Att kunna läsa och förstå skriven text är idag en nödvändig kunskap för att fungera i samhället. Trots detta har elevers förmåga till läsning och förståelse av framför allt skönlitteratur försämrats de senaste åren (Skolverket, 2007). Skolan har enligt Lpo94 som mål att sträva mot att elever utvecklar ett varierat språk och på eget initiativ väljer att läsa skönlitteratur. För att se hur en meningsfull skönlitterär läsning, där hela läsprocessen från valet av bok till en fördjupande uppföljning kan ske, har studien till syfte att undersöka elevernas perspektiv på sin läsundervisning. Här står deras egna tankar och funderingar kring den skönlitterära läsning i skolan i centrum för att se om vi genom dem, kan få tips och idéer för hur läsundervisning kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Skolverket har i en undersökning konstaterat att läsundervisning i Sverige oftast bedrivs på ett sätt där fokus ligger på avkodning och att läsförståelse i skönlitterära texter inte uppmärksammas.   Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät utformad med öppna och slutna frågor i två klasser på en skola i skolår 5. Majoriteten av eleverna i studien menar att de tycker om att läsa skönlitterära böcker i skolan och de vill läsa varje dag. Dock sker val av bok ofta slumpmässigt utefter faktorer som en fin framsida och enligt eleverna tipsar sällan lärarna om bra böcker. Uppföljning av de skönlitterära böcker som finns i undersökningsgruppen verkar i viss mån vara frivillig, då en stor del av eleverna uppger att de inte har någon form av detta. Resultatet visar att den skönlitterära läsningen i vår undersökningsgrupp är en lärarstyrd aktivitet.   En viktig slutsats är att lärares yrkeskompetens inom barn och ungdomslitteraturgenren är av yttersta vikt för hur undervisningen kan bedrivas på ett meningsfullt sätt. Studien bidrar med ny och aktuell kunskap om hur läsundervisning kan bedrivas på ett fördjupande plan utifrån ett elevperspektiv och väcka idéer hos pedagoger om hur den skönlitterära läsundervisningen kan bedrivas i skolan så att både elever och lärare får känna sig delaktiga.

Denna uppsats handlar om hur lärare kan stimulera elever till litteraturläsning och hur lärare kan arbeta för att väcka läslust. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad står det i styrdokumenten, läroplan och kursplan i svenska, om litteraturläsning? Hur kan lärare skapa läslust hos elever? Hur arbetar lärare med lässtimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lärare sig om nya barnböcker? Finns det något samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollärare år 4-9 och tre bibliotekarier år 4-9. Svaren jag fått har jämförts med litteraturen. Genom detta arbete har jag kommit fram till att lärarens roll som litteraturförmedlare är mycket viktig och det är lärarens eget intresse för litteratur som präglar undervisningen. De lärare jag intervjuat följer kursplanens förslag på hur man kan arbeta med litteratur i skolan och de arbetar alla fyra ganska traditionellt. Samtliga lärare påpekar dock på att det finns för lite tid i skolan till arbete med skönlitteratur. Något egentligt samarbete mellan lärare och bibliotekarier har inte förekommit på de två skolor jag varit i kontakt med.

Läsförmåga är inte något man tillägnar sig under den första tiden i skolan och sedan behåller livet ut, utan det är något som måste vidareutvecklas genom kontinuerlig läsning under hela skoltiden. Forskning visar att svenska ungdomar generellt läser mer på fritiden än ungdomar i många andra länder, men ändå har många svenska elever svårt att uppnå god läsförmåga. Huvudsyftet med den här undersökningen var att försöka lyfta fram och tolka läsvanor och attityder till läsning och skönlitteratur hos tio elever i år 9. Undersökningen lyfter också fram former av läs- och litteraturundervisning som gynnar läsutvecklingen. För att undersöka situationen genomfördes kvalitativa intervjuer med tio elever i år 9, som alla går i samma klass. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Textmaterialet analyserades och presenterades därefter genom olika kategorier i ett resultat. Resultatet tyder på att dessa elever har en mer positiv inställning gentemot läsning än vad tidigare forskning påvisar. Eleverna i denna studie är dessutom positivt inställda till läs- och litteraturundervisningen de möter i skolan, och många av dem föredrar att diskutera och reflektera om sina läsupplevelser tillsammans med andra. Generellt vill eleverna inte skriva recensioner. Då eleverna får välja litteratur efter eget intresse är det fantasy, drama och ungdomslitteratur som är de mest populära valen. Litteratur som eleverna anser viktig att möta i undervisningen är sådan litteratur som är lite för svår och utmanar dem som läsare. / Examensarbete

