Syftet med denna undersökning är att analysera det nivåbaserade läromedlet Den magiska kulan som är avsett för årskurs ett. Undersökningen bygger på en analys av progression mellan och inom de olika nivåerna och har fokus på läsbarhetsfaktorerna antal ord, meningar, långa ord samt rytm. Relationen mellan de olika läsbarhetsfaktorerna har också analyserats. Antal ord, meningar och långa ord beräknas genom läsbarhetformeln ”lix”. För att undersöka rytmen analyseras variation i meningslängd samt presenteras en hypotes om syntaktiska enheter. Resultatet visar att det sker en progression av läsbarhetsfaktorerna. Däremot visar resultatet att nivå A är mest lättläst utifrån textmängd och att nivå C är mest lättläst utifrån rytmen. Trots att rytmen är tydligast i nivå C betyder inte det att texter ur nivå C är mest lämpliga för en elev i sin tidiga läsutveckling. Resultatet visar även att läsbarhetsfaktorerna påverkar varandra. Undersökningen av hypotesen visar att de finns en viss korrelation mellan syntaktiska enheter och pauser i läsning. Däremot förekommer inte pauser mellan alla satser. Slutsatsen är att när lärare bedömer lämpliga läromedel, behöver de ta hänsyn till hur läsbarhetsfaktorer förhåller sig till elevernas läsutvecklingsnivå. För vidare forskning föreslås omprövning av läsbarhetsfaktorer i större omfattning eller en observationsstudie av elever där olika aspekter av denna undersökning står i centrum.

Andraspråksinlärare har generellt sett lägre betyg i matematik än elever med svenska som modersmål. Syftet med studien är att undersöka vilka språkliga utmaningar som andraspråksinlärare och andra elever med lässvårigheter möter när de skriver nationella prov i matematik. Materialet i studien är tidigare frisläppta nationella prov för årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiekursen matematik 1a. Analysmetoden bygger på olika sätt att beräkna en texts läsbarhet som utarbetats med stöd i tidigare forskning. Resultatet visar att språket är informationstätt, men att det inte förekommer så mycket av typiska andraspråkssvårigheter som nominaliseringar eller passiva verbformer. Läsbarhetsindex (LIX) är högre i de uppgifter som har högre svårighetsgrad. Slutsatsen är att nationella proven är till stor del andraspråksanpassade via PRIM-gruppens aktiva arbete, men en elev som är svagare i svenska språket kan på grund av språkliga skillnader ha svårare att nå ett högre betyg i matematik.

I denna uppsats har vi genom en komparativ kvalitativ metod granskat läromedel som utformats för läsinlärning och är publicerade med ett spann på nio år. Materialet avser böckerna Mysterier på äppelstigen (2020) och Den magiska kulan (2011). Texterna analyseras utifrån ett interpersonellt och textuellt fokus och mer specifikt tittar vi på språkhandlingar, huvudsatser och bisatser, högertunga respektive vänstertunga meningar samt att vi gör en uträkning av läsbarhetsindex på de två läroböckerna. Syftet med analysen är att få syn på eventuella skillnader i böckernas anpassning gällande läsförståelse för flerspråkiga elever. Det vi kommer fram till är att det till största del inte skildras några kraftiga klyftor i böckernas anpassning för flerspråkighet. Läseböckerna besitter snarlika drag och båda två kan på ett gynnsamt sätt användas i ett mångkulturellt klassrum. Slutligen diskuterar vi resultatet i enlighet med transpråkandets teorier.

