I den här studien undersöktes 15 elevtexter skrivna på det nationella provet inom Svenska för invandrare, kurs C. Elevtexterna studerades med hjälp av två metoder, Läsbarhetsindex och Processbarhetsteori, för att utröna om samband kunde påvisas mellan texternas språkliga egenskaper och betyg. Studien jämförde elevtexterna utifrån två frågeställningar: vilka observerbara utvecklings-/processningsskillnader finns mellan de skriftliga produktionerna och hur speglas dessa skillnader i betygsnivån? I studien kunde inget samband påvisas mellan texternas språkliga nivå enligt PT, deras Lix-värden och betyg. Ett klart samband kunde dock visas mellan elevtexternas PT-nivå och betygsättningen. Inget samband kunde påvisas mellan texternas Läsbarhetsindex och betyg eftersom Lix saknar graderingskala för mycket lättlästa texter, medan ett visst samband kunde visas mellan två Lix-faktorer – antal ord och antal meningar – och betygsättning. Processbarhetsteorin kan användas som bidragande del i en mer regelbunden kartläggning av elevers verkliga kunskaper, för att sambandet mellan elevers språkliga utveckling och betyg ska kunna stärkas.

Denna studie är en mixstudie av kvantitativ forskning med kvalitativa inslag. Studiens syfte är att undersöka hur anpassningar som görs i lättlästa texter/böcker påverkar textens läsbarhet och elevernas läsförståelse. I undersökningen används två textstycken från två olika böcker, böckerna kommer från samma bokförlag och ena boken är enligt förlaget klassificerad som lättläst. Dessa texter används för att göra två olika textanalyser (komparativ textanalys och läsbarhetsindex) och ett test som bygger på texterna i form av två enkäter.  Denna studie utgår ifrån en konstruktivistisk kunskapssyn vilket betyder att elever konstruerar kunskap genom att vara aktiv och själv ansvara för lärandet. Den konstruktivistiska kunskapssynen definieras i denna uppsats genom att utgå från ett sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv och vad dessa två olika perspektiv bidrar med till den konstruktivistiska kunskapssynen. 41 elever i årskurs tre från tre olika skolor gjorde testet. Undersökningens resultat visade att den lättlästa boken ej hade någon högre läsbarhet eller högre påverkan på elevernas läsförståelse.

