Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka elevens läsvanor och synliggöra vad som väcker läslust hos elever som regelbundet läser böcker på sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex läsvana elever i årskurs 4 samt deras klasslärare.  Som metod använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas läsning, för deras läslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv känsla vid läsningen, där några beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville läsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde även beskriva flera goda fördelar med deras litteraturläsning, både praktiska och mer personliga. Lärarinformanten beskrev flera olika arbetsmetoder som kunde tänkas främja läslusten och intresset för litteratur, dock var flertalet beskrivna arbetssätt inte aktuella i den nuvarande klassen på grund av olika omständigheter, bland annat för stort elevantal.  Några faktorer som kan ha inverkat på elevernas läslust framkom i studien, bland annat att samtliga elever själva fick välja vilken litteratur de ville läsa och att de hade en omgivning hemma som var tillåtande och uppmuntrande till läsningen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3. Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hos specialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svensklärare som arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva och hörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar att både lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. De upplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna då han/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok. Ett rikt teckenspråk främjar förståelsen av texter. Slutsatsen är att självkänsla är viktigt för läslusten och att det gäller för läraren att se varje elev och möta den där den befinner sig i sin process mot att bli en aktiv läsare.

Syftet med examensarbetet är att undersöka högstadiepojkars läsvanor, varför de läser, men framförallt varför de inte läser. Utgångspunkten är en enkät som har besvarats av ett trettiotal pojkar på en mellansvensk skola. Enkätfrågorna handlar om läsvanor, vad pojkarna läser, vad de vill läsa samt vilken nytta de ser i att läsa. Enkätsvaren visar att de flesta pojkar som deltagit i enkäten läser böcker eller tidningar på sin fritid. Pojkarnas läsintresse är högt i sjuan, men avtar med stigande ålder. När pojkarna läser böcker är sport och serier vanliga teman och de är inte särskilt intresserade av att läsa en gemensam bok i helklass eller grupp. Enkätsvaren tyder på att handlingen och spänning är det viktigaste för att en bok ska vara bra. Den nytta pojkarna ser med läsning handlar i första hand om att den språkliga förmågan förbättras på olika sätt. Enkätsvaren visar tydligt att läsande vuxna förebilder är viktigt för läsintresset.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur klasslärare i år 1–5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera läslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lärare på skolorna och det förekommer många olika ar-betsformer. En enkätundersökning gjordes bland 38 lärare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lärarna anses ha en mycket stor betydelse för läslusten. Vi har också funnit att mycket av lärarnas arbete med skönlitteratur är likartat i de olika skolåren. Lärarna ser positiva resultat av sitt arbete, främst att eleverna visar lust och glädje till att läsa, därnäst ansåg lärarna att läsfärdigheten förbättras. Även fantasin och ordförrå-det anses öka. Det som skiljer sig mest mellan skolåren är att tiden för tyst läsning ökar ju äldre eleverna är, medan tiden för högläsning minskar med stigande ålder. Ytterligare en skillnad är att äldre elever får arbeta mer med olika skrivuppgifter.</p>

Denna studie syftar till att synliggöra lärares tankar och arbete med högläsning inom grundskolans yngre åldrar. Undersökningen avser att besvara hur lärarna arbetar kring högläsning av skönlitterära texter. Studien ämnar även åskådliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterära texter får i undervisningen samt lärarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger på semistrukturerade intervjuer och en enkätstudie med verksamma lärare inom grundskolans tidiga år. Samtliga lärare uppgav att de använde sig av högläsning i undervisningen på ett varierat arbetssätt. Det övergripande resultatet visade att lärarna använde en läsande klass som metod kring arbetet med högläsning av skönlitterära texter. Flertalet lärare förklarade att de använde sig av högläsning dagligen med varierat tidsomfång främst vid samlingar. Endast en lärare uppgav att högläsningen av skönlitterära texter ingick i ett flertal skolämnen. Studien visar att lärarna främst väljer ut litteratur för högläsning utifrån eget val, en del av lärarna uppgav att eleverna hade inflytande på valet av högläsningsbok. Resultat av denna studie visar att lärarnas syfte med högläsningen är att främja läslust och lässtrategier. Utöver dessa faktorer nämnde ett fåtal lärare att syftet med högläsning även vara att utveckla elevernas fantasi, inre bilder och koncentration. Studien visar att lärare använder sig av högläsning främst som samtalsform, där estetiska uttrycksformer får stå tillbaka.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad begreppet läslust innebär samt ta reda på hur användandet och arbetandet med läsning och skapandet av läslust ser ut i teori och praktik i skolans tidigare år. Läsning har inte samma status idag som den haft hos tidigare generationer. Därför har det idag blivit aktuellt att använda begreppet läslust när man talar om att få barn och unga att vilja läsa mer litteratur, ett ganska diffust begrepp som inte alltid haft samma innebörd som det har i dag. Läslust kan väckas hos barn och unga idag med hjälp av ett flertal metoder som vävs in i den läsundervisning som utövas i skolorna. Metodvalet är av kvalitativ ansats där, förutom en litteraturstudie, även intervjuer med tre verksamma lärare har gjorts. Resultatet av undersökningen visar att den tidigare forskningen har satt sina spår i dagens läsundervisning och mycket av det som står i böcker kring ämnet tillämpas också i skolorna. Resultatet visar också på att engagemanget från lärare och övriga vuxna i barns omgivning har en avgörande betydelse för att skapa läslust och brister inom detta område kan leda till att barn och ungdomar får en negativ inställning till läsning.

Den här systematiska litteraturstudien bygger på internationell forskning och materialet utgörs av artiklar och avhandlingar som är relevanta för forskningsöversikten. Studien syftar till att fånga de metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen, för att utveckla läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att elever utvecklar lässvårigheter är idag ett allt vanligare problem. Resultatet visar att det inte är en enkel uppgift för läraren att skapa en undervisning som utvecklar läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att genomföra en individualiserad undervisning eller att eleverna deltar i olika läsprogram har visat sig gynna både läsmotivation, läsförståelse och självförtroende på ett effektivt sätt. Det finns också didaktiska aspekter som tenderar att påverka läsmotivationen, vilka exempelvis är elevers attityder till läsning och tillgången till autentiskt material.

The purpose of this study is to examine how the work in reading promotion is legitimized by examining manuals written by professionals in the field. A need for this has been located in the recent years discussions about literature’s status in society. The study was conducted by qualitative text analysis in two steps. The first concentrated on how the manuals describe the importance of literature and also their chosen method for reading promotion. The second analysis used theoretical themes from the Swedish researcher Magnus Persson who has studied the legitimation of literature himself. The results of the study have shown that the manuals do not actively motivate the reading of literature in general. This can partly be explained by the mythologizing of literature that Persson explains as a deep rooted concept of culture as something naturally good that thus does not “need” motivation. The manuals did however show a great deal more arguments for using the different methods which have been condensed into six categories. The thematic analysis showed that the manuals primarily used democracy as a way to legitimate reading. This way of interconnecting democracy and literature can be understood by the concept of culturalisation which refers to the process in which culture has become a much broader term that is used to explain many parts of today’s society.