Folkhälsomyndighetens enkät “Hälsa på Lika Villkor” (HLV) undersöker Sveriges invånares hälsa, levnadsvanor och livsvillkor och spårar invånarnas förändringar i hälsa över tid. Idag har HLV ett stort bortfall för gruppen “yngre”. Det är därför av intresse att undersöka de yngres motivation, önskemål och upplevelse av enkäten. Rådande utforskande studie utvärderar användbarheten av den svenska versionen av webbenkäten genom åtta kognitiva intervjuer och en språkteknologisk analys av enkätens språk. Användarstudien analyseras genom tematisk analys och de språkteknologiska mått som används är antal och andel bisatser i enkäten samt antal unika ord från SweVoc per mening. De frågeställningar som utforskas är: Hur upplever gruppen yngre Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på Lika Villkor? Mötte deltagarna några störningsmoment med enkäten? Hur är enkätens läsbarhet? Hade deltagarna besvarat enkäten om de var en del av befolkningsurvalet som fick den skickad till sig? Studiens resultat indikerar att yngres helhetsuppfattning av enkäten är att den är viktig och rolig, samtidigt som den är lite jobbig och tråkig. Enkäten verkar ha en del störningsmoment, men inget som direkt förhindrar respondenten att besvara den. Resultaten visar på att enkätens läsbarhet är god och att det finns ett flertal faktorer som kan påverka respondenters motivation till att besvara enkäten.

A large majority of people use the internet daily. For this reason, online texts are in more need of accessibility than ever. This experimental study aims to figure out what makes texts presented on digital screens more legible. To do this we sought inspiration from typographical principles when we designed our experiments. We investigated four different aspects concerning the layout of texts, namely typeface, text-size, line-spacing and the color contrast. The experiments were conducted on 17 persons currently registered at a university or with an academic background. Our results show that all these aspects have an impact on the legibility of texts. For typeface we found that sans-serif is more legible than serifs on screens. Moreover, we found that the x-height is a large factor concerning legibility. For text-size we found that most participants preferred a larger text-size over a smaller one. For the color contrast we found that the best color combination was black text over white background. Finally, regarding line-spacing, we found that the participants preferred the bigger line-spacing over the smaller one. Regarding typographical principles on digital screens, we found that two of the principles were applicable for texts on screen.

This study compares two sets of teaching material, Förstagluttarna and Den magiska kulan, both of which are designed to teach reading in grade 1. The aim is to investigate the potential of the two sets of material to promote the pupils’ reading development. The study uses a content analysis in which categories have been established to assess the readability of the material and its ability to create motivation. The result shows that the readability is the same overall, but there are noticeable differences in the ability of the material to motivate pupils to read.

<p>Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.</p>

Matematiska prestationer har visat sig relatera till språklig förmåga och läsförståelse.Syftet med denna studie är därför att få mer kunskap om läsbarheten och graden avspråklig svårighet i läroböcker som används för matematikundervisning i grundskolan,för årskurserna 4–6. Dessutom är syftet att undersöka vilka språkliga faktorer som lärareupplever påverkar matematiska texters läsbarhet, samt hur väl dessa faktoreröverensstämmer med de läsbarhetsvariabler som användes för att analyseraläroböckerna. För att undersöka språklig svårighet i matematiska texter har tre, i svenskmatematikundervisning, vanligt förekommande läroböcker analyserats med hänsyn påläsbarhet. Två lärare har dessutom intervjuats för att få deras bild av vad de uppleverpåverkar elevers förståelse av matematiska texter. Läroböckerna visade sig vara relativtlika när det kommer till deras läsbarhetvärden. Det som skiljer lärobokstexterna är hurlånga de genomsnittliga meningarna är och hur stor andel långa ord som förekommer itexterna. Lärarna menade att längre texter, med längre meningar och ord är svårare attförstå. De ansåg dock att begreppsförståelse, svåra och ovanliga ord, samt graden avstruktur i texterna var språkliga faktorer som de upplevde att elever ofta har svårt med.Slutsatsen i studien är därför att även om läroböckerna håller en jämn och lämpligsvårighetsgrad, med hänsyn på läsbarhet, anser lärare att det finns flera andra variablersom påverkar hur svåra matematiska texter upplevs av elever. Om man som pedagoganvänder sig av läsbarhetsformler för att bestämma lämpligheten av en text bör mandärför vara medveten om vad formlerna analyserar och vad de tänkta läsarna har förindividuella förutsättningar.

I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer.   Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister.

<p>Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".</p><p>Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001.</p><p>För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok.</p><p>Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.</p>