I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka faktorer lärare i svenska som andraspråk anser vara viktiga när de väljer läroböcker. Verksamma lärare i svenska som andraspråk fyllde i ett webbaserat frågeformulär där de rangordnade givna faktorer som valts ut baserat på tidigare forskning och teoretiska perspektiv nämligen det sociokulturella perspektivet och läsbarhet. Datan analyserades därefter kvantitativt. Resultatet visade att faktorer som rör innehållet i läroböcker, närmare bestämt att de är språkutvecklande och tar eleverna till nästa steg, rankades som viktigast. Hänsyn togs även i hög grad till läsbarheten. Samspelet mellan text och bild och layouten rankades högre än autentiska texter. De tre faktorer som bedömdes minst viktiga var rekommendationer ifrån kollegor, kostnad samt reklam/mässor. Resultatet kan tolkas som att lärare utgår från ett sociokulturellt perspektiv när de väljer, men att även att faktorer relaterade till läsbarhet, exempelvis layouten och samspelet mellan bild och text, spelar en viss roll.

Syftet med denna studie är att analysera om, och i så fall hur, svenska börsnoterade företag använder impression management (IM) i VD-ord samt om företagens karaktäristika har ett samband med IM. Denna studie fokuserar på sambandet mellan företagets finansiella resultat och användandet av IM i form av läsbarhetspåverkan. Det vill säga, huruvida företag med förbättrade eller försämrade finansiella prestationer rapporterar positiva respektive negativa nyheter i VD-ord på olika sätt. VD-ord är ett populärt avsnitt i årsredovisningen eftersom företagets ledning där får möjlighet att översätta komplexa förhållanden, annars uttryckta i siffror och redovisningsposter, till en lättförståelig, användarvänlig och informativ text. VDord blir till skillnad från årsredovisningens övriga innehåll inte granskat av revisorer och kan därför utsättas för IM i syfte att influera eller förvirra intressenters perception om ett företag.IM i VD-ord utgör studiens beroende variabel och mäts med hjälp av ett läsbarhetstest utvecklat av Rudolf Flesch. Företagens karaktäristika är studiens oberoende variabler och uttrycks genom finansiell prestation och förändringen i finansiell prestation över tid. Företagsstorlek och företagsålder är studiens kontrollvariabler. Finansiell prestation mäts genom avkastning påtotala tillgångar (ROA). Förändringen i finansiell prestation över tid mäts genom den procentuella förändringen i nettovinsten år 2017 jämfört med år 2016. Företagsstorlek reflekteras av totala tillgångar och företagsålder reflekteras av antal börsnoterade år. För att analysera sambandet mellan studiens variabler har statistiska bearbetningar och tester utförts. Studien observerar svenska börsnoterade företag listade på Large-cap i alla branscher förutom finanssektorn.Resultaten visar att VD-ord i genomsnitt är svåra att läsa och därför begripliga endast för en begränsad publik. Det finns en signifikant, positiv relation mellan förändringen i finansiell prestation över tid och IM i VD-ord. Även om finansiell prestation och företagsstorlek har positiva samband med läsbarhet i VD-ord, så är dessa samband inte signifikanta. Företagsålder har ett negativt samband med läsbarhet, emellertid är sambandet inte signifikant. / This study aims to investigate the use of impression management (IM) in CEO-letters of companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Another intention is to analyze different company characteristics and their relation to IM. For instance, how the financial performance of companies affects their use of IM, in terms of readability manipulation of CEO-letters, i.e. whether companies report positive or negative news in CEO-letters differently depending on the company’s financial performance. CEO-letters are a popular section in annual reports because the company’s management is able to translate complex conditions, otherwise expressed in numbers and accounting records, into an easy-to-understand, user-friendly and informative text. However, CEO-letters are not audited and may therefore be exposed to IM inorder to influence or obfuscate stakeholders’ perception of the company.Using the Flesch reading ease formula and statistical analysis, this study explores how the readability of CEO-letters in annual reports tends to vary with several company characteristics and business cycles. The analysis controls for variables previously identified as relevant to the use of IM, such as company size, company age, company performance and companyperformance over time.The results show a significant positive relationship between readability and financial performance over time, measured as the percentage change of net profits compared to previous years. Furthermore, company performance measured as return on assets (ROA) and company size has an insignificant positive relationship with readability. Also, company age has a negative relationship with readability, however, not significant. In addition, this study finds that most companies’ CEO-letters are difficult to read and comprehensible to a limited population.

Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna. I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder. Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken. Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra. En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ”enklare” och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012. Undersökningen är av kvantitativ natur och resultatet relateras till tidigare undersökningar om ledargenren.     Undersökningens resultat ger stöd åt ovanstående hypoteser, då läsbarhetsfaktorerna visar på att ledargenren har fått ett mer läsbart skriftspråk, samt att DN är den tidning med mest läsbara ledare. Trots att ledargenren har blivit enklare, är den fortfarande en svår genre att läsa i förhållande till de flesta andra genrer. Ledargenren visar således även en hög skriftspråklighet.

The aim of the study was to compare the wording of assignments in two textbooks in Swedish with the focus on their level of linguistic difficulty. The textbooks are intended for grade 3 and grade 4 respectively. The comparison considers factors that affect the difficulty of a text, and the study is based on the following analytical categories: parts of speech, word length, compound words, sentence length, noun quota, and readability index. The results of the study indicate that the assignment descriptions in grade 4 are at a textually higher level of difficulty in five of six analytical categories, since the assignment descriptions in grade 3 can be perceived as more colloquial, with a lower readability index and a lower density of information than the textbook for grade 4. However, the analysis of compound words shows that the assignment descriptions for grade 3 contain a larger proportion of compounds; unlike the other factors, this does not suggest a textual progression from grade 3 to grade 4. Despite this discrepant result, one can observe a linguistic progression between the assignment descriptions in the textbooks based on the other categories, and from the factors that have been studied it may be assumed that the assignment descriptions in the textbook for grade 4 are at a higher level of linguistic difficulty. / Studiens syfte är att jämföra uppgiftsformuleringar i två läroböcker i svenska med fokus på deras språkliga svårighetsnivå. Läroböckerna är avsedda för årskurs 3 respektive årskurs 4. Jämförelsen sker utifrån faktorer som påverkar en texts svårighetsgrad och de analyskategorier som studien baseras på är ordklasser, ordlängd, sammansatta ord, meningslängd, nominalkvot och läsbarhetsindex. Studiens resultat tyder på att uppgiftsformuleringarna i årskurs 4 har en textuellt högre svårighetsnivå i fem av sex analyskategorier eftersom uppgiftsformuleringarna i årskurs 3 kan upplevas mer talspråkliga, har ett lägre läsbarhetsindex samt har en lägre informationstäthet jämfört med läroboken för årskurs 4. Dock visar analysen av sammansatta ord att uppgiftsformuleringarna för årskurs 3 innehåller en större andel sammansatta ord, vilket till skillnad från de övriga faktorerna inte talar för en textuell progression från årskurs 3 till årskurs 4. Trots det avvikande resultatet kan en språklig progression mellan uppgiftsformuleringarna i läroböckerna konstateras utifrån de övriga kategorierna och det kan, utifrån de faktorer som undersökts, antas att uppgiftsformuleringarna i läroboken för årskurs 4 har en högre språklig svårighetsnivå.

There are no guidelines regarding how companies should design status updates on Facebook which attain good readability and engage the readers. Half the Swedish population are Facebook-users, but companies have yet to publish comprehensible messages on Facebook which effectively include the recipients. Inclusion is not just a matter of accessibility, but also of readability. Therefore, I studied how status updates should be designed on Facebook in order to increase the readability and to engage the readers. My target group is 22-32 year olds, since the company I worked with wanted to target this group. I conducted my research through literature studies, interviews with the client, analysis of past status updates, questioned an expert in social media, and organized a group interview with the target group. My research shows that status updates should contain information that is topical, informative and relevant to the target group. However, status updates should not contain too much information, since messages that are saturated with information are difficult for the audience to interact with. Status updates should be written seriously and give the readers an added value. The message should contain 50-250 characters. If the audience is unfamiliar with the subject in the status update, a longer message may be necessary. Nonetheless, status updates should not exceed 400 characters, as the readers will then lose interest. Status updates should be written in a simple and informal language. Communication on Facebook requires specific guidelines, since social media differs from traditional media. The texts published here must be specifically adapted to Facebook. This requires an increased understanding of the demands Facebook as a medium puts on texts published on this social utility. Further research could therefore explore the way in which people read on Facebook, for example by using eye-tracking cameras. / Det saknas riktlinjer för hur företag ska utforma läsbara statusuppdateringar på Facebook som engagerar läsarna. För att företag ska kunna inkludera sina mottagare kan de inte förlita sig på Facebooks fysiska tillgänglighet. Informationen som företag publicerar på Facebook måste också göras begriplig för läsarna. Därför studerade jag hur statusuppdateringar bör utformas på Facebook för att få hög läsbarhet och för att engagera läsarna. Min målgrupp är 22-32-åringar, eftersom företaget jag arbetade mot ville nå ut till denna grupp. Genom litteraturstudier, intervjuer med uppdragsgivaren, analys av tidigare statusuppdateringar, att ställa frågor till en expert på sociala medier samt genom en gruppintervju med målgruppen kom jag fram till mitt resultat. Min undersökning visar att innehållet i en statusuppdatering ska vara aktuellt, informativt och relevant för målgruppen. Statusuppdateringar får inte vara för uttömmande. De ska vara seriösa och ge läsaren ett mervärde. En statusuppdatering bör omfatta 50-250 tecken. Om läsarens är obekant med ämnet i uppdateringen kan den även vara längre. Statusuppdateringar bör dock inte överstiga 400 tecken, eftersom läsaren förlorar intresset då. Språket i en statusuppdatering får vara ledigt, men måste vara tydligt. Särskilda riktlinjer behövs för kommunikation på Facebook, eftersom sociala medier fungerar annorlunda än traditionella medier. De texter som publiceras på Facebook måste anpassas för Facebook. Därför krävs en bättre förståelse för de krav Facebook som medium ställer på texterna som publiceras där. Vidare forskning kunde därför studera hur människor läser på Facebook, exempelvis med hjälp av ögonrörelsekamera.