Previous research shows that Swedish teenagers’ reading of fiction have decreased during the last decade (Skolverket 2006). As future librarians we found ourselves asking why, and an interest to look into this was triggered.   The purpose of this Bachelor thesis is therefore to examine why teenagers’ reading of fiction is decreasing. Focus lies on students’ perception of their own reading, both inside and outside the school environment. Based upon this we will try to create an understanding for their low reading of fiction.   Seven students in the ninth grade were interviewed using qualitative interviews. The material from the interviews were then thematically structured and thereafter analysed on the basis of theories from John Dewey (2002) and Louse M. Rosenblatt (2002). John Dewey’s theory is mainly about the individual’s education through democracy and Louise M. Rosenblatt deals with literature as a tool in maintaining a democracy. The reason for the use of two different theories is because they complete each other in a way that suits the purpose of our thesis. Another source of information used in the analysis is Gunilla Molloy's doctoral thesis (2002) about differences in teachers and students selection of literature.   The results show that there are several indications to teenagers’ low interest of reading fiction. Amongst others, the teachers’ selection of fiction within the school environment does not agree with those of the students’ and therefore affect their joy of reading. The literature within the school environment also often lacks content for the students to relate to and consequently they loose the experience of reading.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som motiverar elever i läs- och skrivsvårigheter till att vilja läsa skönlitterära texter. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. De intervjuade eleverna gick i år 3 till 6. Resultatet som kom fram vid intervjuerna var att de inre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation enligt dem själva är meningsfullt, förförståelse/erfarenhet och intresse. Vi såg även att utmaning och elevernas lässjälvbild var viktiga faktorer. De yttre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation är läsförebilder i vuxna och kamrater, lästid och högläsning. Den enskilt viktigaste faktorn är läsförebilder och då framförallt i kamraterna. Vi såg tydligt hur bristen på förebilder gjorde att läsning prioriterades lågt av fler än hälften av eleverna. Detta gör att läraren får en viktig roll att vara läsförebild för dessa elever, men också ge klasskamraterna möjlighet att vara det. Även hur eleven uppfattade sig själv som läsare hade stor betydelse för läslusten. En viktig faktor som vi anser att de måste bli förtrogna med är kompensatoriska hjälpmedel som kan bidra till att de klarar att möta texter som är utmanande och utvecklande för deras motivation.

<p>Previous research shows that Swedish teenagers’ reading of fiction have decreased during the last decade (Skolverket 2006). As future librarians we found ourselves asking why, and an interest to look into this was triggered.</p><p> </p><p>The purpose of this Bachelor thesis is therefore to examine why teenagers’ reading of fiction is decreasing. Focus lies on students’ perception of their own reading, both inside and outside the school environment. Based upon this we will try to create an understanding for their low reading of fiction.</p><p> </p><p>Seven students in the ninth grade were interviewed using qualitative interviews. The material from the interviews were then thematically structured and thereafter analysed on the basis of theories from John Dewey (2002) and Louse M. Rosenblatt (2002). John Dewey’s theory is mainly about the individual’s education through democracy and Louise M. Rosenblatt deals with literature as a tool in maintaining a democracy. The reason for the use of two different theories is because they complete each other in a way that suits the purpose of our thesis. Another source of information used in the analysis is Gunilla Molloy's doctoral thesis (2002) about differences in teachers and students selection of literature.</p><p> </p><p>The results show that there are several indications to teenagers’ low interest of reading fiction. Amongst others, the teachers’ selection of fiction within the school environment does not agree with those of the students’ and therefore affect their joy of reading. The literature within the school environment also often lacks content for the students to relate to and consequently they loose the experience of reading.</p><p> </p>