Denna studie utforskar fotgängares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förväntas få en allt större betydelse i samband med att gångtrafiken får en viktigare roll i städers transportsystem. Samtidigt vistas allt fler människor i omgivningar de är sämre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie är därför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invånare, att kartlägga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbättras. Studien inleds med en genomgång av teorier och resonemang gällande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras här som en egenskap som beskriver svårighetsgraden att bestämma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö. Hur själva orienteringen går till beskrivs som en process där hjärnan strukturerar sinnesintrycken i en kognitiv representation av verkligheten; en mental karta eller bild. Om denna process underlättas av god orienterbarhet kan staden gynnas inom fyra identifierade huvudområden; stadens gångvänlighet, individens välbefinnande, tillgänglighet till stadens funktioner samt besökarvänlighet. Förbättrad orienterbarhet kan inom dessa områden väntas ge ekonomiska, sociala och ekologiska vinster. Stockholms orienteringssituation kartläggs sedan med ett brett tillvägagångssätt. Orienterbarhetens betydelse i planeringen undersöks, liksom viktiga aktörers arbetssätt och synsätt. Grundförutsättningarna för orientering bedöms med hjälp av rumsliga analyser, och en undersökning av hur fotgängare upplever stadens orienterbarhet görs. Av undersökningarna framgår det att grundförutsättningarna för orientering är relativt goda i Stockholm som helhet, men att Cityområdet innehåller ett flertal brister. Det finns med andra ord ett behov av åtgärder för förbättrad orienterbarhet. Det tredje kapitlet presenterar tre informationssystem för fotgängare, hämtade från tre andra europeiska städer av varierande storlek och karaktär. De tre projekten illustrerar hur orienterbarheten kan förbättras med hjälp av orienteringsinformation. Även om grundförutsättningarna för orientering är förhållandevis goda, visar projekten att det kan finnas starka incitament för att stödja fotgängares orientering. Informationssystem för fotgängare krävs när stadsmiljön i sig inte räcker till, men är också av nytta när grundförutsättningarna är tillräckliga. Studien avslutas med en diskussion kring de slutsatser som gjorts, och vilken innebörd de kan tänkas ha för Stockholm som ”promenadstad”. Det konstateras att de utländska projektens tillvägagångssätt i viss mån även skulle kunna tillämpas i Stockholm. Slutligen ges ett antal rekommendationer av åtgärder som kan förbättra orienteringssituationen. Dessa innefattar utveckling och planering av ett informationssystem för fotgängare, som till en början omfattar Cityområdet. / This master thesis explores the conditions under which pedestrians navigate in urban environments. The importance of urban navigability is likely to increase, as walking becomes a more prioritised transport mode. There is also a tendency of more pedestrians moving beyond their accustomed bounds, as a result of the increased mobility of a more globalised world. The task of this thesis is to explore the effects of urban navigability on the city and its inhabitants, as well as to examine the wayfinding situation in Stockholm and possible ways to improve it. The thesis begins with a review of theories and reasonings concerning urban navigability, which forms the theoretical framework for the following parts. Urban navigability is defined as a property determining the ease, at which orientation and movement is possible in an urban environment. The pedestrian capability of reading the environment is described as a process where sensory impressions form a cognitive representation; a mental map or image. If this process is facilitated by the urban navigability, gains can be made in four main fields; urban walkability, individual wellbeing, accessibility and visitor friendliness. This is expected to bring economical, social and environmental benefits. The wayfinding situation is subsequently examined with a wide approach. The presence of wayfinding issues is examined in planning documents and among organisations engaged with city development. The physical conditions for pedestrian wayfinding are assessed with different methods of spatial analysis. In addition, a pedestrian survey is carried out to examine how people in general experience wayfinding in Stockholm. The studies reveal that the physical conditions for wayfinding are fairly good in Stockholm as a whole, while some weaknesses still can be found in the ‘City’ district. This implies a need of improvement; at least in the innermost part of the city. The third chapter presents three pedestrian wayfinding systems, selected from three other european cities. The three projects show how urban navigability can be improved by means of spatial information. Even in cases where physical conditions for wayfinding are acceptable, there may be strong incentives to facilitate pedestrian wayfinding. Wayfinding systems are needed when the environment lacks legibility in itself, but they are also profitable in cases where the physical conditions are ‘sufficient’. The thesis ends with a discussion about the findings and their possible meanings for Stockholm as a walkable city. It is suggested that some of the previously presented approaches are applicable in Stockholm as well. Finally some recommendations are given regarding improvements of the current wayfinding situation. These include the development of a pedestrian wayfinding system, which initially would cover the ‘City’ district of Stockholm.

Syftet med studien har varit att undersöka en läromedelstexts läsbarhet i ämnet svenska som andraspråk för årskurs 7–9. Metoden som använts är metodkombination, vilket innebär en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. De viktigaste resultaten i studien är att läromedelstexten innehåller läsbarhetsfaktorer som kan försvåra läsbarheten, såsom statiska verb, obestämda pronomen, grammatiska metaforer och ämnesord. Det kan också försvåra läsbarheten att läromedelstexten innehåller mycket få kausala konnektorer. Läsbarhetsfaktorer som underlättar läsbarheten är att läromedelstexten innehåller mycket få satsförkortningar, ett antal dynamiska verb och att den innehåller röst. Resultatet visar även på att lix, som är en metod att mäta om läromedelstexter är lätt- eller svårlästa, är ett otillräckligt mätverktyg som endast visar en liten del av en läromedelstexts läsbarhet. Det tydliggörs i resultatet att det är flera läsbarhetsfaktorer som måste tas hänsyn till när läromedel väljs för att läromedelstexterna inte ska vara för svåra för eleverna.

In a classroom context, the readability of a text can be measured in many ways; one of them is to study the set of words and grammar in the text, and decide if they are a part of a student´s linguistic knowledge. This study concentrates on investigating the method for measuring readability when it comes to choosing a text for students learning advanced Spanish. This study also argues for the use of songs and lyrics as a part of the study material in the classroom. Therefore, the readability method will be tested on parts of lyrics from two songs in Spanish. The study will show some factors that can affect the readability of the texts. The study will, based on these factors, discuss semantics, head verbs and syntax.

