthet, användningen av tilltal och omtal och mängden grafiska element.

No description available.

I den här uppsatsen undersöks fyra vårdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. Studienutgår ifrån teorier om läsbarhet, kritisk diskursanalys samt från queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frågor: hur läsbara texterna är, vem eller vilka de riktar sig till, hur läsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag använder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna är relativt läsbara, men något abstrakta då det inte alltid är självklartvem de riktar sig till eller vem den tänkta läsaren är. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinära könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor är kvinnor. De utgår även ifrån heteronormativitet och knyter an till den heterosexuella matrisen.

I föreliggande examensarbete undersöks hur lättläst en lättläst text är. För detta görs en analytisk undersökning av en svensk kommuns webbsida och dess lättlästa version beträffande struktur, innehåll och läsbarhet. Sedan jämförs analysernas resultat. Den lättlästa textens användbarhet undersöks genom en empirisk undersökning, en enkät, i en SFI-klass, vilken är en del av mottagargrupperna i behov av lättlästa texter. Undersökningen visar att den lättlästa texten i teorin är lättare att förstå. Detta resultat kan dock inte styrkas i enkätundersökningen. Den lättlästa texten visar sig vara för svår för mottagargruppen. Officiella riktlinjer för att skriva lättläst och mer forskning inom detta område behövs för en ökad tillgänglighet för människor som behöver lättlästa texter, vilket är mer än var femte person.

Idag är det mycket vanligt att man använder internet för att söka reda på och ta till sig information, detta är ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med språkliga problem är det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hänsyn till hur lättläst en text är (Google har börjat experimentera lite med detta på engelska). En metod för att hjälpa personer med sådana behov är att sortera sökträffar efter hur läsbara de är enligt olika läsbarhetsmått som beräknas automatiskt av en dator. Risken är då att en sådan omfördelning av resultaten premierar träffar som innehåller mindre information eller är irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien är att undersöka samband mellan läsbarhet innehåll och relevans för att i förlängningen kunna utforma algoritmer som kan användas för att hitta texter med lagom läsbarhet och informationstäthet åt personer med eller utan lässvårigheter. 21 texter hämtades från sökmotorn Google via sju olikasökningar. Försökspersoner har därefter fått läsa texterna och svara på frågor kring hur de upplevde dem. Alla automatiska läsbarhets och idédensitetsmått ser ut att ge viss indikation på hur en text upplevs av försökspersonerna och därigenom påverka vilka texter som föredras, även antalet ord i en text ser ut att vara en viktig indikator här. / In todays society it is common to use the Internet to search for and take in information, it is often a quick and easy method. For people with language problems it is not always as easy, todays major search engines do not take the readability of a text. One way to help peope with such needs is to sort the search result by readable the are according to automatic readability-measures. There's a risk that such re-ordering of the results will promote results containing less information or even being irrelevant to the search. The purpose of this study is to examine the relationship between readability, content and relevance in order to, in the future, produce algorithms aimed at finding texts with a good readability for people with or without a reading disability. Three searches were made with Google, collecting seven texts in Swedish per search. The subjects read texts from the searches and answered questions about their experience of them. All automatic readability and content measures seem to give some indication of how a text was experienced and therefore seem to affect which text is preferred, even the number of words seem to be an important indicator.

I studien undersöks i vilken grad läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet förekommer i tre läroböcker för samhällskunskap i grundskolans senare år. De tre läromedlen, av vilken en enligt förlaget är bearbetad till lättläst språk, jämförs avseende dessa variabler och resultatet sätts även i relation till Läsbarhetsindex (LIX), ett annat mått på läsbarhet. Hypotesen är att den lättlästa versionen innehåller en högre grad av kausalitet och röst för ökad läsbarhet. Resultatet visar att alla böckerna har inslag av både röst och kausalitet men att dessa skulle kunna utvecklas för att öka läsbarheten. Inget av läromedlen når upp till högsta nivå när det gäller kriterierna för röst och det som saknas är ofta närhetsskapande drag som läsartilltal, frågor och förtrolighetsskapande pronomen som "du" och "vi". I alla tre textutdragen förkla-ras orsakssammanhang med kausala konnektorer, men i olika grad. Den lättlästa texten har ett lätt språk men den är inte mer läsbar än de övriga texterna när det handlar om röst och kausa-litet. Hypotesen om det lättlästa läromedlet stämmer alltså inte. Texterna hamnar på samma nivå vid en LIX-beräkning, trots att texterna är mycket olika både avseende röst och kausali-tet. En slutsats är därmed att läsbarhet inte bör studeras utifrån enstaka läsbarhetsvariabler utan en kombination av olika variabler ger ett mer heltäckande resultat.