This master thesis’s in Library and Information Science examines texts from “Barnbokskatalogen”, a catalogue that primely presents children's books but also contains texts promoting reading. The aim is to critically examine reading as a social practice in these texts, where the aspect of power is the foundation of the analysis. This master’s thesis draws upon the theories of Norman Fairclough and uses Fairclough’s methods of critical discourse analysis. The reading practices constructed in the analyzed texts are mostly associated with idealistic values, expressed with an authoritarian voice where the author of the text is positioned as an initiator of the reading practice. This makes a closed and excluding reading practice in the texts. This is unfortunate when the library should undermine its power in the cultural field to include as many groups as possible in its practices, and not only those social groups where a cultural capital is an important part of the group’s identity. The most open practice, which is found in the texts, is reading as a personal experience.

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka vad begreppet läslust innebär samt ta reda på hur användandet och arbetandet med läsning och skapandet av läslust ser ut i teori och praktik i skolans tidigare år. Läsning har inte samma status idag som den haft hos tidigare generationer. Därför har det idag blivit aktuellt att använda begreppet läslust när man talar om att få barn och unga att vilja läsa mer litteratur, ett ganska diffust begrepp som inte alltid haft samma innebörd som det har i dag. Läslust kan väckas hos barn och unga idag med hjälp av ett flertal metoder som vävs in i den läsundervisning som utövas i skolorna. Metodvalet är av kvalitativ ansats där, förutom en litteraturstudie, även intervjuer med tre verksamma lärare har gjorts. Resultatet av undersökningen visar att den tidigare forskningen har satt sina spår i dagens läsundervisning och mycket av det som står i böcker kring ämnet tillämpas också i skolorna. Resultatet visar också på att engagemanget från lärare och övriga vuxna i barns omgivning har en avgörande betydelse för att skapa läslust och brister inom detta område kan leda till att barn och ungdomar får en negativ inställning till läsning.   </p>

<p>Syftet med denna studie har varit att dels ta reda på hur lärare som undervisar i år 4-9 gör för att stimulera sina elevers läslust, och hur de sedan arbetar med skönlitteratur, dels att få reda på varför det är viktigt för barn och ungdomar att läsa skönlitteratur. Som bakgrund till min studie finns ett kapitel om vad de olika läroplanerna fram till idag har sagt om skönlitteratur. I litteraturdelen tas det upp vad forskare och lärare m. fl. säger om skönlitteratur. De belyser det positiva eleverna får med sig av mycket skönlitteratur läsning. I den empiriska delen har jag intervjuat 5 lärare som undervisar i år 4-6. Frågorna belyser framför allt vad de gör för att stimulera läslusten, och hur de arbetar med skönlitteratur. </p><p>Diskussionen visar att det arbetas mycket med skönlitteratur i skolorna, men det finns en del att arbeta med vad det gäller stimulansen av läslusten. Vad det gäller kopplingen till lpo-94 fick jag känslan av att den inte låg till grund för 3 av lärarnas undervisning.</p>

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.

Syftet med denna studie är att undersöka låg- och mellanstadielärares syn och arbetssätt kring högläsning samt vilken betydelse dessa tror att högläsning har på deras elever. För att kunna undersöka detta ämne har jag använt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lärare på lågstadiet och tre stycken på mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat återkopplar till i analysen av intervjuerna innehåller olika forskningsteman som handlar generellt om högläsning, betydelsen av att tidigt börja läsa för barnen, hur man som lärare eller förälder kan utveckla barnens läslust och språkutveckling och så vidare. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är positivt inställda till högläsning och vilken påverkan denna har på sina elever. Resultaten visar även att samtliga lärare använder högläsning regelbundet i sin undervisning men i olika utsträckning, vissa lärare på ett varierande och kreativt medan vissa lärare inte alls anstränger sig vid arbete med högläsning. I studien framgår det också att ett flertal centrala innehåll och syftemål från kursplanen i svenska i Läroplanen för grundskolan (2011) kan uppnås genom arbete med högläsning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat.

Syftet med denna studie har varit att dels ta reda på hur lärare som undervisar i år 4-9 gör för att stimulera sina elevers läslust, och hur de sedan arbetar med skönlitteratur, dels att få reda på varför det är viktigt för barn och ungdomar att läsa skönlitteratur. Som bakgrund till min studie finns ett kapitel om vad de olika läroplanerna fram till idag har sagt om skönlitteratur. I litteraturdelen tas det upp vad forskare och lärare m. fl. säger om skönlitteratur. De belyser det positiva eleverna får med sig av mycket skönlitteratur läsning. I den empiriska delen har jag intervjuat 5 lärare som undervisar i år 4-6. Frågorna belyser framför allt vad de gör för att stimulera läslusten, och hur de arbetar med skönlitteratur. Diskussionen visar att det arbetas mycket med skönlitteratur i skolorna, men det finns en del att arbeta med vad det gäller stimulansen av läslusten. Vad det gäller kopplingen till lpo-94 fick jag känslan av att den inte låg till grund för 3 av lärarnas undervisning.

Forskning visar att svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Vilken roll kan samverkan mellan läraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant fråga som är väldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vår studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för elevernas läsutveckling i dagens skolor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lärare i svenska som undervisar på grundskolan. Våra frågeställningar behandlar hur läraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen. Resultatet av denna studie är baserad på 8 intervjuer som gjorts med lärare i svenska i två grundskolor där vi haft det sociokulturella perspektivet på lärande som vår teoretiska utgångspunkt. Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lärarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och läslust, att det saknas tillgång till datorer och internetsökning på skolbiblioteken samt lärarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien. Utifrån detta är det viktigt att ett samarbete utvecklas mellan läraren och skolbibliotekarien, för att på så sätt stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet av undervisning och lärande i skolan.

Syftet med denna studie är att belysa nio killars förhållande till skönlitteratur i skolan och på fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som både verksamma pedagoger och lärarstuderande kan ha nytta av. För att få insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterär läsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrån vår forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I våra kommentarer fokuserar vi oss på informanternas utsagor, och belyser därefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lärare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fått samt ställer dem i relation till övergripande frågor rörande svensklärares litteraturdidatik. Studien visar att informanterna läser olika typer av tidningar och texter på Internet varje dag. Vad gäller skönlitterär läsning finns en större variation bland intervjusvaren, då några informanter uppgav att de alltid har en bok igång som de läser flera gånger i veckan, medan andra svarade att de inte läser skönlitteratur alls frivilligt. Killarna uppgav även sina litteraturpreferenser, tidigare erfarenheter av litteraturundervisning samt åsikter och tankar gällande olika uppföljningsmetoder vid litteraturläsning i skolan. Majoriteten av informanterna uppgav att de föredrog litterära genrer som fantasy, deckare och spänningsromaner, framförallt skrivna under 2000-talet och framåt. Vi kunde inte utifrån våra intervjuer uppfatta något unisont motstånd mot skönlitteratur – majoriteten av informanterna uppgav att det finns mycket som är positivt med bokläsning. Utifrån svaren resonerar vi i vår diskussion om hur lärare kan arbeta för att väcka läslust och läsintresse hos sina elever.