<p>Mattsson, M. (2006). Att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande. En fallstudie på en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. (Svenska för gymnasieskolan. C-uppsats, 10 p.) Växjö universitet, Institutionen för humaniora (GLC180).</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva läsutveckling och utveckling av läslust genom talbokslyssnande, hos en gymnasieelev med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen gjordes med fallstudien som metod. Flera informationskällor användes: intervjuer; skriftliga dokument i form av läsloggar och skönlitterära texter. Resultatet visar att Anton, det unika fallet, utvecklat sin läsning, det vill säga ökat sin kompetens både språkligt och litterärt samt utvecklat läslust. Det har också framkommit att talboken har varit det medel som gjort att detta varit möjligt för Anton, trots hans läs- och skrivsvårighet.</p>

Abstract The aim of the study is to investigate what the concept of “love of reading” means and how selected teachers act strategically to increase the love of reading in pupils in grade two. The Swedish concept of love of reading (läslust) has not always had the same meaning; in the past it was used in connection with the desire to pursue further studies, while the term is used today when talking about pupils’ own will to read books. The ability to read is a significant part of a pupil’s schooling, and therefore it is important to work to ensure that pupils love reading. Based on qualitative interviews with both teachers and pupils, the results show that teachers’ knowledge plays a significant part for how pupils are motivated to read. The strategies the teachers use to increase the pupils’ love of reading can be traced back to earlier research showing that these strategies are good for stimulating a love of reading among pupils in the early grades of school. Strategies that emerge in this investigation are mainly book selections, readings, discussions literature and the silent individual reading.The pupils expressed a desire for more support in their choice of books and wanted teachers to be greater role models for them when it comes to reading in school. One conclusion of the study is that motivation and reading comprehension are two phenomena, which play an important part in acquiring a love of reading.

The aim of this bachelor thesis is to compare book blogsabout teenage literature, two blogs written by librarians, twoblogs written by youth. The aim is to find similarities anddifferences with focus on how the blogs reach the target audi-ence of youth and how the blogs work with reading promotion.The method used in this study is a qualitative content analysisof four blogs. The study uses two different theories. A enquiryscheme partly influenced by a study by Connie Crosby con-cerning how to be an effective blog. Also a theory taken fromJofrid Karner Smidt and her three approaches to reading pro-motion: the promotion on demand, the active recommendingand informing promotion and reading promotion in dialog.For the library blogs to better reach the target of youth theyshould try being more personal and recommend other bookblogs in order to be a part in the blog community. Theyshould also stimulate the interactivity by being thorough andanswer all the comments they get on the blog.The result concerning reading promotion shows that thelibrary blogs appears as accommodators while the youthblogs appears as readers. All blogs write mainly about newbooks and the library blogs should think about promotingsome older books as a complement to the youth blogs.There are also a clear difference between the approachof reading promotion. The youth blogs represent the promo-tion on demand while the library blogs represent the activerecommending and informing promotion and reading promo-tion in dialog.

The poor results of 15 year old Swedish students in the 2012 PISA-investigation serve as the main inspiration for this essay. Though aware that PISA measures a range of skills, including math-, science- and reading abilities, a deliberate focus has been placed on the latter. Unsatisfactory math- and science results are sure to bare consequences ahead, but poor reading skills affect the comprehension of all other subjects combined and is therefore of utmost importance.This essay explores the roles of teachers and school librarians in the promotion of reading, as well as their ways of cooperating in strengthening students' reading abilities. Questions of particular interest are: In what ways do teachers' and school librarians' views of ongoing reading promoting activities differ? How does the school and school library contribute to reading promotion and reading comprehension among students? What factors unite teachers and school librarians in their attempts to promote reading, as far as pedagogical roles are concerned?Working on this essay, a total of seven qualitative interviews were conducted. The interviews were spread among three different schools, elementary-through-high school. The material was weighed against the sociocultural perspective of learning, serving as this study's main theoretical framework. The sociocultural view states the importance of interaction in the process of learning. In accordance, my results show that reading comprehension is best approved by the interaction between students, teachers and school librarians.