Syftet med denna uppsats är att undersöka läsbarheten av nyhetsartiklar från tre kommuners hemsidor. Läsbarheten undersöks ifråga om läsbarhetsindex, texternas röst, informationspackning, tematisk bindning och orsakssamband. Metoden grundas i huvudsak på Melins (2004) analysverktyg för försvårande och förenklande faktorer i texter.Resultatet av undersökningen visar ganska små skillnader mellan de tre kommunernas resultat. De analyserade texterna visar sig ha en ganska hög grad av läsbarhet ifråga om ord- och meningslängd, verbtäthet och verbtyp. De visar dock på brister som leder till sämre läsbarhet framför allt ifråga om grad av röst, men även till viss del ifråga om tematisk bindning och explicita orsakssamband. Dessutom indikerar resultatet ett möjligt samband mellan meningslängd, verbtäthet och verbtyp och textbindning, samt mellan verbtyp och röst.

Syftet med denna uppsats är göra kommunikationen mellan kommun och medborgare mer lättillgänglig, genom att skapa en ny version av en redan befintlig hemtjänstbroschyr och sedan undersöka vad dess målgrupp anser om de två versionerna. Metoden består av en intervju med de ansvariga för den befintliga broschyren, två textanalyser, samt intervjuer med åtta målgruppsrepresentanter. Resultatet av undersökningen visar att fem av de åtta informanterna föredrog den nya broschyren på grund av dess mer lättlästa språk, luftigare layout och starkare rubricering. Många av informanterna saknade dock den befintliga broschyrens gruppbilder och tabeller. Något som de däremot ansåg var avskräckande var båda broschyrernas användning av kontinuitetsdata, samt statistik över de olika enheterna.

Den här studien syftar till att granska hur språkliga skillnader såsom meningslängd, frekvensen av ordklasser och ordval yttrar sig mellan de nivåbaserade läseböckerna Den magiska kulan A, B och C. Studien vilar på kvantitativa och kvalitativa metoder. Läsbarhetsindex används till det kvantitativa avsnittet för att få fram data som kan analyseras i kontrast till det kvalitativa avsnittet som istället fokuserar på ord och meningars betydelse för en texts lättlästhet och läsbarhet. Ännu en aspekt som granskas är textens förhållande till bilderna i samtliga böcker. Undersökningen tyder på att läseböckernas bilder har betydande roll i A-boken som verkar för lästräning för nybörjare. Ordval och förekomsten av olika ordklasser påverkar likaså textens lättlästhet samt läsbarhet. Många substantiv bidrar till en informationstät text vilket kan leda till att den blir svårläst. Många verb gör en text mer talspråklig och därmed lättläst eftersom texten liknar det talade språket som redan är bekant för nybörjarläsaren. I och med detta närmar vi oss en tydligare bild av hur en lättläst text ser ut och vilka krav som ställs för att böcker ska tillhöra den kategorin.

Reaktiv programmering är ett programmeringsparadigm som har utvecklats för att underlätta byggande av händelsedrivna reaktiva applikationer. Dess förespråkare hävdar att det kan leda till ökad kodkvalitet, men få studier har utförts för att underbygga dessa påståenden empiriskt. Denna studie syftade till att undersöka skillnaden i kodkomplexitet och kodläsbarhet mellan traditionell imperativ programmering och reaktiv programmering. En fallstudie utfördes där koden för ett befintligt öppen källkodsprojekt omstrukturerades, vilket resulterade i en imperativ version och en reaktiv version av samma kod. Verktyg för statisk källkodsanalys användes för att undersöka om några förändringar i kodläsbarhet och kodkomplexitet kunde upptäckas. Vidare diskuteras huruvida resultaten av den senaste teknikens läsbarhetsmätvärden ger en exakt förutsägelse av kodläsbarheten i reaktiva kodbaser, eller om kanske dessa mätvärden behöver modifieras för att göra dem tillämpliga på det reaktiva paradigmet. Våra resultat visar att läsbarheten påverkades negativt av reaktiv programmering när den mättes med senaste teknikens läsbarhetsmätvärden, men kodkomplexiteten minskades betydligt. / Reactive programming is a programming paradigm that has been proposed to facilitate building eventdriven reactive applications. It is claimed by its proponents to increase code quality, but few studies have been performed to substantiate these claims empirically. This study aimed to explore the difference in code complexity and code readability between traditional imperative programming and reactive programming. A case study was performed where the code of an existing open source project was restructured, resulting in an imperative version and a reactive version of the same code. Static analysis tools were used to investigate if any changes in code readability and code complexity could be detected. Furthermore, it is discussed whether the results of the state-of-the-art readability metrics give an accurate prediction of code readability in reactive code bases, or if perhaps these metrics need to be modified to make them applicable to the reactive paradigm. Our findings show that the readability was negatively affected by reactive programming when measured with state-of the-art readability metrics, however code complexity was decreased significantly