Sweden today has one of the world's oldest populations, and forecasts from Statistics Sweden (SCB) indicate that the older population group will continue to increase steadily in the future.At advanced ages, functional impairments often follow, such as reduced vision, hearing, and mobility, as well as cognitive impairments. Statistics also show that we continue to live in our houses at an advanced age which implies that we need to demand higher standards for the design of our homes. The requirements for design of a home are also a current issue in the energy debate, as Sweden has had a period of high electricity prices and power shortages.This study was conducted with the aim of developing a model for the design of an accessible, legible, and energy-efficient floor plan through a qualitative case study. 18 design criteria were developed and five floor plans from some of Sweden's most common house suppliers were evaluated according to the created valuation model.Ratings were made on a Likert scale, and averages were calculated both for each category and a total across all criteria, resulting in the First Choice 1.0 floor plan from Mjöbäcksvillan receiving the highest overall rating / Sverige har idag en av världens äldsta befolkningar och prognoser från SCB visar på att den äldre befolkningsgruppen stadigt kommer att öka framöver.Vid hög ålder medföljer ofta funktionsnedsättning, t.ex. i form av nedsatt syn, hörsel och rörelseförmåga, men även kognitiva nedsättningar.Statistiken visar även på att vi bor kvar i våra småhus upp i hög ålder vilket betyder att vi behöver ställa högre krav på våra bostäders utformning. Kraven på bostadens utformning är även aktuell i energifrågan, då Sverige haft en period med höga elpriser och effektbrist.Denna studie utfördes med målet att ta fram en modell för utformningen av en tillgänglig, läsbar och energieffektiv planlösning genom en kvalitativ fallstudie. 18 designkriterier togs fram och fem planlösningar från några av Sveriges vanligaste husleverantörer värderades utifrån den skapade värderingsmodellen.Betyg sattes utifrån en Likertskala och genomsnitt beräknades både utifrånvarje kategori och totalt över alla kriterier, vilket resulterade i att planlösningen First Choice 1.0 av Mjöbäcksvillan hade det högsta totala betyget

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att skapa tillgänglig information för nybörjare inom ridsporten, samt undersöka hur informationen kan nå målgruppen trots omgivande brus. Teorier som läsbarhet, gestaltlagar och perception har använts för att uppnå en slutgiltig gestaltning men också för att ge studien relevans i forskningssammanhang. Intervju, observation, prototyping och utprovning är de metoder som har använts i studien. Metoderna har använts för att utforska användarnas behov och för att komma fram till resultatet. Ett gestaltningsförslag har utprovats på målgruppen, efter en analys av resultatet gjordes en revidering på det första gestaltningsförslaget som sedan ledde till det slutgiltiga designförslaget. / This is a bachelor thesis in information design with a focus on text design. The purpose of the work is to create accessible information for beginners in equestrian sports, as well as to investigate how the information can reach the target group despite the surrounding noise. Theories such as readability, gestalt laws and perception have been used to achieve a final presentation but also to give the study relevance in a research context. Interview, observation, prototyping, and testing are the methods that have been used in the study. The methods have been used to explore the needs of the users and to arrive at the results. A design proposal has been tested on the target group, after an analysis of the results, a revision was made to the first design proposal which then led to the final design proposal.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med detta arbete är att granska två utvalda delar ur ett utbildningsmaterial för folkrace och se om det finns några svårigheter med termer och multimodalitet i informationen hos användargruppen. Användargruppen för arbetet är personer som vill börja köra motorsporten folkrace. Teorier som behandlats är multimodalitet, begriplighet och läsbarhet. Metoderna som använts är läsbarhetsanalys, enkät och intervjuer. Utifrån resultatet från metoderna har en prototyp av en app tagits fram och testats på en utvald person från användargruppen. Utprovningen genomfördes med hjälp av en observation när testpersonen använde prototypen och strukturerade frågor efter observationens slut. Slutsatser som dragits från studien är att användargruppen inte upplever några svårigheter med termer, men att det saknas användning av multimodalitet i utbildningsmaterialet för att informationen ska bli tydligare. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on text design. The purpose with this study is to investigate two selected parts from an educational material for the Swedish motorsport called folk race and see if there are any difficulties with terms and multimodality in the information for the target group. The target group are people that want to start competing in folk race. Theories that have been used for this study are multimodality, comprehensibility and readability. Methods used in this study are a survey, interviews and a readability analysis. From the result I got from the methods, a prototype for an app was drafted and tested on a selected person from the target group. The test was carried out through an observation of the person testing the prototype and structured questions after the observation. The conclusion of this study is that the target group did not find the terms difficult, but multimodality is missing in the education material to make information clearer.

