<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om läsvanor och läskultur på yrkesförberedande program – ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med vårt examensarbete är att det dels ska ge en bild av hur det förhåller sig med läslusten på några yrkesförberedande program, dels att det ska ge en ökad förståelse för hur lärare och elever tillsammans kan arbeta utvecklande och lustfyllt med skönlitteratur. För att kunna besvara syftet har vi valt att intervjua elever och lärare på några yrkesförberedande program. I vår undersökning använder vi oss av en metod som kallas fokusgrupper, eftersom den ofta är inriktad på ett speciellt tema eller ämnesområde. Som teoretisk referensram har vi valt att använda den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis pekar resultatet i vår underökning på att det finns en relativt positiv inställning till att läsa skönlitteratur i skolan samt att man kan arbeta lustfyllt och utvecklande om man utgår ifrån elevernas behov och önskemål. / The aim of our thesis is to give a picture of the reading habits on some vocational courses as well as lead to better understanding between students and teachers on how to work with literature in a stimulating way.

ABSTRAKTHemström Marianne & Jonasson Anna (2011). Läslust och läsförståelse – en longitudinell studie över 3 år (Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogexamen, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna aktionsstudie är att ta reda på huruvida läslusten och läsförståelsen har ökat hos eleverna i år 9 efter att de har deltagit i ett strukturerat och lärarlett läsprojekt under tre års tid. Vi frågade oss vilken påverkan det treåriga läsprojektet har haft på eleverna i år 9 gällande deras läslust och läsförståelse och om vi genom läsprojektet når de elever i undersökningsgruppen som har svag läsförståelse, samt om läsprojektet har ökat medvetenheten hos pedagogerna gällande läsning och läsförståelse. För att få reda på detta har vi använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Eleverna har genomgått läsförståelsetest i år 7 och två år senare i år 9. De har svarat på en enkät och sedan har vi intervjuat fyra av de i studien ingående eleverna. Lärarna har svarat på en enkät och bibliotekarien på skolan har intervjuats. Resultatet visar att elevernas läsförståelse i genomsnitt har ökat med 38 % i jämförelse med kontrollgruppens 14 %. Det har även skett en ökning hos 13 av 16 elever som vid studiens början ansågs ha svag läsförståelse. Flertalet anser att deras läslust, samt läsförståelse inte har påverkats av vårt läsprojekt, emedan flertalet lärare tror eller har märkt att många elever tycker att det är roligare att läsa böcker och att elevernas läsförståelse har ökat. Att svaren skiljer sig åt problematiseras i diskussionskapitlet. Bibliotekariens uppfattning är, att lusten att läsa skönlitterära böcker absolut har ökat för ett stort antal elever eftersom hon kan se det på den statistik hon för över antalet utlånade böcker/ljudböcker. Då eleverna lånar fler avancerade böcker idag drar hon slutsatsen att också läsförståelsen ökat. De lärare som inte är svensklärare anser att deras medvetenhet gällande läsning och läsförståelse har ökat, men att några känner att de inte har tiden att förbereda som de skulle ha velat. / Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years

Denna studie beskriver en läsmodell som utvecklats av en grupp pedagoger vid en svensk grundskola. Studiens syfte var att undersöka om de förändringar i arbetssätt, läsaktiviteter och läsmiljöer som genomfördes främjade elevernas läsförståelse och läskompetens. Utifrån ett special-pedagogiskt perspektiv granskades de specifika insatser som gjordes för elever med låga resultat på läsförståelsetest. I studien undersöktes även vilken inverkan läsmodellen hade på elevernas läslust och intresse för läsning. I studien har använts en kombination av kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt. Resultatet visar att läsmodellens förändringar särskilt gynnat de svaga läsarna. De insatser inom läsmodellen som gjordes under läsåret gav positivt gensvar i den elevgruppen, i såväl läsförtåelsetest som intresse för läsning. I intervjuer framkom, att för svaga läsare kan exempelvis gruppstorlek, trygghet i gruppen och lärarens ledning i gemensamma läsaktiviteter, samt skolbibliotekariens insatser vara avgörande för läslusten. Starka läsare såg läraren eller bibliotekarien främst som inspirationskälla och hjälp att hitta böcker. Denna elevgrupp föredrar enskild läsning framför gemensamma läsaktiviteter i grupp, och angav att den yttre miljön inte hade någon påverkan på deras läslust.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur. I resultatet kan vi utläsa att de barn och de elever som vi har samtalat med och intervjuat är medvetna om vem Astrid Lindgren är och kan nämna delar av hennes skönlitterära verk. Vi uppfattar att barnen och eleverna tycker att Astrid Lindgrens berättelser är roliga att läsa och lyssna till, men inte alltid spännande.

SammanfattningSyftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan.Min frågeställning är:Vad läser barn hemma?Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust?Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust?Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet. De sex pedagoger som arbetar med samma barn i skolan har deltagit i en enkätundersökning kring barnens läsning i skolan och vad pedagogerna tror eleverna läser i hemmet, en skolbibliotekarie från den berörda skolan har blivit intervjuad. Resultatet av undersökningen visar att högläsning är viktigt för både föräldrar och pedagoger. De påpekar även vikten av att välja lämplig litteratur. Genom att man väljer böcker som är relevanta för eleverna så ökar man läslusten. Vid undersökningstillfället har skolan ett tema där de arbetar med djur och natur. Många av barnen läser även i hemmet böcker om djur vilket pekar på att skolan har inverkan på vad barn väljer att läsa även i hemmet.Nyckelord: Barns läsning, läslust, högläsning och bibliotek

Syftet med min undersökning är att se om litteratursamtalet kan öka elevernas lust att läsa genom att samtala tillsammans om litteratur. I kursplanen för ämnet svenska (Lgr-11, 2011) står det att undervisningen ska stimulera elever till att läsa, samt att formulera egna åsikter och tankar. Vidare framhävs litteraturens roll i svenskundervisningen i Lgr-11 samt i forskning genomförd av Tengberg, Chambers, Gibbons, Thorson och Eriksson Barajas. Jag väljer att göra denna undersökning då jag tycker att boksamtalet verkar vara ett intressant arbetssätt och då det visat sig att svenska elever har sjunkande kunskaper i läsförståelse (PISA 2012). Det tillvägagångssätt som ligger till grund för undersökningen baseras på att elever fått i uppgift att läsa en bok. Därefter genomförs ett boksamtal tillsammans med en lärare och en grupp elever. Upplevelsen av detta boksamtal dokumenteras genom forskningsintervjuer med sex elever, där de redogör för vad de lärt sig samt om de efter samtalet har mer läslust än tidigare. I min undersökning kommer jag fram till att eleverna ”gillar att snacka”, d.v.s. de uppskattar boksamtalet som arbetssätt. De föredrar att samtala om litteratur till skillnad mot att bara skriva om den som de tidigare har gjort. Jag kommer även fram till att de elever som i vanliga fall inte läser känner att de har mer motivation att läsa böcker när de vet att de slipper skriva och istället får samtala om boken. De upplever att boksamtalet stimulerar till fortsatt läsning. Undersökningen har gett mig ett nytt arbetssätt som jag kommer att använda mig av i min framtida undervisning.

Vår övergripande huvudfråga är: Vad fångar elevers läslust?Våra underfrågor är:Hur ser flickors och pojkars läslust ut?Hur ser flickor och pojkar på läseboken i förhållande till skönlitteraturen?Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex pojkar i årskurs tre och utifrån vårt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla våra 12 intervjuade elever har läslust eftersom de tycker alla om att läsa skönlitterära böcker. Vi fann också att då de själv fick välja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att läsa. Vidare fann vi att även vuxenstödet har betydelse för elevers läslust.Vi har fått ut av vårt resultat att handlingens betydelse för läslusten i den skönlitterära boken inte har varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna väljer böcker med både flickor och pojkar i medan pojkarna hellre väljer böcker med pojkar i. Både flickorna och pojkarna tyckte det var bra att de själv fick välja bok.Vi frågade eleverna om de själv fick bestämma om de ville ha läsebok eller inte fann vi skillnader mellan könen. Alla pojkar utom en valde skönlitterära böcker istället för läsebok. Flickorna däremot tyckte lite olika. Några ville ha både skönlitterär bok och läsebok och några ville bara ha skönlitterär bok. / We have interviewed 12 students, six girls and six boys in grade three. Our results were following: all of the interviewed students have great interests in reading fiction, especially when the students choose their own books.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan bibehålla elevers läslust i årskurs tre. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många viktiga faktorer i både skapandet och bibehållandet av läslust. Det finns flera aspekter som en lärare måste gå igenom för att hjälpa sina elever med sin läsutveckling. Studien är baserad på en forskningsbakgrund med relevant litteratur samt intervjuer med sex lärare. Genom vår forskningsbakgrund och vårt resultat har vi kommit fram till följande: Variation är viktigt under elevers läsutveckling för att kunna stimulera deras intresse. Att bibehålla elevers intresse är av stor vikt för att läslusten ska kunna växa och detta kan göras genom exempelvis ett större utbud av böcker, läraren samt hemmet har god attityd till läsning samt att elever får introduktioner till olika genrer för att kunna individanpassa deras läsning. Allt detta har diskuterats under studiens gång och framförts i studiens olika delar. Vi kan med hjälp av resultatet dra slutsatser som besvarar våra forskningsfrågor.

Den här studien utgår från en kombinerad enkät- och intervjustudie där vi undersöker vilken betydelse de olika bokformerna kapitelbok och bilderbok har för att främja elevers vilja att lyssna till högläsning i skolan. Som ett komplement till detta vill vi se vilken betydelse delaktigheten i valet av bokform har för att främja elevers vilja att lyssna till högläsningsboken. Studien utgår från en trianguleringsmetod där en kvalitativ och kvantitativ metod sammanflätas för att ge ett brett perspektiv på fenomenet. Den empiriska materialinsamlingen görs genom enkätundersökningar med elever i förskoleklass och årskurs ett, samt intervjuer med bibliotekspedagoger, grundskollärare och förskollärare. Studien utgår från en fenomenografisk metodologi där högläsning som fenomen granskas utifrån olika perspektiv. Detta analyserar vi sedan utifrån en kognitivistisk referensram. Studiens resultat framhåller att elever ofta lämnas utanför valet av bokform och att lärare gärna väljer kapitelboken under ett högläsningstillfälle, då den anses enklare att tillämpa i en större grupp. Därtill framkommer hur pedagoger undviker att visa böckernas bilder. De anser att illustrationer stör elevernas förmåga att själva fantisera och skapa inre bilder, trots att forskningsresultat visar illustrationens förmåga att stärka utvecklingen av både fantasi och tredjepersonperspektiv.