Written information from municipalities and authorities is often associated with a formal and bureaucratic use of language that many of us can find difficult to understand. This is despite the fact that we in Sweden have a language law that states that the language in public activities must be nurtured, simple and comprehensible. It is a democratic right that everyone should understand all information from our municipalities and authorities. The municipality of Strängnäs works according to the Language Act and follows a number of language preservation guidelines that are commonly called plain language. Despite this, the municipality's residents experience that the municipality's information texts are complicated and difficult to understand as the texts have a formal and bureaucratic use of language. In this thesis, I have with the help of text analyzes, LIX measurements and the Black List analyzed municipality of Strängnäs information texts to show which stylistic problem areas negatively affect the texts 'readability in a broad target group and how the texts' style level can be changed to improve readability. Based on these methods and with support in theories and previous research in readability, stylistics, plain language and terminology, I have designed a plain language recommendation that with advice and examples taken from municipality of Strängnäs information texts will help the municipality's writers to write more readable texts. / Skriftlig information från kommuner och myndigheter förknippas ofta med ett formellt och byråkratiskt språkbruk som många av oss kan tycka är svårt att förstå. Detta trots att vi i Sverige har en språklag som slår fast att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är en demokratisk rättighet att alla ska förstå all information från våra kommuner och myndigheter. Strängnäs kommun arbetar efter språklagen och följer ett antal språkvårdande riktlinjer som gemensamt kallas för klarspråk. Trots det upplever kommunens invånare att kommunens informationstexter är krångliga och svåra att förstå då texterna har ett formellt och byråkratiskt språkbruk. I det här examensarbetet har jag med hjälp av textanalyser, LIX-mätningar och Svarta Listan analyserat Strängnäs kommuns informationstexter för att visa vilka stilistiska problemområden som påverkar texternas läsbarhet negativt hos en bred målgrupp och hur texternas stilnivå kan ändras för att på så sätt förbättra läsbarheten. Med avstamp i de här metoderna och med stöd i teorier och tidigare forskning inom läsbarhet, stilistik, klarspråk och terminologi har jag utformat en klarspråksrekommendation som med råd och exempel hämtade ur Strängnäs kommuns informationstexter ska hjälpa kommunens skribenter att skriva mer läsbara texter.

The most difficult thing for people with dyslexia in the internet environment is to access written information. They want to have access to information on the Internet without any problems. The purpose of this research is to contribute to the principles and functions of accessibility by benefiting from experiences from people with dyslexia. Thus, providing a more accessible internet environment for dyslexic people. For this, the Legimus website, which offers accessible e-books for the disabled, was evaluated, with the experiences of 3 dyslexic individuals who have interacted with the website for at least two months. The results show that the Legimus website provides the necessary accessibility for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of accessible ebooks for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of accessible ebooks for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of e-books that are accessible to people with dyslexia and the useful features and settings they choose when reading them.The most used accessibility features on the Legimus website; Text-to-speech and being able to change text size, text color / background color and font.The most commonly used settings for these features; text size (24 point) font (OpenDyslexic), text color (black), background color (yellow) and read speed for text tospeech (1/2 slow).

Bachelor thesis in information design, field of study: spatial design.  Calix and Preciform are companies that manufacture products for the car industry. They have both factory and office spaces on their premises and many of their customer meetings occur on site. The employees are displeased with their workplace since they feel that it is disorganised, and they desire a workplace that has a coherent spatial design.  This study will explore how hierarchies and storytelling can be used to create a workplace that communicates the company’s identity whilst helping first time visitors with wayfinding. Literature studies about legibility, corporate storytelling, spatial experience, colour and form together with methods of observation and a survey have been the foundation for a design proposal that is presented through sketches and 3D pictures. Keywords: information design, spatial design, legibility, corporate identity, wayshowing / Examensarbete på grundnivå, informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Calix och Preciform är företag som arbetar med att skapa produkter till fordonsindustrin. I deras lokaler finns kontor och fabrik och kundmöten sker på plats i deras konferensrum och fikarum. Medarbetarna är missnöjda med miljön i lokalerna då det känns rörigt och de önskar en röd tråd och uppfräschning i utformningen. I den här studien undersöks hur hierarkier och berättande kan skapa en miljö som kommunicerar företagets identitet och samtidigt skapa en vägledning för förstagångsbesökare. Litteraturstudier om legibility, corporate storytelling, rumsupplevelse, färg och form i samband med observationer och frågeformulär har varit till grund för ett gestaltningsförslag som presenteras genom 3D bilder. Nyckelord: informationsdesign, rumslig gestaltning, legibility, företagsidentitet, vägledning