The use for a readability classification model is mainly as an integrated part of an information retrieval system. By matching the user's demands of readability to the documents with the corresponding readability, the classification model can further improve the results of, for example, a search engine. This thesis presents a new solution for classification into readability levels for Swedish. The results from the thesis are a number of classification models. The models were induced by training a Support Vector Machines classifier on features that are established by previous research as good measurements of readability. The features were extracted from a corpus annotated with three readability levels. Natural Language Processing tools for tagging and parsing were used to analyze the corpus and enable the extraction of the features from the corpus. Empirical testings of different feature combinations were performed to optimize the classification model. The classification models render a good and stable classification. The best model obtained a precision score of 90.21\% and a recall score of 89.56\% on the test-set, which is equal to a F-score of 89.88. / Uppsatsen beskriver utvecklandet av en klassificeringsmodell för Svenska texter beroende på dess läsbarhet. Användningsområdet för en läsbaretsklassificeringsmodell är främst inom informationssökningssystem. Modellen kan öka träffsäkerheten på de dokument som anses relevanta av en sökmotor genom att matcha användarens krav på läsbarhet med de indexerade dokumentens läsbarhet. Resultatet av uppsatsen är ett antal modeller för klassificering av text beroende på läsbarhet. Modellerna har tagits fram genom att träna upp en Support Vector Machines klassificerare, på ett antal särdrag som av tidigare forskning har fastslagits vara goda mått på läsbarhet. Särdragen extraherades från en korpus som är annoterad med tre läsbarhetsnivåer. Språkteknologiska verktyg för taggning och parsning användes för att möjliggöra extraktionen av särdragen. Särdragen utvärderades empiriskt i olika särdragskombinationer för att optimera modellerna. Modellerna testades och utvärderades med goda resultat. Den bästa modellen hade en precision på 90,21 och en recall på 89,56, detta ger en F-score som är 89,88. Uppsatsen presenterar förslag på vidareutveckling samt potentiella användningsområden.

Denna kandidatuppsats handlar om informationsdesign med fokus på rumslig design. Syftet med denna studie handlar om att undersöka och förstå människors beteende när det gäller att välja en parkeringsplats. Detta kan påverka trafikstopp och de orienterings strategier som finns på en bensinstation.    I studien har relevant kurslitteratur använts inom informationsdesign som navigationssystem, orienterbarhet, wayfinding/wayshowing, färg och perception som grundteorier. Med kombinerade metoder som omvärldsanalys, platsanalys och kvalitativ intervju har använts genom arbetet. För tas fram ett gestaltningsförslag som eventuell kan lösa de befintliga problem som bensinstationen har, samt en framtiddesign. Gestaltningsförslag innehåller tydliga informationsskyltar såväl som vägmarkeringar, förbättrat trafikflöde och troligtvis minska förvirring samt osäkerhet hos nya- och stamkunder. Med tillämpade regler och riktlinjer skapas en ny rumsupplevelse med ordning och struktur. / This candidate's thesis is about information design with a focus on spatial design. The purpose of this study is to research and understand people's behavior, when it comes to choosing a parking space that can affect traffic stops and the orientation strategies at a gas station.   The study has used relevant course literature within informationsdesign field, such as navigation systems, orientability, wayfinding/wayshowing, color and perception as basic theories. Combined methods such as environmental analysis, location analysis and qualitative interview have been used throughout the thesis. To come up with a design proposal that could possibly solve the existing problems the petrol station has. The design proposal included clear information signs as well as visible road markings. This is to improve traffic flow and reduce confusion and uncertainties among new and regular customers. With applied rules and guidelines created a new spatial experience which can contribute order and structure within this area.

No description available.