Syftet med denna empiriskt kvalitativa studie är att undersöka elevers förmåga att skriva enkla texter med läslig handstil, huruvida detta har förändrats över tid och om det är relevant att bedöma läslig handstil i de nationella proven i årskurs 3. Undersökningen fokuserar på att jämföra 40 elevtexter från Skolverkets nationella prov i ämnet svenska i årskurs 3 från 2011 och 2018. För att veta vad läslig handstil innefattar och hur det tolkas analyserades bedömningen av elevtexterna från 2011 utifrån Skolverkets bedömningsanvisningar. Sedan användes samma kriterier i bedömningen av elevtexterna från 2018, då dessa saknade bedömningsanvisningar från Skolverket. Läslig handstil förefaller vara ett odefinierat begrepp där det ges utrymme för tolkning, vilket ger en otydlig bedömningsgrund som kan medföra att en likvärdig bedömning inte säkerställs. Studien visar varför läslig handstil inte längre bedöms, eller bör bedömas, i nationella prov i svenska i årskurs 3.

I programvarans livscykel spenderas mycket tid i det sista steget, underhållsfasen. I detta stadie är mjukvaran färdigutvecklad och behöver kontinuerligt underhåll för att säkerställa programvarans ständiga funktionalitet och effektivitet [25]. Det är därför viktigt att programvaran är så läsbar som möjligt då nya programmerare oftast tillkommer till projekten och för att snabbt kunna felsöka koden. Procedurer (metoderi Java) lärs ut som ett sätt att hålla koden strukturerad och lättläst. Läsbarhet av kod har blivit mer och mer studerat under de senaste åren och med hjälp av eye-tracking har läsbarhet av kod kunnat studerats på ett konkret sätt. I denna rapport har procedurers inverkan på läsbarhet av kod undersökts vilket har gjorts genom att undersöka tio testpersoners ögonrörelser vid tolkning av ett antal problem i Java, där problemen skilt sig till användandet av procedurer eller ej. Metodiken som valts har varit ett kontrollerat experiment där de tilldelade problemen involverat tolkning av kod samtidigt som deltagarnas ögonrörelser studerats och presenteras som bilder och data i form av diagram över punkter där blicken fixerats i koden. Resultaten visar attnybörjare generellt sett tar längre tid på sig att läsa procedurer jämfört med monolitisk kod (sekventiell kod, motsatsen till proceduruppdelad kod), medan erfarna programmerare inte skilde sig i lika hög gradeller var till och med snabbare på att lösa de procedurellt uppdelade kodsegmenten. Man kan även tyda att erfarna programmerare har ett annat sätt att läsa kod jämfört med nybörjare vilket kan vara intressant att studera ytterligare. Slutsatsen för experimentet är att kontrollflödesabstraktioner i form av procedurer gör det lättare för programmerare att läsa kod men det krävs tid och vana för att ta del av de gynnsamma effekterna utav dem. / In the software life cycle, a great amount of time is spent on the final stage, the maintenance phase. At this stage, the software is fully developed and needs continuous maintenance to ensure constant functionality and efficiency of the software [25]. It is therefore important for the software to be as readable as possible since other programmers might start working on the software. It is also important to keep the code readable to quickly troubleshoot the code. Procedures are taught as a way to keep the code structured and easy to read among other abstractions. In recent years, the study of code readability has gained an increasing popularity and with the help of eye-tracking it has allowed for the study of readability in a more concrete way. In this report, the impact of procedures on code readability has been investigated by conducting a controlled experiment, which has been done by examining the eye movements of ten test subjects who had been tasked with interpreting a number of problems in Java, where the problems ranged from the use of procedures or not (being plain monolithic code blocks). The assigned problems involve the interpretation of code while their eye movements are recorded and presented as images and as data in a spreadsheet. The results show that beginners generally take longer to read methods compared to sequential code, while experienced programmers did not differ as much- or were even faster to resolve the procedural code segments. It can also be said that experienced programmers have a different way of reading code compared to beginners which may be interesting to study further. The conclusion is that control flow abstractions in the form of procedures make it easier for programmers to read code, but it takes time and experience to take advantage of their beneficial effects.