Under 2010-talet har Sverige tagit emot människor från andra länder. I många skolor runtom i Sverige studerar elever som inte har svenska som modersmål. Vilket kan bidra till att det blir mer ansträngande för en andraspåkselev att tillgodogöra sig undervisningen i jämförelse med en elev med svenska som modersmål. Enligt den nuvarande läroplanen ska undervisning anpassas utefter eleverna och utbildningen ska ge elever förutsättningar som krävs för att genomgå studierna. Denna uppsats syftar till att undersöka läsbarheten i Nationella proven, 2013, för två årskurser. De undersökta texterna är tre sakprosatexter från respektive årskurs (6 och 9). Syftet är också att studera vilka förutsättningar som finns i texterna vad gäller röst och kausalitet, utifrån ett läsbarhetsperspektiv.  Tidigare forskning pekar på att röst och kausalitet kan vara två språkliga variabler som bidrar positivt till läsförståelsen, i synnerhet för andraspråkstalare. Röst kan delas upp i tre underkategorier; dynamik, muntlighet och närhet. Studien är både kvantitativ och kvalitativ. Genom att räkna olika typer av ordklasser kan värden erhållas och jämföras. Även utdrag ur de undersökta texterna presenteras och diskuteras.  Resultatet visar att de undersökta texterna innehåller röst och kausalitet i varierande grad. De flesta texternas värden ligger runt vad tidigare forskare anser läroböcker ska ligga på.

Studiens syfte är att undersöka huruvida Energimyndigheten arbetar med klarspråk i sin externa kommunikation på deras webbsida, samt hur användarvänliga delar av webbsidan är utifrån tillgänglighet och klarspråk. Undersökningen har gjorts med hjälp av analysmetoder för läsbarhet och multimodalitet. Resultaten från analyserna påvisar att Energimyndighetens klarspråk och tillgänglighet är bristfällig och inte går i linje med språklagen (2009:600), Energimyndighetens kommunikationsstrategi (2019) eller Energimyndighetens kommunikationspolicy (2019). Slutsatsen är att om Energimyndigheten skulle utgå från ovan nämnda strategi och policy, skulle de också följa språklagen och den externa kommunikationen skulle bli mer i linje med kraven för klarspråk och tillgänglighet.

Det här är ett examensarbete i textdesign som bygger på ett uppdrag från Energy Evolution Center. Tillsammans med Mälardalens högskola har Energy Evolution Center tagit fram en metodhandbok för mätning och verifiering av energiprestanda som ännu inte är utgiven. Metodhandboken har en lärande funktion som syftar till att skapa förståelse hos läsaren om processer och metoder kring mätning och verifiering. Syftet med detta arbete är att göra metodhandboken mer användarvänlig genom att förenkla texten som i nuläget upplevs som tung och svår även av personer som arbetar med energifrågor. En av orsakerna till svårighetsgraden i texten är den frekventa användningen av akronymer och initialismer (initialförkortningar). Med stöd från teorier om kognition och minne, samt läsbarhet och stilistik använder jag mig av relevanta metoder för att ta reda på om tydligare associationer och textsammanhang kan hjälpa läsaren att förstå och minnas förkortningarna i handboken. Undersökningen sker i form av en utprovning där studiedeltagare får läsa omarbetade textstycken från handboken där bland annat tydligare associationer till förkortningarna adderats ihop med annan textredigering. I enkätsvaren från utprovningen går det att se att associationerna och textsammanhanget hade viss positiv påverkan på minne och förståelse. / This Bachelor in Textdesign is based on an assignment given by Energy Evolution Center. Energy Evolution Center has developed a guidebook, that is yet to be released, of methods for measurement and verification of energy efficiency actions with help from Mälardalens University. The purpose of the guidebook is to create a sense of understanding about the processes and methods behind the measurement and verification activity. The aim of this Bachelor is to increase the guidebooks usability by simplifying the text content which is considered hard even for individuals in the field. One of the reasons is the frequency of Acronyms and Initialisms. Supported by theories of cognition, memory, and readability I turn to relevant methods for determining if associations and context can help the abbreviations to be remembered and comprehended by the reader. The study method is prototype testing and survey. The participants were asked to read edited parts of the guidebook where the abbreviations been combined with associations before answering questions. The result indicates a positive effect in memory and comprehension.